Nu ska pulpeterna slängas ut

Ut med pulpeterna. Saga Peltonen, Jennie Mikander, Agneta Lundmark, Nico Heiskanen och Oskar Engström testar några av Botby grundskolas nya möbler. Bild: Cata Portin

Några alternativa stolar i entréhallen i Botby grundskola – terapibollar, pallar med studs – ger en liten antydan om vad som komma skall. Här ska framtidens pulpetfria skola testas, helt i enlighet med den nya läroplanen och stadens digitaliseringsprogram.

Enligt programmet ska hela staden vara en lärmiljö, och nya skolor i Helsingfors byggs de facto utan särskilda klassrum.

Fullt så långt har man inte kommit i Botby, som är en av stadens cirka 70 försöksskolor. Nu funderar man på inredningen samtidigt som man väntar på den renovering som utlovats men skjutits upp. Till exempel ett slags ljudisolerade kuber som man kan sitta i finns på önskelistan.

– Högst antagligt slänger vi ut pulpeterna. På högstadiet har vi inte ens särskilt många kvar, utan bord som är lätta att flytta. Det ska vara flexibelt och lätt att anpassa. En vill ha en ordentlig stol, en annan vill sitta med studs medan en tredje kanske vill ligga ned eller gå någon annanstans och jobba, säger Agneta Lundmark, som är religionslärare och en av stadens utvecklingslärare med uppgift att sätta fart på förändringsarbetet i stadens skolor.

Oskar Engström, Saga Peltonen, Nico Heiskanen och Jennie Mikander i årskurs sju sitter i korridoren och gungar på pallar och bollar.

– Det är mycket roligare än att sitta vid en vanlig pulpet i ett varmt klassrum, säger Engström.

Soffor skulle också sitta fint, tycker han.

– Då vi gör grupparbeten brukar vi ofta vara i korridoren. Det skulle vara trevligt om det fanns soffor där, säger han.

Fast:

– Det behövs vanliga stolar och bord också. Det kan vara svårt att koncentrera sig om man sitter och studsar, tycker Peltonen.

För lärarna gäller det att tänka ett varv extra på hur man kunde utvidga klassrummet på bästa sätt.

– Nu tar vi många små steg framåt och försöker ta oss ut ur klassrummen allt mer. I religionen har vi till exempel varit på museum och vi ska besöka en moské, men det kan också vara olika praktiska uppgifter som för eleven ut ur klassrummet, säger Lundmark.

Jorden runt ur olika perspektiv

För tillfället har Botby grundskola flera projekt på gång som är så kallad helhetsskapande eller fenomenbaserad undervisning. Det handlar om att överskrida ämnesgränserna genom att välja ett tema och granska det ur många olika perspektiv, helt i enlighet med den nya läroplanen. I årskurs sju åker eleverna jorden runt – det vill säga bekantar sig med olika länder och deras kulturer, språk och religion. Här får man in element av åtminstone modersmål, geografi, religion, samhällslära och bildkonst.

– Vi har till exempel lärt oss om England, USA och Pakistan. I går tittade vi på en film om Malala från Pakistan, säger Heiskanen.

– På religionstimmen har vi pratat om islam och vad det går ut på, säger Peltonen.

– Och i bildkonst har vi gjort afrikanska masker och skrivit på arabiska, säger Mikander.

Dessutom har klassen varit på Kiasma för att se en utställning om ursprungsbefolkningar.

– På sitt sätt är det jobbigare än att sitta vid pulpeten och lyssna och göra de uppgifter som läraren ger. Det här är annorlunda, säger Heiskanen.

Lundmark håller med – det är annorlunda, och jobbigt för alla parter att lära sig nya arbetssätt.

– Nu ska vi utvärdera hur det fungerar, om det faktiskt blir en helhet för eleverna – för oss lärare blir det ju inte det. En utmaning är också att se om vi får med allt det stoff som eleverna ska lära sig. Vi får testa och analysera. Jag tror ändå det är bra att fokus flyttas från enskilda fakta mot en större förståelse för helheter. Fakta kan man alltid ta reda på, säger Lundmark.

Fler datorer

Skolan har precis fått tre nya klassuppsättningar med läsplattor och en ny klassuppsättning bärbara datorer. Än så länge befinner sig skolan ljusår från det mål som staden föreslagit om att eleverna i högstadiet ska använda digitala verktyg i 70 procent av undervisningen, lite mindre på lågstadiet. Men Lundmark tycker det är bra att ha ett mål.

– Ute i samhället behövs den digitala tekniken och färdigheter att använda den hela tiden. Det vore konstigt om vi inte använde den i skolan. Men den ska förstås vara ett verktyg, inte ett självändamål, och det handlar inte bara om att sitta och surfa – man kan ju fota, filma, dokumentera... Digitala verktyg är jättebra för att dokumentera och analysera. Men vi får börja från början, bara för att eleverna använder sina smart­telefoner hela tiden betyder det inte att de kan använda de digitala verktygen för inlärning, säger Lundmark.

Engström, Heiskanen och Mikander applåderar utvecklingen – de vill gärna ha mer dator på lektionerna. Peltonen också, men med visst förbehåll:

– Jag tycker nog om att läsa en riktig bok och skriva med en penna i ett häfte också. Men visst, datorer är också bra.

Rektor Janika Wagner håller med sina elever.

– Vi är jätteglada över att skolorna nu kommer att få fler apparater. Lärarna har längtat efter dem. Många andra städer har kommit längre i den digitala utvecklingen än Helsingfors. Att det finns mål för hur mycket verktygen ska användas är också helt vettigt. Förändringar går alltid långsamt, och för att en process ska gå framåt behövs krav, annars händer ingenting.

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46