Terrorsyfte enligt Bouanane själv – men hans försvarare bestrider

Häradsåklagare Hannu Koistinen (t.v.) och överinspektör Sampsa Hakala (t.h.) driver åtalet i rätten. De menar att Abderrahman Bouanane har injagat allvarlig fruktan i Finlands befolkning och allvarligt skadat finska staten. Bild: Markku Ulander

Abderrahman Bouanane anser själv att han utförde ett terrordåd när han gick lös med två knivar i Åbo. Hans försvarsadvokat bestrider ändå det i sitt svar på åtalet. – Han för fram att han handlat i terrorsyfte, men rätten ska avgöra om kriterierna uppfylls, säger försvarsadvokaten Kaarle Gummerus.

ÅBO I augusti i fjol knivhögg Abderrahman Bouanane tio personer vid och kring Salutorget i Åbo. På tisdagen inleddes rättegången mot honom, den första i Finland där terrorlagstiftningen ska prövas i ett fall med brott mot liv.

Bouanane åtalas för två mord och åtta mordförsök i terroristiskt syfte. Åklagaren yrkar på livstids fängelse.

– Vi menar att gärningarna har utförts i terroristiskt syfte och det centrala är att den svarande har haft för avsikt att injaga allvarlig fruktan i befolkningen. Vi ser att den svarande har velat stödja terrororganisationen IS och sett sig som en krigare eller soldat för IS, säger häradsåklagaren Hannu Koistinen när han möter pressen efter förhandlingen.

Bouanane anser att han utförde ett terrordåd, det framgår i både polisförhören och i svaret på åtalet. Men i samma skriftliga svar bestrider Bouananes försvarsadvokat Kaarle Gummerus ändå samtidigt att det skulle handla om terroristbrott.

Gummerus menar att en person inte själv ska kunna avgöra vilken typ av brott hen har gjort sig skyldig till.

– Det handlar om definitionen av terrorism i lagstiftningen och hur den ska tolkas. Det som min klient själv anser, omfattar inte nödvändigtvis det som lagstiftningen kräver för att gärningen ska vara utförd i terroristiskt syfte, förklarar Gummerus för medieuppbådet.

Han hänvisar flera gånger till att det är upp till domstolen att pröva ärendet.

Kaarle Gummerus har tilldelats uppdraget att försvara Bouanane av staten och är skyldig att se till att hans klients intressen uppfylls.

HBL har skrivit mer om lagstiftningen kring terrorismbrott här .

Kaarle Gummerus försvarar Abderrahman Bouanane. På frågan om Bouanane titulerar sig som terrorist svarar han: – Det kan jag inte säga, men sättet på hur han själv beskriver sina tankegångar stödjer det. Bild: Markku Ulander

Bouanane var inte själv närvarande i tingsrätten på tisdagen, vilket han inte heller behövde vara eftersom det handlade om en förberedande förhandling.

Olika bild av händelseförloppet

Försvaret erkänner dråp och dråpförsök, men nekar till åtalets strängare skrivning: mord och mordförsök.

Straffet för mord är livstids fängelse, oavsett om det skett i terroristiskt syfte eller inte. Dråp är däremot tidsbundet.

Vad gäller händelseförloppet hävdar Bouanane, enligt försvaret, att han försökte döda de tre första personer som han knivhögg. Sedan ångrade han sig, försökte fly och högg mot dem som försökte hindra honom.

Åklagaren igen menar att hans avsikt var att ta livet av alla som kom i hans väg, och att han målmedvetet sprang fram till flera av dem. Offren valdes slumpmässigt, bland dem fanns personer som kom till undsättning och försökte hjälpa offren eller stoppa framfarten.

Det tre minuter långa vansinnesdådet tog slut när polisen sköt honom i benet. Bouanane försökte, med egna ord, provocera polisen att skjuta honom till döds.

Enligt åtalet radikaliserades Abderrahman Bouanane under 2017. Han började planera ett dåd i Finland, men tidpunkten valde han ändå så sent som kvällen innan. Han spelade in ett manifest där han framför sin önskan att dö som martyr och laddade upp den i IS-vänliga grupper på chattjänsten Telegram.

Manifestet spelar enligt åklagaren Hannu Koistinen en central roll.

Det tog bara tre minuter från den första knivhuggningen till att polisen stoppade Bouanane. På den tiden hann ändå två personer dö, och åtta skadas. Bild: Roni Lehti

"Med lugn"

I april börjar den egentliga rättegången. Den hålls undantagsvis, med hänvisning till säkerhet, i fängelset i Starrbacka i Åbo.

Bouanane ser, enligt Kaarle Gummerus, fram emot processen "med lugn", men vill inte uttala sig närmare om hur hans klient mår eller vilken kontakt med till exempel sina anhöriga han har haft. Bouanane har stränga restriktioner.

Målsägandenas – offrens och deras anhörigas – skadeståndskrav uppgår till över 300 000 euro. Det handlar om ersättning för psykiskt lidande, för uteblivna inkomster på grund av invalidisering, sjukkostnader med mera.

Dessutom tillkommer ersättning för rättegångskostnader.

– Vi strävar efter att godkänna de krav som är i enlighet med finsk rättspraxis, säger Kaarle Gummerus.

Offren är mellan 15 och 67 år gamla, de döda är finska medborgare och av de skadade är tre utländska medborgare.

HBL rapporterade direkt från tingsrätten tidigare under tisdagen.

Artikeln har uppdaterats under dagen.

Blomsterhav vid brottsplatsen efter dådet i augusti i fjol. Bild: Heikki Saukkomaa

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46