Ny miljöteknologi gynnar glesbygden – "Urbaniseringen hänger ihop med fossila bränslen"

Riksdagens parlamentariska arbetsgrupp för glesbygden föreslår flera ekonomiska förmåner för att gynna det rurala Finland. Bild: SPT/Linnea de la Chapelle

Riksdagsledamöter över partigränserna är överens om att det behövs skattelättnader och stöd för innovationer på landsbygden.

Den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden publicerade på onsdagen åtgärder för att stödja landsbygden. Det behövs satsningar på infrastruktur, företag, bioekonomi, turism, tjänster och skatteförmåner. På arbetsgruppens seminarium är många oroade för landsbygdens livskraft, men ny miljöteknologi kan vara en lösning.

– Urbaniseringen hänger ihop med fossila bränslen, säger Hilkka Vihinen, forskningsprofessor vid Naturresursinstitutet Luke.

Fossila bränslen gör det enkelt att transportera energi i ett väldigt kompakt format, vilket har gynnat centraliserade lösningar. Sol-, vind- och vattenenergi finns däremot att tillgå nästan överallt. Samtidigt byts plasten ut mot träbaserade produkter och nya produktionstekniker kan flytta produktionen närmare konsumenterna.

– 3D-printrarna minskar den centraliserade produktionens roll och behovet av att transportera varor långa vägar. Om produktionen flyttar från låglöneländer till Europa så kan det också gynna landsbygden.

Hilkka Vihinen, forskningsprofessor vid Naturresursinstitutet Luke, säger att den teknologiska utvecklingen gynnar glesbygden. Bild: SPT/Erik Sandström

Den digitala landsbygden

– Förut hade de som flyttade till städerna en högre levnadsstandard, men det gäller inte längre vilket vi kan se i till exempel afrikanska städer.

Vihinen ifrågasätter tesen om att urbaniseringen är oundviklig. Hon säger att hon inte anser att landsbygden måste hållas bebodd, men att det finns enorma möjligheter i samspelet mellan glesbygden och städerna som kan gynna hela Finland.

– Tanken om att flytta institutioner ut från städerna känns gammaldags, då modern teknologi öppnar möjligheterna för att jobba var som helst.

Ett växande fenomen är också att bo deltid på vissa orter, eller att ha flera hemorter. Ett exempel är sommargästerna som gör många orter väldigt folkrika under sommaren. Enligt Vihinen är det missvisande att endast räkna med en hemort.

– Att bo periodvis är ett stort fenomen som vi borde räkna med också i statistiken, säger Vihinen.

Satsningar gynnar hela landet

Flera talare under seminariet är bekymrade över att diskussionerna om landsbygdens framtid ofta handlar om problemen, framför allt befolkningsstrukturen. Många vill också att man ska sluta se en motsättning mellan landsbygden och städerna.

– På samma sätt som ett bibliotek i Helsingfors (Ode) sägs gynna hela Finland så gynnar satsningar på landsbygden hela landet, säger arbetsgruppens ordförande, riksdagsledamoten Anne Kalmari (C).

Samtidigt lyfter Kalmari fram statens tjänstemannalöner som gynnar huvudstaden med stora summor och investeringarna i forskning och utveckling (FoU) som går till städerna.

– Nästan alla FoU-investeringar går till städerna trots att produktionen sker på annat håll.

Vägarnas yta borde förnyas med 25 års mellanrum, i stället för 50.

Färjorna bör vara gratis också i framtiden.

Fastighetsskatten bör ändras så att den bättre motsvarar det verkliga värdet.

Innovationsstöd borde riktas till landsbygden och vara oberoende av företagsform.

Matproduktionen bör stödjas och byråkratin minskas.

Det behövs rörliga tjänster som når alla.

Utbildning borde finnas över hela landet.

Personer som flyttar till glesbygden borde få skattelättnader.

De som flyttar till landsbygden för att arbeta borde få 2 600 euro ersatt av sitt studielån.

Arbetsgivaravgifterna borde slopas på glesbygden.

Tjänstemän i glesbygden bör få lönetillägg.

Innovationsstöd

Arbetsgruppen föreslår bland annat att en större del av statens innovationsstöd riktas till landsbygden. Riksdagsledamot Mats Nylund (SFP) säger att landsbygden är central för ekonomin och sysselsättningen eftersom största delen av landets naturresurser finns på glesbygden.

– Också egenföretagare borde ha möjligheten att få stöd av Business Finland, det skulle gynna företagen på landsbygden.

Nylund riktar också ett tack till regeringen för direktiven om offentliga upphandlingar som gynnar inhemsk produktion. Staten köper inte sådant som skulle ha tillverkats olagligt om produktionen hade varit i Finland.

– Regeringen har gjort ett bra jobb för att staten ska köpa mer inhemska livsmedel, men anvisningarna till kommunerna kunde bli ännu tydligare, säger Nylund.

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 4.11.2019 - 00.00

Mer läsning