Ny bok: Finlands otroliga väg från botten till toppen i hockeyvärlden

Minttu Tuominen tycker att kvinnornas ishockey uppskattas mer och mer men situationen är inte jämställd. Bild: SPT/Amanda Mannström

Den färska ishockeyhistoriken Koko kansan leijonat ges ut i samband med att ishockeyförbundet fyller 90 år. Boken presenterar den finska ishockeyns historia från 1920-talet till nutid.

Finland är tillsammans med Kanada det enda landet i världen där ishockey är den överlägset populäraste idrottsgrenen.

Det säger forskarna Markku Jokisipilä, Jouko Kokkonen, Kalle Rantala och Ossi Viita som skrivit boken Koko kansan leijonat (Hela landets leijon), som publicerades på onsdagen.

– Synligheten i media har varit viktig. Ishockeyförbundet började aldrig kräva massor pengar för att TV skulle få rätt att sända, vilket till exempel friidrottsförbundet gjorde. Det har gynnat grenen, säger Kokkonen.

Misstänksamhet i början

Ishockey introducerades i Finland redan 1899. Bland annat Suomen Urheilulehti presenterade den nya grenen "hoki".

Finländarna föll inte genast för den nya grenen. Det tog många år innan folk började spela ishockey för nöjes skull.

Inledningsvis var intresset lamt men på 1940- och 1950-talen spred sig ishockeyn snabbt. Det snabba och ganska hårda spelet tilltalade speciellt unga män.

Ishockeyförbundet utnyttjade situationen och började marknadsföra det som ett enkelt spel som inte kräver stora satsningar. Snart började grenen bli mer populär.

Ishallarna betydelsefulla

De första ishallarna byggdes på 1960-talet och hade stor betydelse för grenens utveckling.

– Det är viktigt att erbjuda tränings och tävlingsmöjligheter. Tammerfors hade en konstisbana redan 1946 och var därför ishockeyns huvudstad fram till 1960-talet när Helsingfors och Åbo fick sina första ishallar, säger Kokkonen.

På 1970-talet grundades FM-ligan som utvecklades till en miljonbusiness. Ett ekonomiutskott grundades och ligan fick en vd. Ishockeyn blev en säljbar underhållningsprodukt.

Viktiga mästerskap på hemmaplan

När Finland beslöt att för första gången arrangera VM på hemmaplan 1965 sågs det som ett modigt val. Det fanns ingen duglig ishall men man litade på att det nog ordnar sig på något sätt. Och det gjorde det.

– Förbundets resurser har vuxit varje gång som VM arrangeras i Finland. Under 1990-talets recession var det i praktiken tävlingarna som gjorde att förbundet överlevde. VM 1997 var enormt viktigt för ekonomin, säger Kalle Rantala.

Bristen på medaljer en förbannelse

Enligt ishockeypampen Kalervo Kummola är det otroligt att finsk ishockey har uppnått dagens nivå. Han minns bland annat hur de sovjetiska spelarna förundrade sig över hur ett land med bara 5,5 miljoner invånare kan bli så bra.

När man analyserar lejonens utveckling över tid är det omöjligt att inte lägga märke till den monumentala bristen på mästerskapsmedaljer. Fram till OS i Calgary 1988 lyckades Finland nå fjärde plats 11 gånger, alltid irriterande nära en medaljplats.

När segern i VM 1995 äntligen kom blev det en händelse som gav en hel generation ryggrad och hopp. Enligt Jouko Kokkonen är tolkningarna av medaljens betydelse ganska vilda.

– Jag skulle inte säga att vinsten lyfte oss ur depressionen. Men klart det var betydelsefullt.

Damerna med på ett hörn

Finlands ishockeyhistoria innehåller nästan bara män och situationen är fortfarande långt ifrån jämställd.

– På 1940- och 1950-talen talade man endast om pojkars och herrar. Damerna spelade lite för nöjets skull eller för att samla in pengar men deras spel togs inte på allvar, säger Kokkonen.

Enligt honom är det anmärkningsvärt att nästan 100 procent av alla personer som varit aktiva inom grenen är män. Det är först senare som man insett att grenen passar lika bra för kvinnor.

OS-medaljören från Pyeongchang 2018 Minttu Tuominen tycker ändå att det hela tiden blir bättre.

– Olympiska kommittén gav ett stipendium till alla spelare som var med i laget i Pyeongchang. Det är ett viktigt erkännande och det hjälper oss ekonomiskt, säger Tuominen.

Hon hoppas att VM på hemmaplan blir en succé och att många flickor kommer och tittar på mästerskapen på plats.

– Det behövs fler tjejer i klubbarna. Efter framgångarna i OS syntes en tydlig ökning i antal flickor som ville börja spela på juniornivå, säger hon.

Finland blev som 16:e land medlem i det internationella ishockeyförbundet (LIGH) 1928.

Den första nationella serien spelades 1928 och lagen som deltog var Helsingin Jalkapalloklubi (HJK), HIFK, Kronohagens Idrottsförening (KIF), Helsingin Palloseura (HPS), Oulun Palloseura (OPS) och Tampereen Palloilijat (TaPa). Viipurin reipas vann.

Finland mötte Sverige för första gången i Helsingfors i januari 1928. Sverige vann överlägset med 8–1.

Finland deltog i sitt första VM 1939. Mästerskapen ordnades i Schweiz och Finland slutade på delad sista plats tillsammans med Jugoslavien.

Finlands första framgångar i VM-sammanhang kom på 1950- och 1960-talen efter att Aarne Honkavaara styrt upp landslagets träning och gjort verksamheten mera proffsig.

Finlands lag klarade sig inte särskilt bra i VM på hemmaplan år 1965 men tävlingarna lyckades i övrigt och blev en viktig vändpunkt för Finland som hockeynation.

År 1995 vann Finland äntligen VM i ishockey och grenen blev landets självklara kungsgren. Sedan dess har Finland vunnit ytterligare ett guld 2011.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning