Ny arbetstidslag är redan i motvind

Bild: Lehtikuva/Markku Ulander

Regeringen vill förnya arbetstidslagen som en del av sitt projekt för att minska normstyrningen. En mycket oenig arbetsgrupp levererade sitt förslag på fredagen.

Man kan knappast tala om en framgång. Hela arbetsmarknadsfältet, arbetsgivarna, företagarna och facken, har fogat avvikande åsikter till betänkandet.

Arbetsminister Jari Lindström, Nytt alternativ, är besviken. Han säger att regeringen hade kommit överens om att respektera ett enhälligt förslag, men nu blir det i stället regeringen som måste lösa tvistefrågorna.

Tjänstemannacentralen STTK säger redan att om förslaget går vidare i den här formen så försvåras höstens avtalsförhandlingar i hög grad.

Avsikten med reformen är att uppdatera arbetstidslagstiftningen så att den motsvarar dagens verklighet. Ett nyckelord i förslaget är flexibilitet, det ska bli lättare att bestämma arbetstiden och det ska också bli möjligt att göra mera övertid och nattarbete.

Man skulle inte längre ha maximigränser för övertid, i stället talar förslaget om maximiantal arbetstimmar. Hit räknas alla utförda arbetstimmar, oberoende av om det handlar om ordinarie arbetstid, beredskapstid eller övertid. Förändringen gör det möjligt att utöka det årliga övertidsarbetet med högst 54 timmar.

Principerna för hur övertiden ersätts förändras inte. Också söndagsersättningen som tidigare har diskuterats hålls kvar i nuvarande form.

Ett nytt element är ett system med flextid där det blir friare att dela upp arbetstimmarna på veckans dagar. Då kunde det bli möjligt att förlänga arbetsdagarna och i stället få en längre sammanhängande ledighet. Det skulle bland annat gynna dem som jobbar på annan ort än hemorten. Systemet kunde öka tillgången på arbetskraft för de kraftigt expanderande företagen vid västkusten.

En annan form av flexibilitet är ett system där arbetstagaren fritt kan bestämma både arbetstid och var arbetet utförs, arbetsgivaren bestämmer bara uppgifterna och ställer upp en ram för när jobbet ska vara färdigt.

Systemet baserar sig på förtroende mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, och bygger givetvis på att arbetet inte är bundet till en viss plats.

En av motiveringarna för reformen är att arbetstiden måste anpassas till den förändrade samhällsrytmen där verksamhet pågår dygnet och veckan runt. Finland och finländska företag är också allt mer beroende av kontakter med länder i andra tidszoner.

Men då räcker det inte med att göra det lättare att lägga arbetstiden över hela dygnet. Också samhällsservicen måste anpassas till flexibiliteten, så att bland annat dagvården kan tillgodose de nya behoven.

Kostnaderna ökar givetvis om dagvården fungerar under en större del av dygnet. Men den aspekten berörs inte alls i förslaget.

Arbetsmarknadsorganisationernas avvikande åsikter återspeglar deras uppdrag, och vittnar också om svårigheten att över huvud taget skapa samsyn mellan parterna.

Näringslivets EK tycker att flexibiliteten inte har förts tillräckligt långt, EK vill bland annat slopa alla restriktioner för nattarbete.

Fackcentralen FFC anser att de förbättrade möjligheterna till lokala avtal inte balanseras med ökad övervakning, FFC befarar att flexibiliteten bara gynnar arbetsgivarna och går ut över arbetstagarnas hälsa och välfärd. Ett system där man kommer överens om arbetsvillkoren lokalt förutsätter att man förhandlar på jämbördig bas, påpekar FFC.

De stora meningsskiljaktigheterna mellan arbetsmarknadsparterna gör nog att regeringen i sinom tid får ett krävande uppdrag om den verkligen tänker producera en ny arbetstidslag som hela arbetsmarknadsfältet kan ställa sig bakom. Det andra alternativet är att helt enkelt begrava hela reformen, men det är förstås en motgång som regeringen ogärna vill drabbas av.

John-Erik Jansén Ledarskribent

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning