Nu kommer miljardfonden – det här vet vi om den

Bild: Maija Hurme

Alla talar om EU:s återhämtningsfond – HBL guidar dig in i förhandlingarna.

Vad handlar det om?

– EU-kommissionen ska i dag, onsdag, presentera ett förslag till återhämtningsfond efter coronakrisen. På samma gång väntas ett omarbetat förslag till långtidsbudget för åren 2021-2027 läggas fram.

– De två hänger ihop, och särskilt den grupp av länder som kallas Sparsamma fyran (Frugal four) är mån om att fonden kopplas till en "moderniserad EU-budget". Med det menar de bland annat att pengarna ska fördelas så att tyngdpunkten ligger på en grön omställning och digitalisering.

– Kommissionens tidigare förslag till EU-budget motsvarar 1,13 procent av ländernas bruttonationalinkomst (BNI). Sparsamma fyran har krävt att budgeten inte får överstiga 1,0 procent av BNI.

Vad vi vet om fonden hittills?

– Inte mycket. Grunden är ett utspel av Tysklands kansler Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron men deras riktlinjer är med avsikt målade med bred pensel så att det ska finnas utrymme för förhandlingar och kompromisser. Det vi vet är att storleksordningen på fonden rör sig kring 500 miljarder euro.

EU-länderna har redan enats om ett stödpaket på grund av coronakrisen så varför är den här fonden annorlunda?

– Det beror på sättet den byggs upp på. Merkel och Macron öppnar för att EU kollektivt kan ta lån, vid sidan av rena bidrag, och om det blir så är det en förändring som många betecknar som ett historiskt skifte rent principiellt.

– Tyskland och dess allierade – dit Sparsamma fyran och även Finland hör – har alltid varit negativt inställda till kollektiva lån. Men inför förhandlingarna ser det nu ut som om Tyskland har skiftat fot. Det här är en av de avgörande frågorna: Har Tyskland och de allierade faktiskt ändrat syn, och vad innebär det i så fall?

Finns det andra knäckfrågor?

– Det finns hur många som helst. En är hur stöden ska beviljas – som lån med återbetalningskrav eller som stöd? Och om medlemsländerna tar lån gemensamt, hur ser då fördelningsnyckeln ut? Garanterar man dem då också gemensamt eller ansvarar man för en del som motsvarar ländernas andel av EU-budgeten? Sparsamma fyran håller på den senare modellen.

Varför är det så mycket tal om Sparsamma fyran?

– På grafiken invid ser man tydligt varför just Danmark, Sverige, Österrike och Nederländerna är måna om sina pengar. Det är de länder som betalar mest till den gemensamma EU-kassan och får minst tillbaka per capita. Tyskland hör också till samma grupp länder men i kraft av sin storlek och historiska position som del av den dominerande tysk-franska-axeln behöver Tyskland bevara en "neutral" position så länge det går.

– Småländerna för alltså fram obehagliga och krassa sanningar som Tyskland sedan backar upp. Finland hör också till den informella gruppen av Tysklands allierade och resonerar i sakfrågorna mycket likt Sparsamma fyran. Men Finland har blivit mer av en hangaround som framstår som mer kompromissvillig och lösningsorienterad.

Det förefaller finnas en skiljelinje mellan nord och syd här. Hur ställer sig Östeuropa?

– Det varierar, men Polen och Ungern är en stötesten på grund av deras antidemokratiska utveckling av sina rättsstater. Samtidigt är särskilt Polen ett viktigt land för den inre marknaden och exempelvis i en grön omställning. Så det är många aspekter som ska vägas in i helheten.

– Flera av de östeuropeiska länderna har själva krävt att de ska få sin andel av återhämtningspengarna i stället för att lejonparten går till hårt drabbade Italien och Spanien. Deras argument är "Varför ska vi straffas för att vi hanterat coronakrisen bättre?".

Hur går det då?

– Det återstår att se. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har ett styvt jobb när hon ska lägga fram sitt förslag. EU-experten Derek Beach, professor vid Århus Universitet, sade tidigare i veckan till HBL att hennes förslag troligen ligger nära Merkel och Macrons. Hon vill knappast riskera att det inte går att förhandla vidare om förslaget. …

– Samtidigt har diplomatin kring den här typen av ärenden försvårats på grund av coronakrisen. Zoommöten ersätter inte informella möten i Bryssels korridorer och farhågan är att hon inte förankrat sitt förslag tillräckligt bland regeringarna.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning