Ny avhandling lyfter fram skuggsidan med ungdomsidrott

Unga som idrottar i förening har klar motionsfördel jämfört med andra ungdomar – men bara hälsosamt är det inte att träna massor, visar en ny avhandling. Bild: Kristoffer Åberg

Tonåringar som är aktiva i idrottsföreningar utsätter sig för en fördubblad skaderisk, men når å andra sidan oftast upp till den mängd motion som myndigheterna rekommenderar. Det konstaterar Kerttu Toivo som doktorerar i idrottsmedicin.

En klart större andel av de 14–17-åringar som är med i en idrottsförening når upp till hälsomyndigheternas rekommenderade mängd motion jämfört med andra unga.

Det konstaterar Kerttu Toivo som doktorerar i idrottsmedicin vid Tammerfors universitet.

Toivos avhandling bygger på omfattande hälsogranskningar – av 399 unga som idrottar i förening och 177 unga som inte gör det.

Av de föreningsaktiva tonåringarna nådde 85 procent upp till hälsomyndigheternas rekommendation att ägna i snitt en timme om dagen till motion som åtminstone har måttlig intensitet.

Av de som inte var aktiva i en idrottsförening nådde endast 45 upp till rekommendationen.

De som idrottar i förening har också överlag bättre rörlighet och kroppskontroll.

Förhöjd skaderisk

En baksida av idrottandet är en förhöjd skaderisk, landar Toivo i när hon granskat uppgifter om cirka 1 900 unga.

Av de föreningsaktiva rapporterade 44 procent att de hade drabbats av minst en akut skada under det senaste året, medan 35 procent hade drabbats av minst en belastningsskada.

Motsvarande siffror för de som inte var aktiva i en idrottsförening var 20 respektive 17 procent.

Toivo konstaterar att risken för skador hos de unga idrottarna hänger ihop med mängden träningar och tävlingar de deltar i. Hon menar att skador kan förebyggas, och att det borde satsas mera på det inom idrotten.

Kerttu Toivo har studerat resultaten av noggranna hälsotester som gjorts på 14–17-åringar. Bild: Studio Torkkeli

Hjärtförändringar

I hjärtfilmerna hos idrottarna observerades förändringar som har att göra med fysisk ansträngning.

Kerttu Toivo konstaterar att det är viktigt att kunna skilja dessa förändringar från hjärtsjukdomar, och där kan hjärtfilmerna som tagits under hälsogranskningen senare i livet fungera som ett jämförelseobjekt.

Undersökningen visade att ett allmänt problem hos de finländska unga är för låga nivåer av järn. Detta gäller en fjärdedel av ungdomarna, men endast en liten del hade fått vård för detta.

Kerttu Toivos avhandling bygger på hälsoundersökningar som gjorts inom det nationella projektet TELS, som handlar om idrottsföreningars hälsofrämjande effekt. Hon disputerar den 8 oktober.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Diamanter är det ultimata vintageköpet

Mer läsning