Ny modell kan hjälpa anorexipatienter

VART FALL FÖR SIG. – Långvarig anorexi är en sjukdom som sänker livskvaliteten mycket och begränsar vardagen. I den nya vårdmodellen är därför patienternas ork och önskemål centrala, säger sjuksköterskan Minna Anttonen och psykologen Monica Ålgars. Bild: Leif Weckström

En ny vårdmodell för personer med svåra och långvariga ätstörningar har landstigit i Finland. Nu får ett tiotal personer hjälp som inte fokuserar på att öka vikten, utan på att öka livskvaliteten.

Under de senaste fem, tio åren har läkare och vårdpersonal på flera håll i världen sökt nya sätt för att hjälpa personer med långvarig och svår anorexi.

– De här patienterna har länge fallit mellan stolarna. Med vår nya vårdmodell hoppas vi nu kunna hjälpa dem, säger psykologen Monica Ålgars, som under vintern och våren varit med om att bygga upp Pisara, en vårdmodell och arbetsgrupp som utgår från patientens önskemål.

Pisara är designad för personer som lidit av sin ätstörning i minst tio år och genomgått minst tre vårdförsök inom specialistvården. De som vill ha hjälp enligt modellen behöver inte förbinda sig till att försöka gå upp i vikt, men nog till att inte magra mer och till att följa de överenskommelser de gör upp om med vårdpersonalen. Till kraven hör också ett viktindex på minst 12. Kroppen måste helt enkelt vara tillräckligt frisk för att orka.

När grundkriterierna uppfylls och patienten fått en remiss till Pisara-gruppen via ätstörningsenheten vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS), startar en grundlig kartläggning. Efter samtal med sjuksköterska följer en träff där också en läkare finns med.

– Vårdplanen som görs upp får sedan vara mycket individuell, säger Ålgars, som tillsammans med överläkare Jaana Suokas i planeringsskedet besökte Eira-mottagningen i Stockholm för att därifrån ta med sig goda erfarenheter till Finland.

En av de kommentarer som fastnade under besöket i Stockholm handlar just om patientens ställning.

– Vårdfilosofin bygger på så stor flexibilitet som möjligt och inställningen är att patienten själv har och tar ansvar för sitt liv, för hur det kan se ut för tillfället. I Stockholm träffade vi en sköterska som vänligt sade att anorexi inte är ett brott man ska straffas för. Man har rätt till behandling och vård.

Siktet framåt

Att ta ansvar för sin sjukdom betyder inte att personalen i Pisara ser patienten som skyldig till sin sjukdom. Därför är man varsam med orden. Patienterna omtalas inte som kroniker eftersom siktet är ställt framåt och på utveckling.

Sjuksköterskan Minna Anttonen, som är den person patienterna mest har kontakt med för tillfället, har fått förtydliga när folk misstänkt att modellen egentligen är ett slags palliativ vård eller vård i livets slutskede.

– Så är det inte. Vi arbetar för att göra patienterna starkare och vill hjälpa dem att komma framåt i livet. Den som haft anorexi så länge och väger väldigt lite är förstås allvarligt, till och med livsfarligt, sjuk. Det förstår vi, men vårt mål är att stödja en allt bättre vardag. För en som är mycket sjuk kan en så vanlig sak som ett kafébesök vara en ansträngning. Vi flyttar helt enkelt blicken från viktökning till andra mål, kräver bara att vikten inte längre ska minska och söker sådant som patienten skulle vilja göra för att kunna leva ett mindre begränsat liv än förr.

En av veckans fem arbetsdagar på HNS ätstörningsenhet arbetar Anttonen på Pisara. Hon ser därför behandlingar och vård ur parallella perspektiv.

– I den vanliga vården erbjuder vi patienterna olika färdiga alternativ. De kan välja avdelningsvård eller öppenvård. Vi fokuserar på ätande och har viktökning som mål. Det är ofta helt befogat. I Pisara frågar vi patienten vad hon – för patienterna är oftast kvinnor – tror att kunde få henne att må bättre och vad hon är beredd att göra för det.

Kontakt med sms

Pisara erbjuder poliklinisk verksamhet och öppenvård. Patienterna har kontakt med sjuksköterskan enligt behov och kan komma till en av de över hundra år gamla rödtegelbyggnaderna inne på Psykiatricentrums sjukhusområde på Fältskärsgatan i Tölö i Helsingfors. Besöken är ändå inte ett absolut krav. Om man hellre ibland tar kontakt via sms, videosamtal eller träffar sköterskan ute på stan går det också.

Om Pisara-modellen känns fel och patienten önskar mer aktiv vård är det möjligt.

– Vi söker det som fungerar bäst, säger Anttonen. Förutom henne, Ålgars och Suokas hör även en ergoterapeut, en fysioterapeut, en socialarbetare och en näringsterapeut till vårdteamet.

Tillsvidare finns inget system för kamratstöd eller gemensamma aktiviteter via frivilligverksamhet inbyggda i programmet. Kamratstöd och rekreation för personer med ätstörningar – till exempel utflykter och biobesök – hittar man däremot till exempel via föreningen Ätstörningsfamiljer i södra Finland.

FAKTA

Rätt till vård

Vårdmodellen Pisara är utarbetad för personer med långvarig och svårbehandlad ätstörning, oftast anorexi. Verksamheten startade i maj 2017. Den är inget projekt, utan en permanent del av ätstörningsenheten vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, HNS.

Patienterna kommer till Pisara via HNS ätstörningsenhet. Enheten ligger i Helsingfors och behandlar ätstörningar hos patienter som är över 13 år och bor i sjukvårdsdistriktet. Personer utanför distriktet kan komma till enheten med betalningsförbindelse. Behandlingar och vård ges både i öppenvård och på avdelning. Pisara erbjuder poliklinisk, men inte avdelningsvård.

Ledorden för Pisara är trygghet, flexibilitet och tydlighet. Personalen lär känna sina patienter väl, vårdplanen är skräddarsydd för patienten och de krav som ställs på patienten är klart uttalade.

Fräscht grepp på bostadsmarknaden tilltalar unga

17.5.2019 - 16.03