Ny läroplan i Finland väcker förundran i Sverige

Helsingforselever på väg till skolan.Bild: Jussi Nukari

I Sverige kastar man avundsjuka blickar på resultaten inom den finländska skolan och förvånas därför över den nya läroplanen i Finland. Men skolan verkar också i en kontext där bland annat segregation spelar in.

– I Finland har ni ju så bra skolresultat!

Den nyinflyttade grannen och jag hade knappt hunnit hälsa på varandra, förrän vi var inne på ett samtalsämne som så ofta tas upp med mig som finländare i Sverige. Rätt sällan kastar gemene svensk avundsjuka blickar mot grannlandet i öster – förutom när det gäller skolan. Vetskapen om att Finland klarar sig betydligt bättre i Pisaundersökningarna än Sverige är utbredd, och frustrationen över tillståndet i den svenska skolan är på många håll stor.

I helgen var det inte bara kring gungorna på gården som skolfrågor diskuterades. Också i statsminister Stefan Löfvens sommartal i söndags stod de i fokus.

Inom tio år väntas det saknas 65 000 lärare i Sverige, och Löfven lovar nu fler startplatser på lärarutbildningar – även om det inte i dag råder väldigt hård konkurrens om att bli lärare. Och skolornas en vecka långa höstlov ska enligt Löfven byta namn till läslov. Det bottnar i att svenska barn läsförståelse – inte minst om man ser till Pisa-undersökningen – är rejält under snittet. I den senaste jämförelsen kommer Sverige på tjugoåttonde plats när man mäter 15-åringars läsförståelse, vilket kan jämföras med Finlands tredje placering.

Så det är kanske inte att undra på att det finns ett intresse i Sverige över "det finska skolundret". Sen är verkligheten självfallet aldrig så svartvit på alla plan. Det finns fantastiska skolor i Sverige och det finns dåliga i Finland. Det finns engagerade och duktiga lärare och det finns trötta och uppgivna. Och det finns barn som inte mår bra i skolan trots fina resultat. I bägge länder.

Men klart är också att den nya läroplan som Finland har infört väcker en hel del förundran i Sverige, som vi kan läsa om på insändarplats i måndagens HBL. På Svenska dagbladets ledarsida samma dag ser Inger Enkvist, professor i spanskspråkig litteratur och specialiserad på utbildningsfrågor, stora likheter mellan den nya läroplanen och den som gäller i Sverige. "Finland verkar inte ha förstått vari deras styrka låg, och de kastar sig ut i experiment med nya arbetsmetoder precis som Sverige har gjort", skriver hon.

Enkvist drar en så pass långtgående slutsats att hon tror att läroplansförnyelsen hänger ihop med att finländska politiker "har sett att Sverige har klarat den ekonomiska krisen bra bland annat tack vare en rad yngre uppfinnare som har tagit fram it-tjänster." Lärarna i Finland ska ju, som HBL har skrivit om, bli mer handledare och datorer ska aktivare tas in i undervisningen. En modernare undervisning alltså, men hos Enkvist väcker den inte entusiasm. Tvärtom föreslår hon att Sverige i stället kan ta över Finlands gamla läroplan.

Skolan kommer att blir en av huvudfrågorna i nästa riksdagsval i Sverige, hösten 2018, förutspår Ewa Stenberg, politisk kommentator för Dagens Nyheter. Och redan i höst är den på tapeten i form av budgetsatsningar men också för att regeringen vill begränsa så kallade vinster i välfärden och där kommer friskolor troligen att ingå.

För det som, också, skiljer grannländerna åt är de och det fria skolvalet som gäller i Sverige. Det bidrar till ökad skolsegregation, och det är något som bland annat en så kallad skolkommission betonar att behöver åtgärdas. Men skolsegregationen beror i hög grad också på att eleverna bor allt mer åtskilt. Det är en utveckling som också Finland kan behöva reflektera över.

En ny Pisaundersökning presenteras i december – för den som vill se utvecklingen och jämföra resultaten med andra länders.

Anna Svartström Reporter

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33