Nu ska frågetecknen rätas ut – Estland och Sverige dyker ner till Estonia

Den här bilden togs medan sökandet efter överlevande från Estonia pågick 1994. Bild: Kimmo Mäntylä/Lehtikuva

Om allt går enligt planen ska frågetecknen kring de hål som avslöjades i Estonias skrov vara uträtade nästa vår. En undersökning inleds nu med en tio dagar lång preliminär dykoperation, men Finlands nya inreserestriktioner ställer till det för de amerikanska experter som ska delta.

På torsdagsmorgonen ska två båtar, ett forskningsfartyg från Sverige och en isbrytare från Estland, starta och ta sig till den plats i Östersjön där fartyget M/S Estonia sjönk 1994.

Orsaken till att vraket närapå 27 år senare åter ska granskas är den dokumentärfilm som förra hösten kunde avslöja hittills okända hål i skrovet.

Dock har problem dykt upp i sista stund. En del av de amerikanska experter som ska delta i dykoperationen sitter fast i USA eftersom Finland i tisdags beslutade att skärpa sina inreserestriktioner. Beslutet ledde till att flygen från USA till Finland ställdes in, och nu gäller det att fort hitta en alternativ rutt för att få fram experterna i tid.

– Båtarna måste lämna hamnarna senast på torsdagskvällen, säger Rene Arikas, direktör för den estniska transportsäkerhetsbyrån Estonian Safety Investigation Bureau.

Dykoperationen leds av Estland och ska pågå i tio dagar. Det handlar om en preliminär dykning där fartygets position och havsbottnens läge undersöks med ekolod. De egentliga fotografiska undersökningarna genomförs sedan våren 2022.

Den svenska haverikommissionens undersökningsordförande Jonas Bäckstrand säger att dykningarna beräknas kosta omkring 6 miljoner euro. Foto: Peter Knutsson/Svenska haverikommissionen Bild:

Okända hål avslöjades i fjol

Estonia sjönk den 28 september 1994 och vraket filmades efter förlisningen.

Estonias bogvisir drogs upp utanför Utö den 19 november 1994 och fördes till Hangö för vidare utredningar. Nu är nya undersökningar aktuella. Bild: Jaakko Avikainen/Lehtikuva/Arkivbild

De estniska myndigheterna gjorde en utredning om orsaken till att fartyget sjönk. De inblandade regeringarna beslutade sedan att fartyget inte skulle bärgas, utan att man i stället skulle täcka det med betong.

Innan betongen lades över vraket stärktes havsbottnen med textil och sand. Projektet avbröts ändå innan betongen göts, men sanden och textilen finns kvar.

– Det är en stor nackdel för oss eftersom det gör det så mycket svårare att undersöka bottnen, säger Jonas Bäckstrand, undersökningsordförande vid den svenska haverikommissionen.

Året efter förlisningen stiftades lagar i Finland och Sverige som fastslog att området kring vraket fredas, vilket innebär att dykningar har varit förbjudna sedan dess.

Trots det avslöjade dokumentären Estonia – fyndet som ändrar allt hål i skrovet som inte finns dokumenterade i den utredning som gjordes efter förlisningen. Teamet bakom dokumentärfilmen fick stå till svars i rätten, men friades slutligen i februari i år.

För att möjliggöra de nu aktuella dykningarna har såväl Finlands som Sveriges riksdagar godkänt tillfälliga lagändringar som tillåter myndigheterna att dyka ner till vraket.

Bäckstrand medger att hålet antagligen aldrig hade blivit upptäckt utan dokumentären.

Varför är filmteamets filmer inte tillräckliga?

– Det var journalister som filmade hålen, men de är inte dokumenterade i sin helhet. Vi anser att hålen behöver undersökas grundligt.

Bäckstrand tror att det än i dag är möjligt att få svar på frågorna kring hålen.

– Vår förhoppning är att dykningarna ska räta ut många frågetecken, och att vi efter vårens dykningar kan svara på om hålen uppstått då fartyget sjönk eller senare.

Också Arikas tror att det är möjligt att räta ut frågetecknen kring hålen.

– Med 99,9 procents säkerhet kommer vi att kunna klargöra hålens ursprung.

Finland deltar inte

Även om Finland aktivt deltagit i det förberedande arbetet kommer inget fartyg att lämna landets gränser för att delta i dykoperationen.

Olycksutredningscentralens direktör Veli-Pekka Nurmi säger att Finland inte har sett det som nödvändigt att delta i själva operationen.

– Vi har hela tiden stött projektet, men vi har inget behov av att åka i väg och utföra egna åtgärder på plats. Svenskarna har däremot beslutat att på grund av egna intressen åka till platsen, säger Nurmi.

Veli-Pekka Nurmi, direktör för Olycksutredningscentralen, säger att Finland inte har sett det som nödvändigt att delta i själva dykoperationen. Foto: Jean Lindén/SPT Bild:

Estonia körde under estnisk flagg och fartyget sjönk på internationellt vatten.

– Enligt internationella spelregler är detta därför Estlands projekt.

Enligt Nurmi är den egentliga frågan man nu försöker få svar på om Estland bör starta en ny utredning om varför fartyget sjönk och 852 personer miste livet den sena septembernatten.

Likt sina utländska kolleger tror han att det fortfarande är fullt möjligt att reda ut när hålen uppstått. Han tror också att den ursprungliga undersökningen håller än i dag.

– Det har inte framkommit något i samband med de preliminära undersökningarna som skulle utmana den ursprungliga undersökningen om Estonias förlisning.

Leds av Estland, men även Sverige deltar.

Planeras starta på torsdagsmorgonen den 8 juli.

Ska pågå i tio dagar.

Syftet är att med hjälp av ekolod fastställa fartygets position och havsbottnens läge.

På fredagen den 9 juli ordnas en religiös ceremoni ombord på ett av fartygen. I ceremonin deltar såväl överlevande som anhöriga till dem som miste livet i olyckan. Dessutom deltar kyrkorna i Finland, Estland, Sverige och Lettland.

De egentliga fotografiska undersökningarna ska genomföras under våren 2022.

Dykoperationen beräknas kosta omkring 6 miljoner euro.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skräddarsytt drömhem uppfyllde alla önskemål och höll budgeten

Mer läsning