Nu står striden om Polens presidentpost

Polens konservativa president Andrzej Duda, här tillsammans med hustrun Agata Kornhauser-Duda, hoppas bli omvald för ännu en femårsperiod. Bild: Alik Keplicz/TT-AP

Högernationalisten Andrzej Duda hoppas på fem år till i det polska presidentpalatset – men han har en stark motståndare i Warszawas liberala borgmästare Rafal Trzaskowski. Mycket tyder på att dagens presidentval leder till en andra omgång mellan de två.

Valrörelsen, som skjutits upp på grund av coronapandemin, har präglats av diskussioner om viruset och om regeringspartiet Lag och rättvisas (PiS) konservativa familjepolitik. Andrzej Duda, som är PiS trogen, har flera gånger beskrivit sig som den polska kärnfamiljens väktare.

– Jag lovar att försvara våra familjer, vår polska familjemodell, så länge jag lever. Jag tänker inte tillåta några experiment här, i synnerhet inte sådana som rör barn, sade Duda häromdagen till anhängare enligt nyhetsbyrån Reuters.

"Blek figur"

Nationalkonservativa PiS är emot samkönade äktenskap och att homosexuella ska få adoptera barn. I kampanjtal har Duda bland annat jämfört hbtq-personers rättigheter med Sovjetunionens kommunistiska ideologi.

Peter Johnsson, Polenexpert och författare, anser att de kontroversiella utspelen beror på att Duda inte har så mycket annat att komma med i en tid av pandemi och ekonomisk turbulens – och att han vill säkra stöd hos sina kärnväljare.

– Som politiker är han en blek figur, en president som i princip går i partiets ledband. Han kallar sig oberoende, men är det inte, säger Johnsson.

Ett orosmoln för Duda är Rafal Trzaskowskis förhållandevis snabba uppgång i opinionsmätningarna. Borgmästaren, som tillhör det oppositionella mittenpartiet Medborgarplattformen (PO), kom betydligt senare in i valrörelsen än Duda men har nu ett stöd på cirka 30 procent. Det kan jämföras med presidentens stöd på omkring 40 procent, i aktuella mätningar.

Warszawas liberala borgmästare Rafal Trzaskowski ses som den främste utmanaren till sittande Andrzej Duda i det polska presidentvalet. Bild: Alik Keplicz/TT-AP

Det är inte troligt att någon av dem får över 50 procent av rösterna i söndagens val, vilket krävs för att undvika en andra valomgång.

– Duda får nog flest röster men jag är ganska säker på att det blir en andra omgång i juli. Den kommer i stor utsträckning att avgöras av väljare som nu stödjer andra kandidater och många av dem lär gå till Trzaskowski, säger Johnsson och beskriver borgmästarens kampanj som "dynamisk".

Nya perspektiv

Men Rafal Trzaskowski har också fått kritik för att han duckat hbtq-frågan under valrörelsen, trots att han tidigare har varit en förkämpe för samkönade äktenskap.

Den polske presidenten har vissa befogenheter – bland annat ett övergripande ansvar för utrikes- och försvarspolitiken och vetorätt mot lagförslag – men det är premiärministern som har den verkliga makten. Om Trzaskowski vinner presidentvalet öppnar det ändå helt nya perspektiv för politiken i Polen, anser Johnsson.

Sedan PiS fick regeringsmakten 2015 har landet svängt dramatiskt mot den politiska högern med lagändringar som kritiker anser hotar demokratin och begränsar yttrandefriheten. PiS har även försökt att ta kontroll över författningsdomstolen, vilket har lett till att man är på koalitionskurs med EU.

– En Trzaskowskiseger kan ses som en fingervisning om opinionen inför nästa parlamentsval, även om det är några år bort, säger Johnsson.

Polen är en republik med omkring 38 miljoner invånare. Huvudstaden Warszawa har knappt 2 miljoner invånare.

Landet, som ligger mellan Tyskland och Ryssland, har delats vid flera tillfällen och under andra världskriget dog sex miljoner polacker, varav hälften av judisk börd. På 1940-talet blev Polen kommunistiskt, en period som höll i sig fram till 1989.

I dag är Polen medlem av både EU och försvarsalliansen Nato. Den ekonomiska utvecklingen har varit god de senaste decennierna och polackernas levnadsstandard ligger på cirka 65 procent av EU-genomsnittet

Två politiska partier har dominerat efter millennieskiftet, de är nationalkonservativa Lag och rättvisa (PiS) och mittenpartiet Medborgarplattformen (PO)

Källa: Landguiden/UI

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Med sikte på en hållbar framtid – ingenjörerna visar vägen

Mer läsning