Ny körkortslag väcker frågor om säkerheten

Bild: Lehtikuva/Vesa Moilanen

Körkortslagen går från normstyrning till ett examensbaserat system. Trafiklärarna undrar om säkerheten betonas tillräckligt.

I mitten av oktober fick riksdagen en proposition om ändringar i körkortslagen. Lagen är ett av regeringens spetsprojekt när det gäller att avveckla normer, och den förväntas sänka kostnaderna för att ta körkort.

Det handlar om en radikal systemförändring. Där förarundervisningen nu är reglerad och normstyrd blir den en individuellt utformad process där eleven själv väljer hur man skaffar de färdigheter som krävs för att klara sin förarexamen. Användningen av nätstudier och simulatorutbildning uppmuntras.

Tyngdpunkten läggs i stället vid förarexamen och examensprovet där elevens teoretiska och praktiska kunskaper mäts. Proven blir svårare än de nu är.

Det enda som framöver är obligatoriskt för att lära sig köra bil är fyra teorilektioner och tio körlektioner och åtta lektioner i att upptäcka risker. Riskhanteringslektionerna ges innan förarexamen avläggs, i dagens modell tar man dem under det fördjupade skedet av utbildningen när man har fått sitt kort. Undervisningen i flera faser slopas.

Som vanligt ser man på Sverige. Där tar 90 procent sitt körkort utan att gå i bilskola. I Finland är andelen 20 procent. Men i Finland klarar omkring 70 procent av eleverna körprovet första gången, i Sverige är motsvarande siffra knappt 55 procent.

Om samma sak sker hos oss och det krävs flere försök än hittills för att bli godkänd minskar förstås den ekonomiska effekten som man vill uppnå med reformen.

Bilskolorna är av lättförståeliga skäl inte helt förtjusta i förändringen. I den här utformningen tär den på deras lönsamhet och verksamhetsförutsättningar. Branschen befarar att antalet bilskolor minskar. Det gör det förstås svårare att få den undervisning som skolorna fortfarande ska stå för.

När kommunikationsminister Anne Berner, C, presenterade planerna på körkortsreformen betonade hon att förändringen särskilt ska beakta trafiksäkerheten.

Men trafiklärarna är inte övertygade.

Under 1990-talet dog i medeltal hundra 15–24-åringar årligen i trafiken. Under de senaste åren har antalet halverats till cirka femtio per år.

Under den här tiden har det blivit obligatoriskt med teori- och körundervisning för moped, samtidigt som det fördjupade skedet i körkortsundervisningen infördes.

Bilskolförbundets ordförande Jarmo Jokilampi befarar att körkortsreformen i för hög grad koncentreras på förenkling, ekonomi och slopande av normer, på trafiksäkerhetens bekostnad. Erfarna trafiklärare framhåller att simulatorundervisning inte kan ersätta en riktig, handledd körlektion.

Lärarna menar också att undervisningen i riskbedömning borde ges enligt dagens system, där den nye föraren redan har fått en viss trafikvana. Då är det rätt tid att motarbeta eventuella riskbeteenden.

Vid ministeriet framhåller man att den nya modellen i högre grad än tidigare beaktar vad eleven kan. Det blir lättare att skräddarsy undervisningen enligt behoven.

Det stämmer förstås, tröskeln är lägre att köra några timmar till för pappa eller mamma än att betala för extra körlektioner.

Men det ställer också krav på den som undervisar. Föräldrar som vill vara trafiklärare för sina egna barn måste se till att deras eget trafikbeteende är exemplariskt, attityderna skapas inte bara under övningsturerna. Om de blivande bilförarna har vuxit upp med goda rollmodeller har de en god grund för att själva bli trygga förare.

John-Erik Jansén Ledarskribent

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Med sikte på en hållbar framtid – ingenjörerna visar vägen

Mer läsning