Nu säljer Joe Biden sin infrastrukturplan

USA:s president Joe Biden berättar om sin infrastrukturplan på en verkstad i La Crosse, i delstaten Wisconsin. Bild: Evan Vucci/TT–AP

Järnvägar, broar, flygplatser – och en massa nya jobb.USA:s president Joe Biden är på säljturné för den, något nedbantade, infrastrukturplan som han verkar kunna få igenom i kongressen.

– En investering som bara görs en gång under en generation. Vi ska modernisera vår infrastruktur, sade en entusiastisk Joe Biden när han i veckan besökte La Crosse i Wisconsin.

Besöket skedde på dagen 65 år efter det att president Dwight Eisenhower skrev under den lagstiftning som skapade USA:s motorvägar, det så kallade interstate-systemet. Godkänns Bidens paket, som i stort innebär investeringar värda 1 200 miljarder dollar över åtta år, är det också historiskt – och demokratens första signaturlagstiftning.

– Det finns inget vi inte kan göra, sade Biden i La Crosse, enligt tidningen USA Today.

Tvingades pudla

Överenskommelsen är förvisso mindre än presidentens originalplan på 2 000 miljarder dollar, som lades fram i våras. Men Republikanernas ursprungliga motförslag var också en bra bit lägre än nuvarande 1 200 miljarder dollar. Otaliga timmars förhandlingar, inklusive långa nattmanglingar, ligger bakom den slutliga kompromissen.

Huvudrollen i förhandlingarna har spelats av en partiöverskridande grupp senatorer. De är avgörande eftersom infrastrukturlagstiftningen måste ha stöd av minst 60 ledamöter för att få grönt ljus i senaten. Maktfördelningen i kammaren är superjämn, där sitter 50 representanter från vardera parti och vicepresident Kamala Harris har utslagsrösten.

De republikanska förhandlarna hickade förvisso till när Biden på en presskonferens hävdade att infrastrukturpaketet måste gå hand i hand med ett annat lagförslag – en budget innehållandes "mänsklig infrastruktur" i form av barnomsorg, betald sjukledighet och utbildningssatsningar. Sådana, i Republikanernas ögon, progressiva satsningar har partiet inte ställt sig bakom.

Så Biden tvingades pudla och säga att det ena lagförslaget inte är avhängigt det andra.

– Han kommer att jobba hjärtat ur sig för att få igenom det, säger Vita husets pressekreterare Jen Psaki om infrastrukturpaketet, enligt nyhetsbyrån AP.

Vita husets förhoppning är att lagstiftningen undertecknas senare i sommar, eller åtminstone innan USA:s brutna räkenskapsår löper ut den 30 september.

Många av USA:s motorvägar är dåligt underhållna och översvämmas dessutom ofta. Fotot är taget i Oregon. Bild: TT–AP

Broar och bredband

Paketets syfte är det få som ifrågasätter. Det är väl känt att USA:s vägar, broar, flygplatser och järnvägsnät är rejält eftersatta och på vissa ställen sönderfallande. Biden vill även bygga ut nätverket för höghastighetsbredband så att det når hela landet, lyfta kollektivtrafiken samt skapa ett bättre elnät med sikte på förnyelsebar, ren energi.

– Vi tävlar med Kina och resten av världen om 2000-talet. Den här överenskommelsen skickar signaler till världen om att vi fungerar, att vi kan leverera och genomföra saker av vikt, sade Biden i dagarna till sina partikamrater.

Han har också slagit på trumman för de "miljontals" jobb som kan skapas när 32 000 kilometer vägar ska renoveras och tusentals broar repareras, som planen stipulerar.

Infrastruktur brukar i USA beskrivas som ett förhållandevis opolitiskt område, där det faktiskt går att få partiöverskridande stöd för initiativ trots att Washington DC är så politiserat.

Ökad tillväxt?

Det innebär inte att det har varit lätt att nå en kompromiss om paketet. En stötesten, föga förvånande, är hur initiativen ska finansieras. Republikanerna, som av tradition vill ha en liten statsapparat och låga skatter, har förordat att medel som öronmärkts för covidhjälp används, medan Demokraterna vill se en höjning av bensinskatten.

Det sistnämnda har Republikanerna sagt tvärt nej till. Partiet har också stoppat den höjning av bolagsskatten som fanns i Bidens ursprungsförslag.

Paradoxalt nog kan det ge Vita huset draghjälp. Utan ökad bolagsskatt kan infrastrukturplanen ge USA:s ekonomi en skjuts i rätt riktning och fram till 2050 till och med öka tillväxten något, enligt en analys från ekonomerna vid University of Pennsylvanias ansedda Wharton School, som bland annat tv-kanalen CNBC rapporterar om.

Demokraten Joseph (Joe) Biden föddes den 20 november 1942. Han växte upp i det så kallade rostbältet, i staden Scranton i Pennsylvania, i en irländsk-katolsk familj.

Arbetade en kort tid som advokat innan han gav sig in i politiken. Mellan 1972 och 2009 var han Delawares senator. Under tiden i kongressen var han bland annat ordförande i det mäktiga utrikesutskottet. Han gjorde sig också känd som en person som kunde arbeta fram partiöverskridande kompromisser.

Kandiderade i presidentvalet 1988, men drog sig ur. Vid sitt andra försök 2007 drog han sig ur i ett tidigt skede. Han blev i stället Barack Obamas vicepresident 2009–2017.

Utsågs i augusti 2020 formellt till Demokraternas kandidat i presidentvalet samma år – som han vann. Bidens vicepresident är Kamala Harris, tidigare Kaliforniensenator.

Gift med Jill Biden och far till fyra barn, varav två i livet.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Pionjären inom styling

Mer läsning