Nu ökar antalet papperslösa

Rådlös. Snart är Malik Abdulzahra utan tak över huvudet, utan tillträde till samhället. Han är inte den enda. Antalet papperslösa ökar nu vecka för vecka. Bild: Niklas Tallqvist

Om några veckor trillar Malik Abdulzahra genom det skyddsnät som hållit honom uppe sedan han kom till Finland. Tillbaka till Irak kan han inte åka, säger han. Nu växer antalet papperslösa som blir tvungna att leva vid sidan av samhället.

Malik Abdulzahra har varit ett och ett halvt år i Finland men om några veckor petas han ut ur systemet. Då har han inte längre rätt till de tjänster som gäller för asylsökande, för att inte säga medborgarna i nationen. Då stängs dörrarna på flyktingförläggningen i Evitskog i Kyrkslätt för gott och Abdulzahra får klara sig bäst han kan på egen hand.

Förra fredagen släcktes det sista hoppet om uppehållstillstånd då högsta förvaltningsdomstolen avslog hans ansökan om besvärsrätt. Nu återstår endast ett val mellan pest och kolera.

Abdulzahra kommer från Irak, där han jobbat först med olika ströjobb och sedan i armén. Han är övertygad om han blir dödad eller i bästa fall fängslad om han åker tillbaka.

– Att åka tillbaka är helt uteslutet. Då de som förföljer mig inte fick tag i mig för att jag flytt dödade de min bror i stället. Jag är säker på att jag blir dödad eller fängslad om jag åker tillbaka. Annars skulle jag åka, jag förstår att tre negativa besked betyder nej.

Abdulzahra talar ingen engelska och har inga vänner i Finland. Han har inte några vänner att luta sig mot i andra länder heller, och även om han lyckades ta sig till ett annat land i Europa gäller EU-bestämmelserna om att en eventuell ny asylansökan prövas i ett och samma land – i det här fallet Finland.

Återstår att traska dit näsan pekar då dörrarna stängs. Det betyder ett par kilometer till busshållplatsen till att börja med. Sedan är precis allt öppet.

– Jag vet inte vad jag ska göra. Jag har ingen aning.

Att Abdulzahra grubblar över saken oavbrutet resulterar inte i något annat än sömnlöshet.

– Jag funderar på det här hela tiden. Det är svårt att sova om nätterna och jag är jättetrött.

Under tiden i Finland har Abdulzahra deltagit i talkon, hjälpt till och jobbat gratis på arbetspraktik. Men nu känns det som om ingen är beredd att hjälpa honom.

– Jag skulle göra vilket jobb som helst om jag fick stanna i Finland. Men nu kan jag inte ens föreställa mig framtiden.

Många kastas ut

Mellan september och november har mottagningstjänsterna upphört för 113 personer som fått ett negativt beslut som Abdulzahra. De har ett beslut om avvisning men polisen kan inte avlägsna dem ur landet med tvång. I praktiken betyder det att de har trettio dagar på sig sedan de delgetts beslutet att försvinna eller ansöka om frivillig återresa.

– Det är redan många som blivit utkastade och det kommer hela tiden fler. Det är vår uppgift att informera personen om att tjänsterna upphör. Det är inget trevligt samtal. Då ryker det allra sista halmstrået, säger Pekka Sinisalo, chef för Röda Korsets flyktingförläggning i Evitskog.

Sinisalo bedömer att grovt taget ungefär hälften av dem som får ett negativt beslut åker tillbaka, och också de som åker gör det efter mycket grubblande på vart de möjligen kan återvända. Hur många de som stannar ännu blir är osäkert, men tusentals väntar fortfarande på beslut hos Migrationsverket och förvaltningsdomstolarna.

– Många tänker inte alls återvända. De kanske inte har någonstans att ta vägen eller vågar inte och släkten hemma kanske säger att de inte ska komma, att det inte är tryggt. Vi talar inte om för någon vad de ska göra, det är ett personligt beslut. Vi kan bara diskutera och informera.

Bild: Niklas Tallqvist

Samhället oförberett

Att mottagningstjänsterna upphör betyder i praktiken att man inte längre har tak över huvudet, att man inte får någon mottagningspenning, att man inte har rätt till annat än akut vård, att man inte kan öppna ett bankkonto eller jobba lagligt, att det kan vara svårt att hyra en bostad och så vidare. Att man står utanför samhället, helt enkelt.

Och det är det som är grundproblemet, enligt juristen Heli Aali på Flyktingrådgivningens projekt för papperslösa. Att myndigheterna behandlar de papperslösa som om de inte fanns. Man säger att de ska åka hem och så blundar man. Man eliminerar faktorer som anses göra Finland attraktivt.

– Men orsakerna till att folk väljer att stanna väger så mycket tyngre än några så kallade dragningskraftsfaktorer. Om du blir dödad om du återvänder eller om din kärnfamilj bor här så handlar du inte annorlunda fastän myndigheterna till exempel ger dig mindre stöd. Det här måste myndigheterna inse och acceptera att det kommer att finnas de som stannar kvar.

