Ny film på Estonia visar skadorna tydligare

I somras gjordes en dykoperation vid Estonia. Sonarbilden visar fönstren på övre passagerardäck. Arkivbild. Bild: Stefan Jerrevång/TT

Nya filmer från dykningarna vid Estonia visar hålet i fartygets skrov på ett tydligare sätt, rapporterar Sveriges Radio. – Det ser ut som att plåten vikt sig utåt, säger en expert till radion. Dessutom finns nu för första gången filmer på ett andra hål i skrovet.

Det var i juli som nya dykningar gjordes vid Estonia, som förliste för 27 år sedan. 852 personer förolyckades.

Det skedde efter en dokumentärfilm som i fjol kunde avslöja tidigare okända hål i Estonias skrov. Syftet är att reda ut hur och när hålen uppstått, och om det finns skäl att göra en ny Estoniautredning.

Sveriges Radio har kommit över ännu sekretessbelagda filmer som kommer från dykningarna. De visar fler detaljer kring skadorna än vad som hittills har varit känt.

Bitar av stålkonstruktionen ser ut att ha slitits upp inifrån.

– Det ser trasigare ut än vad jag hade väntat mig. Och det ser ut som om plåten vikt sig utåt, säger Anders Ulfvarson, professor emeritus i skeppsbyggnadsteknik vid Chalmers tekniska högskola, till radion.

Ingen detonation

Dykoperationen leddes av Estland, men också Sverige deltog. Finland var inte med under dykningarna, men deltog i förberedelserna.

Svenska statens haverikommission analyserar fortfarande det insamlade materialet och samlar parallellt in mer material. På kommissionen vill man inte kommentera huruvida den publicerade filmen förändrar bilden av hur hålet kommit till.

– Det har jag ingen kommentar till just nu, vi har ett ganska stort material att analysera, säger utredningsordförande Jonas Bäckstrand.

Han säger ändå att haverikommissionen inte ser tecken på att det skulle handla om en detonation.

– Det ser inte ut så i metallen helt enkelt.

Vad ser det ut som?

– Det ser ut som att det är en kraft utifrån som har träffat fartyget, om det är botten eller något annat vill vi inte spekulera i just nu, säger Bäckstrand.

Ekot beskriver det som att stålet på vissa ställen vid öppningen är svart och böjt, och på en del håll nästan ser sönderbränt ut.

Det kan röra sig om så kallad gravrost, enligt professor Anders Ulfvarson. Men mer noggranna analyser behövs, anser han.

– Alla som tittar på det här ser ju att det är väldigt trasigt. Det kan orsaka att man börjar spekulera. Men det är bättre att vänta tills man får tilläggsinformation om vad de här ytorna gått igenom. Om man skulle gissa att det har med något pyrotekniskt att göra så kommer ju det att kunna avslöjas av metallografer, säger Anders Ulfvarson.

Det har tidigare spekulerats i huruvida hålet uppstod när fartyget slog i botten. I samband med undersökningarna i somras kunde Haverikommissionen bekräfta att det fanns sten och fast botten i närheten av fartyget.

På tisdagen kom uppgifter om filmer som visar det andra hålet på skrovet. Det är för första gången det har filmats.

Det andra hålet finns ett tjugotal meter längre akterut.

Olle Rutgersson, professor emeritus i skeppsteknik, konstaterar att det ser ut som en skåra.

– Skrovet öppnar ju upp sig precis som en konservburk. Så det kommer ju in väldigt mycket vatten vid en sån skada, säger han till Sveriges radio.

Rutgersson drar inga slutsatser om skadan uppkom före eller efter att fartyget sjönk.

Mer information

Statens haverikommission i Sverige räknar med att publicera filmmaterialet i sin helhet under nästa vecka, men först måste det bearbetas för att inte visa mänskliga kvarlevor.

En rapport från Stockholms universitet som delvis baseras på det insamlade undersökningsmaterialet beräknas komma ut under oktober månad, enligt Jonas Bäckstrand.

Läs också: Två nya sprickor i Estonias skrov har upptäckts – besvärliga väderförhållanden försvårar dykarbetet

Passagerarfärjan Estonia förliste i Östersjön natten mot den 28 september 1994. Färjan hade lämnat hamnen i estniska Tallinn kvällen innan, men kantrade knappt halvvägs till Stockholm och sjönk på mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen, 501 av dem svenskar. 137 personer räddades.

Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev då att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. Fartyget kantrade till följd av att stora mängder vatten forsade in på bildäck.

Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då Estonia sjönk måste utredas ytterligare.

Efter dokumentären "Estonia – fyndet som ändrar allt" har haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland inlett en ny granskning.

För att kunna göra nya dykningar vid vrakplatsen begärde Statens Haverikommission att regeringen skulle ändra lagen om gravfrid. Den 1 juli 2021 trädde en ändring av lagen i kraft. I den finns ett undantag från förbudet mot dykning som omfattar verksamhet som bedrivs av en myndighet i Sverige, Estland eller Finland, med avsikt utreda fartygets förlisning.

Statens haverikommission inledde den 8 juli nya undersökningar av olycksplatsen och Estonias vrak. Man undersökte även bogvisiret som föll av vid förlisningen. Planen är att hålen i fartyget kommer att fotodokumenteras under våren 2022.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bokåret 2021 på Bokström

Mer läsning