Ny rapport visar att konkurrenskraftsavtalet fick Finland på fötter: "Nu finns risk för revanschlust bland löntagarna"

Konkurrenskraftsavtalet väckte både agg och blev förlöjligat när det infördes 2016, men avtalet har varit avgörande för Finlands ekonomiska tillväxt, säger Markku Lehmus, prognoschef vid Näringslivets forskningsinstitut. Bild: Sören Jonsson/SPT

Kortare arbetsdagar gör inte att fler finländare får jobb. Det är enligt Näringslivets forskningsinstitut ett missförstånd som ibland presenteras som en lösning på att öka sysselsättningsgraden.

Näringslivets forskningsinstitut, Etla, ger konkurrenskraftsavtalet som Juha Sipiläs (C) regering lyckades driva igenom mycket högt betyg. Antti Rinnes (SDP) regering måste ta till åtgärder av samma storleksklass för att nå sysselsättningsmålet på 75 procent.

I konkurrenskraftsavtalet fanns bland annat 24 timmar extra arbetstid utan kompensation. Arbetsgivarna vill gärna ha kvar timmarna i de kommande kollektivavtalen medan arbetstagarna vill att de ska slopas. Därför förväntas förhandlingarna bli mycket kniviga under hösten när många nya kollektivavtal ska förhandlas fram.

Förra veckan vädjade Rinne till arbetsgivarförbunden att centralt komma överens om huruvida konkurrenskraftsavtalet ska få en fortsättning. Men till exempel har Teknologiindustrin, Industrifacket och Finlands näringsliv EK, sagt att de inte går med i några centrala uppgörelser.

På måndagen publicerade Näringslivets forskningsinstitut, Etla, en rapport om vilken effekt den förlängda arbetstiden har haft på sysselsättningen och konkurrenskraften.

Sedan 2018 har avtalet haft en positiv inverkan på bnp. År 2022 förutspås bnp vara 1,7 till 2 procent högre än om konkurrenskraftsavtalet inte införts.

Enbart den förlängda arbetstiden har enligt Etlas beräkningar skapat 4 000 till 8 000 jobb redan år 2018. Fram till 2022 förväntas de extra 24 timmarna ha skapat 8 000 till 16 000 jobb.

40 procent av den sysselsättande effekten som konkurrenskraftsavtalet har gett kommer från den förlängda arbetstiden, visar rapporten. Den övriga effekten på sysselsättningen förklaras av skattelättnaderna och att socialskyddsavgifterna flyttade till arbetstagarna.

I Finland är arbetsveckan i genomsnitt en timme kortare än den är i resten av Europa. För heltidsanställda gör semester och andra ledighet att Finland hamnar på efterkälken i statistiken. Det har en direkt inverkan på hur konkurrenskraftigt landet är, säger Etlas forskningsledare Antti Kauhanen.

Han passar samtidigt på att slå hål på en myt som har presenterats som en lösning på att öka sysselsättningsgraden.

– Argumentet går ut på att jobben skulle räcka till fler personer om alla gjorde kortare arbetsdagar. Men det förutsätter att timlönen hålls på samma nivå. I praktiken är påståendet felaktigt.

"Blir inget nytt avtal"

Enligt Markku Lehmus, prognoschef vid Etla, finns det inga förutsättningar för ett nytt konkurrenskraftsavtal eller en central uppgörelse mellan fackförbunden. Det är politiskt dödläge på den fronten.

– Vårt budskap till regeringen är i stället att se till så att löneförhöjningarna blir måttliga. Nu finns risken att arbetstagarna försöker få revansch för de uppoffringar som man gjorde 2016, men det skulle kunna dra ner Finland i en ekonomisk svacka, säger Lehmus.

Hur illa ställt måste det vara i Finland för att det ska bli ett nytt konkurrenskraftsavtal?

– Det behövs en ny ekonomisk kris för att ett sådant ska bli till. Det behövs också en regering med ett starkt väljarmandat, som redan under valet har tagit upp frågan.

Det var speciellt exportindustrin som gynnades av avtalet. Andra branscher gynnades inte. Kommunförbundet till exempel har kritiserat konkurrenskraftsavtalet väldigt hårt.

– Det kan ha blivit en börda för kommunsektorn, det avfärdar jag inte. Det blir en fråga mellan staten och kommunerna hur man delar på den bördan.

Arbetstagarorganisationerna var inte sena med att reagera på den nya rapporten. Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC påpekar att industrins investeringar har varit små trots högkonjunktur.

Enligt FFC behövs lönepåslag. Annars kommer arbetstagarnas köpkraft att minska. FFC beskyller dessutom arbetsgivarna för att tumma på välfärden.

– Man måste kunna försörja sig på sitt jobb och socialskyddet måste vara skäligt. Den ekonomiska situationen har förbättrats och Finlands tillväxt kan inte i det långa loppet vara beroende av gratis arbete, säger FFC:s ordförande Jarkko Eloranta i ett pressmeddelande.