Nu ska senaten avgöra om Trump är skyldig – lång process att vänta

Anhängare till den dåvarande presidenten Donald Trump deltar i ett massmöte i Washington DC den 6 januari, före den våldsamma stormningen av kongressen. Bild: John Minchillo/TT/AP

Eggade USA:s förra president sina anhängare att genomföra den dödliga stormningen av kongressen i januari? På tisdag inleds den andra riksrättsprocessen mot Donald Trump i senaten.

"Han samlade en folkmassa i Washington, piskade upp deras raseri och avfyrade dem, likt en laddad kanon, nedför Pennsylvania Avenue."

Stycket återfinns i slutet av den 80 sidor långa framställan som Demokraterna i representanthuset publicerat inför riksrättsprocessen. I den pläderar de för att Donald Trump, endast Donald Trump, bär ansvar för den våldsamma attacken mot kongressen den 6 januari. Detta bland annat genom att framhärda med osanna påståenden om valfusk.

Trumpsidan har också meddelat sin inställning. I en kortare inlaga, 14 sidor lång, hävdar den att det är grundlagsvidrigt att ställa en president som redan avgått inför riksrätt – något juridiska experter är oeniga om.

USA:s expresident Donald Trump, fotad kort innan han lämnade Vita huset. Bild: Alex Brandon/TT/AP

Trumps advokater påstår också att den dåvarande presidenten var i sin fulla rätt att ifrågasätta valresultatet, med hänvisning till hans grundlagsskyddade yttrandefrihet.

Många timmars bevisföring

När processen drar igång vid lunch lokal tid på tisdag är dock "åklagarsidan" först ut. Det innebär att de nio processledare, som representanthusets demokratiska talman Nancy Pelosi utsett, får ordet först. De leds av Marylanddemokraten Jamie Raskin.

Den finns bara en åtalspunkt, den lyder "anstiftan till uppror" och röstades igenom av representanthuset den 13 januari. Men att gå igenom den 80 sidor långa bevisföringen lär ta många timmar och väcka starka känslor.

När det är gjort är det Trumpsidans tur att ge sin syn på saken, något som får ta lika mycket tid i anspråk. Det blir långa dagar för de 100 senatorerna, enligt en gammal regel måste de jobba sexdagarsveckor under riksrättsmål.

Leahy styr

När båda sidor hållit sina inledningspläderingar är det så senatorernas, domarnas, tur att ställa frågor. Därefter beslutar kammaren om vittnen ska kallas, något som väntas ske eftersom Demokraterna styr senaten. Redan på förhand har Jamie Raskin bett att Donald Trump ska lämna ett edsvuret vittnesmål, något hans advokater avfärdat då de anser att rättegången är "författningsvidrig".

Först någon gång efter det att vittnen hörts blir det aktuellt att rösta om skuldfrågan.

Hade Donald Trump varit kvar i Vita huset hade rättegången letts av Högsta domstolens chefsdomare John Roberts. Nu blir det istället senatens längst sittande demokrat, den 80-årige Vermontsenatorn Patrick Leahy, som axlar uppdraget.

Nationalgardssoldater vaktar kongressbyggnaden Kapitolium i Washington DC, efter stormningen i januari. Bild: J. Scott Applewhite/TT/AP

Hur lång tid rättegången tar är svårt att säga. Fjolårets riksrättsprocess var över på knappt tre veckor, men då styrdes senaten av Trumps parti Republikanerna.

Pressad agenda

Samtidigt är det inte i Demokraternas intresse att dra ut alltför länge på processen, om de inte bedömer att de har den två tredjedelsmajoritet som krävs för fällande dom. Senaten har annat brådskande på sitt bord, som att fråga ut och godkänna president Joe Bidens ministrar och hantera det ekonomiska nödhjälpspaket han lagt fram.

Och det finns tecken på att Trump frias. Hela 45 senatorer, samtliga av dem republikaner, röstade nyligen för att riksrättsåtalet skulle avfärdas som grundlagsvidrigt. Behåller de sin inställning blir det omöjligt för Demokraterna att samla ihop de 67 röster som krävs för att fälla om alla senatorer är på plats.

Genom rättegången skriver Donald Trump oönskad historia som den första president att ställas inför riksrätt två gånger. Den förra processen inleddes i december 2019 och rörde anklagelser om att han pressat Ukrainas ledning för egen politisk vinning. Den tog knappt tre veckor och slutade i ett friade.

Den 6 januari samlades ledamöterna i USA:s kongress i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och nästa president.

I Washington DC hade samtidigt tiotusentals anhängare till Donald Trump samlats för ett politiskt massmöte på temat "Rädda Amerika". Vid mötet upprepade Trump sina påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentliga segraren. Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen: "Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre", sade presidenten.

De gjorde som han sa. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade kongressbyggnaden Kapitolium och drabbade samman med polis. Vissa tog sig så långt som in i talmannen Nancy Pelosis kontor samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades.

Fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

Riksrättsförfarandet finns beskrivet i USA:s grundlag som trädde i kraft 1789. I den första artikelns andra sektion står att "representanthuset ensamt har makt att ställa (någon) inför riksrätt". I den tredje sektionen slås fast att enbart senaten har rätt att pröva sådana fall.

Vid sidan av presidenten kan högt uppsatta federala tjänstemän och domare ställas inför riksrätt.

När det gäller presidenten kan denne avsättas av kongressen om han eller hon döms för "förräderi, bestickning eller andra allvarliga brott och förseelser".

Formella riksrättsanklagelser läggs således fram av representanthuset. För att kunna göra det krävs enkel majoritet i kammaren. För att döma och avsätta presidenten krävs sedan att två tredjedelar av senaten, överhuset, röstar för.

Ingen amerikansk president har blivit avsatt på det här sättet. Donald Trump (2019–20), Bill Clinton (1998) och Andrew Johnson (1868) blev formellt anklagade av representanthuset, men friades av senaten. I Richard Nixons fall 1974, efter Watergateskandalen, hade riksrättsprocessen inletts men han avgick innan anklagelsepunkterna hann röstas igenom.

Källor: USA:s grundlag, History.com, The New York Times, Findlaw.com, The New Yorker

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Finland behöver Östersjön – vi kan och ska ännu rädda den

Mer läsning