Då blir frågan om vi faktiskt vill att de lever som papperslösa. Det här är någonting vi kan åtgärda med lagstiftning, säger Aali.

– Och börjar vi pruta och skära i grundläggande rättigheter kommer hela samhället att lida. Tar vi av dem som är mest utsatta så drabbar det också oss själva, det handlar om vad vi som ett minimum har rätt till. I lagstiftningen tillkommer minimigrundtryggheten alla, den ska vi inte röra, säger Aali.

För tillfället funderar en ministerarbetsgrupp till exempel på i vilken mån de papperslösa ska ha rätt till utkomststöd – eller närmare bestämt den oundgängliga försörjning och omsorg som fastslås i grundlagen.

Pekka Sinisalo tycker att myndigheterna kunde ha vaknat tidigare. Det var i augusti han delgav de första besluten om att mottagningstjänsterna upphör.

– Den här situationen borde inte ha kommit som någon överraskning. Av någon anledning har samhället inte varit berett på det här. Men vi gör vårt bästa.

Kyrkan öppnar dörrarna

Också församlingarna rycker in. Sedan ett par veckor tillbaka ordnas nödinkvartering veckovis i Helsingfors olika kyrkor. Dessutom ordnar staden, Diakonissanstalten och församlingarna nödinkvartering på Munkholmen och i Hermanstad.

– Tills vidare har de flesta varit finländska hemlösa, men vi är beredda på att antalet papperslösa ökar. Det handlar inte om att gömma undan någon utan om att hjälpa, då någon knackar på så öppnar vi, säger Juha Rintamäki, kyrkoherde i Drumsö församling och ordförande för det gemensamma kyrkorådet i Helsingfors kyrkliga samfällighet.

Saken var på tapeten redan i fjol.

– Då såg vi att det inte fanns tillräckligt med hjälp för dem som är utan tak över huvudet. Det känns skamligt att det finns till och med 4000 hemlösa i Helsingfors. Nu kan den skaran utökas med tusentals papperslösa.

Polisen återsänder

Fram till juli 2015 kunde de som fått avslag på sin asylansökan men som inte kunde skickas tillbaka med tvång få ett tillfälligt uppehållstillstånd i Finland. Till exempel med Irak och Somalia har Finland inget avtal om återsändning och att skicka tillbaka någon med tvång är därför svårt. I år har polisen bara skickat tillbaka enstaka personer till exempel till Irak utan samtycke.

Att göra det är ändå fullt möjligt, försäkrar polisinspektör Mia Poutanen på Polisstyrelsen.

– Vi jobbar på att få till stånd avtal med Irak och Somalia. Varje beslut om avvisning övervägs separat. Ibland går det att återsända med tvång, ibland inte. Det finns inget kategoriskt nej. Småningom har vi kanske en sådan situation att vi blir tvungna att ordna också med tvångsåtersändningar.

Risker

Tills vidare har polisen inte märkt av att antalet papperslösa ökat – eller personer som vistas olagligt i landet, som polisen uttrycker saken. Men också polisen bedömer att antalet kommer att öka. Det innebär risker särskilt för de utsatta själva men också för samhället i stort.

– I och med att de här personerna inte har rätt till ekonomiskt stöd eller att arbeta lagligt hamnar de vid sidan av samhället. Då kan det enda sättet att skaffa försörjning vara att begå brott. Å andra sidan är de också sårbara för olika former av utnyttjande, såväl på arbetsmarknaden som i kriminell verksamhet. Här gäller samma risker som för andra marginaliserade, säger Poutanen.

Hon tror ändå inte att antalet kommer att bli särskilt stort.

– Finland är inte ett särskilt lockande land för illegala immigranter. Vi har ett välorganiserat samhälle där det inte finns någon stor svart arbetsmarknad. Klimatet är knappast heller så värst lockande. Men det är klart, stannar många kvar illegalt så inverkar det också på den inre säkerheten. Nu jobbar vi för att antalet inte ska öka, säger Poutanen.

Enligt Heli Aali på Flyktingrådgivningen är det inte alls svårt att minska på antalet papperslösa. En bra men förmodligen orealistisk lösning skulle enligt Aali vara att återinföra de tillfälliga uppehållstillstånden. En annan att helt enkelt göra det lättare att få uppehållstillstånd över huvud taget.

– Det är ju ingenting som hindrar Finland från att bevilja internationellt skydd lättare än nu, att underlätta familjeåterföreningar, att återinföra kategorin humanitärt skydd, att underlätta för personer att få arbetsrelaterat uppehållstillstånd. Då man gör det så gott som omöjligt att få stanna leder det också till att antalet papperslösa ökar.

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 4.11.2019 - 00.00

Mer läsning