Nu regnar slask över hotellen redan i maj

Den kraftiga hotellboomen som Helsingfors och huvudstadsregionen har upplevt på senare år kan i värsta fall komma av sig totalt till följd av coronakrisen. Bild: Heikki Saukkomaa

Utan araber, amerikaner och asiater – samt inhemska affärsresande, sportfantaster och kulturvänner – gapar mången lobby tom. Den kraftiga hotellboomen kom av sig totalt.

Hela Helsingfors centrum har liknat en enda stor byggplats på senare år. En starkt bidragande faktor har varit en aldrig tidigare skådad hotellboom. På MaRa som representerar turist- och restaurangbranschen har man i åratal fått sina beräkningar infriade: hotellnäringen har fortsatt att växa så det både knakar och brakar, år efter år.

Även om regeringen inte har tillgripit direkta dekret för branschens del så har 80 procent av inkvarteringarna nu stängda dörrar. Vem vill väl övernatta på annan ort så länge sport- och kulturevenemang, konferenser och mässor är inställda, restaurangerna spärrade – medan teoretiska resenärer från utlandet dessutom drabbas av en 14 dygns karantän?

De få hotell som håller öppet genererar förluster med en beläggning kring fem procent. Coronarädslan har satt sina klor i majoriteten av oss. Hotell bygger likt all konsumtion på förtroende. Medan regeringen tvistar med oppositionen om restaurangbranschens underdimensionerade stödpaket verkar man blunda för hotell- och spasektorn – där MaRa och Servicefacket Pam ropar efter 160 miljoner euro för att täcka merparten av de fasta kostnaderna för april-juni. Cirka 99 procent av kassaflödet har utraderats medan hyrorna tickar på.

På ett årtionde har antalet hotellrum i Nyland stigit från drygt 13 000 till över 17 000. Hotellen är till stor grad en exportvara: stommen hos efterfrågan på lyxigare hotell består av utländska affärsresande, vars primära skäl att resa till den 60:e breddgraden är mässor, seminarier, konferenser, och andra yrkesrelaterade evenemang. Men för detta års del är också Slush – en laserglimt i höstmörkret – inställt. Inte heller nöjesresandet lär få upp farten på flera år.

Innan coronakrisen slog till planerades eller byggdes över 30 hotell i huvudstadsregionen, totalt handlade det om 5 000–7 000 nya rum. Nu lär mången ritning rumphuggas, läggas på is, eller placeras i malpåse på obestämd tid. Visserligen görs inte hotellplaner för kortsiktiga mål. Inom fastighetsbranschen sker det allra viktigaste jobbet innan ett investeringsbeslut. Man måste definiera exakt vad man vill uppnå med nya lokaler, varje kvadratmeter ska skapa mervärde och ytan måste optimeras ekonomiskt.

Också fastighetsägarna, hyresvärdarna, är illa ute. Går ett hotell omkull står knappast nya företagare i kö. En hyresgäst som gör bankrutt innebär en smärre katastrof för alla parter då kvadratmetrarna kan gapa tomma i flera år. Månget finskt pensionsbolag har placerat i fastighetssektorn och är exponerat mot hotellen. Att det utländska ägarskapet är förhållandevis stort kan skona våra surt förvärvade besparingar från de värsta smällarna.

Det nordiska trumfkortet, en gles befolkning och stadsbild där det är lätt att hålla fysiska avstånd, inger en gnutta hopp med tanke på en tidig renässans inom besöksnäringen. Men trots vår trygga image, fungerande hälsovård och infrastruktur kan det dröja innan vi igen hör ett exotiskt sorlande mingel med selfier och bubbel på havsbadet Allas sea pool i hjärtat av Helsingfors.

Den färgsprakande norske investerardandyn Petter Stordalen har villigt lånat sitt ansikte åt hotellboomen. På hösten lekte den köpglade hotellmagnaten med möjligheten att låta bygga hela 50 hotell i Finland. Nu gör han likt andra högbelånta allt för att rida ut krisen.

Bläddrar man i arkiven med efterkloka glasögon på näsan framstår hybrisen alltför tydligt: hotellsektorns risker ansågs länge som obefintliga. Trots ständigt växande yta begrundade ingen ens den teoretiska möjligheten att rummen en dag skulle komma att gapa tomma. Turismen och resandet betraktades som osårbara internationella trender, flygskammen närmast som elitistiskt koketteri. Grundantagandet, ett aldrig sinande flöde av köpstarka individer iklädda märkeskostymer och -klänningar, har pulveriserats av en irriterande makromolekyl: en remsa ribonukleinsyra kallad sars-cov-2.

Torsten Fagerholm är ledarskribent

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning