Ny konflikt riskerar att hota Bosnien-Hercegovina

Förslagen om markbyte och gränsändringar mellan Kosovo och Serbien river upp gamla sår i Bosnien-Hercegovina. Om gränsen ritas om kan separatister i grannlandet kräva samma sak och en ny konflikt riskerar då att hota det redan svårt splittrade Bosnien-Hercegovina, spår experter.

Det har länge varit relativt lugnt i Bosnien-Hercegovina. Men de pågående försöken att nå en uppgörelse mellan Serbien och Kosovo, längre österut på Balkan, ger nytt syre till den bubblande osämjan mellan Bosniens muslimska respektive bosnienserbiska delar.

Serbien och utbrytarprovinsen Kosovo för en skakig EU-ledd dialog om ett avtal, som kan komma att innebära att gränser ritas om. Det är en kontroversiell fråga i det forna Jugoslavien, där många upplever att gränserna som drogs vid krigssluten är felaktiga. FN och EU hoppas att ett avtal ska innebära slutet på den långdragna konflikten mellan Serbien och Kosovo – vilket också skulle möjliggöra för det senare landet att bli medlem i till exempel FN.

Kan bli dominoeffekt

Men överenskommelsen skulle också kunna få förödande konsekvenser.

– Om det blir en delning av Kosovo kan det mycket lätt innebära en dominoeffekt – "kan de, så kan vi", säger Balkanhistorikern Sanimir Resic vid Lunds universitet.

Flera delar av det före detta Jugoslavien har intresse av att bryta sig loss, som Sandjak, en muslimskdominerad del av Serbien. Men det största orosmolnet är Republika Srpska, Bosniens självstyrande serbiska del. Republika Srpskas president Milorad Dodik har sagt att regionen kommer att utropa självständighet om Kosovo får FN-status som autonom nation.

– Läget är extremt polariserat bland människorna i Bosnien i dag, säger Resic.

Milorad Dodik, president i Bosniens självstyrande serbiska del, lovar att han ska utropa regionens självständighet från Bosnien om Kosovo tillåts bli "fritt". Dodiks nationalistiska strävanden har lett till omvärldens fördömanden och amerikanska sanktioner. Arkivbild. Bild: AP/Amel Emric

Dodik är tydlig med att hans mål är ett självständigt Republika Srpska som i framtiden ska förenas med Serbien. Han är känd för sin nationalistiska retorik och har bland annat hyllat den krigsbrottsdömde bosnienserbiske ledaren Radovan Karadzic. Utspelen duggar allt tätare i takt med att valet i Bosnien-Hercegovina i oktober närmar sig. Nyligen återkallade det bosnienserbiska parlamentet sitt stöd för en omtvistad rapport som slog fast att nästan 8 000 muslimer dödades av Republika Srpskas armé i Srebrenica under kriget.

Bosnien riskerar att åter hamna i väpnad konflikt, varnar forskare som TT har pratat med. På den här bilden från 1995 syns flyktingar som samlats på en flygbas i den bosniska staden Tuzla på sin flykt från Srebrenica. Bild: AP/Darko Bandic

Stöd av Ankara

Tidigare fanns en stormakt som garanterade fredsavtalet och den regionala stabiliteten. Men sedan USA klivit ner från posten som världens fredsbevarare och Ryssland ökat sitt inflytande ser förutsättningarna annorlunda ut för det fattiga och korrumperade Bosnien-Hercegovina. Den bosnienserbiska delen får stöd av Moskva, som i kriget på 1990-talet stod på serbernas sida medan de muslimska partierna har knutits allt närmare Ankara.

– Turkiets president Erdogan har varit tydlig med att om ett enda hår kröks på muslimernas huvuden så kommer världen att få med 100 miljoner turkar att göra, säger Sanimir Resic.

Risk för krig

Det går inte att utesluta en väpnad konflikt i Bosnien-Hercegovina, varnar Resic som menar att en sådan skulle kunna utvecklas till en stormakternas strid, som i Syrien.

Men framför allt skulle det bli tufft för landets redan hårt pressade civilbefolkning.

– Hur det går beror mycket på hur världssamfundet agerar. USA har sagt att man inte kommer att motsätta sig en delning av Kosovo och det ger nationalisterna vind i seglen, säger Resic.

– Nu har Bryssel och medlemmarna i EU ett stort ansvar.

Det bosnienserbiska parlamentet har återkallat sitt stöd för den FN-rapport som slog fast att folkmord begåtts på 8 000 muslimer i Srebrenica under kriget, något som göder de etniska spänningarna i ett redan splittrat Bosnien. Bilden är från minnesmonumentet i Potocari nära Srebrenica. Bild: AP/Darko Vojinovic

Kosovosamtalen

Kosovo bebos av knappt två miljoner invånare, huvudsakligen etniska albaner. Sedan internationellt ingripande satte stopp för ett kortvarigt krig i slutet av 1990-talet har området i praktiken brutit sig loss från den tidigare serbiska kontrollen. Självständighet utropades 2008 och har hittills erkänts av drygt 100 länder inom FN.

EU kräver att Serbien ska normalisera sitt förhållande till Kosovo för att acceptera Serbien som EU-medlem. Och ett förslag till lösning som ländernas båda presidenter tidigare har uttalat sig positiva till är att dra en ny gräns mellan länderna, utifrån var det bor flest serber respektive albaner.

Sedan flera år tillbaka håller EU i en "dialog" mellan de styrande i Kosovo och Serbien. Det senaste samtalet, som hölls under fredagen mellan Serbiens president Aleksandar Vucic och Kosovos dito Hashim Thaci, slutade i pessimism och nya hårda ord.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33