Säkerhetskonferensen i Sälen: Nu försvaras försvaret igen

Bild: Jonathan Nackstrand

Sveriges årliga stora försvars- och säkerhetspolitiska träff i Sälen talar för ökade försvarsanslag. Ökat försvarssamarbete med Finland för oss nära en försvarsunion.

Statsminister Stefan Löfven är mån om att få till stånd enighet kring den svenska försvars- och säkerhetspolitiken. Det kan bli svårt eftersom det går en skarp skiljelinje mellan den borgerliga alliansen och de övriga partierna. Alla allianspartier vill att Sverige går med i Nato medan alla andra säger nej. Det finns också olika syn på hur mycket Sverige nu ska rusta upp sitt försvar.

Det som alla däremot är överens om är att det var ett stort misstag av Sverige att rusta ner så kraftigt i flera år då man trodde att världen kanske för gott hade blivit en lugnare och fredligare plats. Sverige står nu med ett svagt försvar samtidigt som spänningen har stigit markant i världen, Europa och kring Sveriges gränser.

Regeringen tänker givetvis noga efter vad man vill satsa på i budgeten för nästa år, som samtidigt är en valbudget. Försvarssatsningar skulle inte vara impopulära. Två tredjedelar av svenskarna litar nämligen just nu inte på att Sverige kan försvara landets gränser och enligt samma opinionsmätning efterlyser en majoritet höjda försvarsanslag. Partierna i den borgerliga oppositionen har alla krävt mer satsningar på försvaret, medan regeringen har nöjt sig med att följa det försvarsbeslut som riksdagen fattade 2015 och som omfattade en liten ökning av anslagen årligen fram till år 2020. Det räcker inte för alliansen och i Sälen signalerade också den socialdemokratiska statsministern att han inte utesluter en ytterligare höjning.

Försvarsminister Peter Hultqvist upprepade i Sälen att ett Natomedlemskap inte kommer på fråga för den nuvarande regeringen men han talade varmt för en ytterligare utbyggnad av ett redan omfattande försvarssamarbete mellan Sverige och Finland.

Hultqvist noterar den situation Finland skulle hamna i om bara Sverige gick med i Nato. Ett svenskt Natomedlemskap skulle enligt Hultqvist skapa ytterligare spänningar i närområdet och sätta mycket stark press på Finland.

Det är säkert en av motiveringarna, men Sverige fattar nog sina försvarspolitiska beslut utifrån vad som totalt sett är bäst för den egna säkerheten. Om spänningarna anses öka så att det överskrider nyttan av ett Natomedlemskap är det orsaken till ett Natonej, inte att det skulle bli svårt för Finland.

Också i Finland brottas vi med hur försvarskostnaderna ska tacklas, inte minst med förestående stora investeringar i fartyg och jaktplan.

Ännu är de flesta försiktiga med att föreslå en regelrätt försvarsunion mellan Sverige och Finland även om vi de facto närmar oss en sådan i takt med att samarbetet tätnar och även gäller utanför fredstid. En union skulle kunna vara en dellösning på de finansiella problemen med att rusta upp. Genom att förnuftigt fördela kostnader, materiel och anskaffningar kunde bägge parter gynnas och spara.

En försvarsunion skulle inte innebära ett steg bort från Nato. Det skulle inte utgöra något hinder för framtida Natomedlemskap. Det vill vissa svenska Natoförespråkare inte inse.

Däremot är det definitivt i Finlands intresse att Sverige rustar upp. I ett allt intimare samarbete och i det fall att en försvarsunion sluts är det viktigt att bägge parter har ett trovärdigt eget försvar. Det har Sverige inte nu. Visserligen kan parterna komplettera varandra, men exempelvis Sveriges armé, inklusive reserven, är nu väldigt begränsad efter bland annat flera år utan värnplikt.

Tommy Westerlund Ledarskribent

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33