Nutidens ungdom får inte skäll längre

Bild: Flickr – Phil Roeder

Alla mår inte lika bra. Men i grunden har det 100-åriga Finland unga vi kan lita på för framtiden.

Ibland minns vi årtiondena då "nutidens ungdom!" var ett harmset och moraliserande fräsande från äldre människor om unga som höll på att förlora sig i rock'n'roll, lättja, sex och allmän ouppfostran.

Som moralister och allmänt förskrämda människor brukar, spådde de ofta också ett sluttande plan där allting bara skulle gå mot kaos.

Lyckligtvis är det inte längre så i dag. I dag är det mycket vanligare att mor- och farföräldrar snarare ser beundrande på att nutidens ungdom är både välutbildad, hänsynsfull och flitig. En THL-undersökning nyligen visade att många unga år 2030 framför allt hoppas ha ett jobb med intressanta arbetsuppgifter och trevliga jobbkompisar.

Dagens unga är ofta påfallande sunt kritiska till sin omvärld. Då är snarare "nutidens medelålder" de som är problemet. Det är de som faller för fördomar, populism och falska nyheter.

Det är också glädjande att det offentliga ungdomsarbetet i Finland ser så genomgående positivt på det frontavsnitt där man jobbar, indirekt med de människor som ska bli vår framtid.

I en nyligen publicerad översikt tror 75 procent av ledande ungdomsarbetare i 173 kommuner att deras arbete ska ha stor betydelse den närmaste framtiden. Över hälften är övertygade om att de får behålla sin personal och sina pengar de närmaste åren; en betydande del kommer i dag från tipsbolaget Veikkaus.

Omkring 80 procent av ungdomssektorn säger sig ha ett bra samarbete med föreningar och församlingar där de jobbar. 76 procent säger sig ha verktyg för att ta itu med rasism och hattal.

Man ska förstås kritiskt se de möjliga felkällorna här. Det är kommunernas ungdomschefer som har svarat, inte ungdomsarbetarna. Dessutom är det lätt att se ljust på en kommuns framtida ungdomsbudget eftersom den ofta är så tunn att man redan ser ljuset genom den. Det finns inte så mycket att skära i.

Vid ett ungdomsforum i Helsingfors nyligen sades däremot att det finns avvägningar att göra i ungdomsarbetet. Dels har vi det vanliga, dagliga ungdomsarbetet för den stora massan, dels de specialprojekt som läggs upp för unga som är marginaliserade och utslagna.

Det ena är friskvård av det som är ungt, spirar och växer till sig; det andra är sjukvård av det som mår riktigt dåligt. Vi har just nu en stor utslagning av särskilt pojkar med dålig skolframgång som ibland varken får jobb, studieplats, flickvän eller mening i tillvaron.

Problemet underströks vid ungdomsforumet också av Helsingfors nya biträdande borgmästare för bland annat ungdomsfrågor Nazima Razmyar (SDP). Ordet marginalisering såg hon ibland bli ett mantra som gör att vi inte ser att ett ordinarie samhällsarbete som görs bra har en väldig preventiv effekt.

Det kan också å andra sidan återspegla ett av de stora problemen inom vård och omsorg – att arbetet blir så till den grad specialiserat och ibland fackligt låst att olika korridorer i byråkratin skyfflar runt unga människor med problem.

Förr talade man om "lucka till lucka", i dag är det "webbformulär till webbformulär" som gäller. En ung människa som behöver helhet och hjälp stöter snarare mera på flowigt designade appar och flash än på en vuxen människa.

Men i grunden är det fina och optimistiska siffror och attityder ungdomsarbetet visar upp.

Det återspeglar att det bland alla orosmoln i tiden också finns saker som vårt 100-åriga Finland, med våra skolor, vårt ideella arbete och vår institutionella omsorg också har gjort grundligt och djupt rätt.

Jan-Erik Andelin HBL:s Nordenkorrespondent i Stockholm

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00