Nu fiskar Sverigedemokraterna röster av invandrarna

Tretton dagar före valet i Sverige höjer SD insatsen. Stopp också för kvotflyktingar och en miljard kronor för återvandring. Men SD räknar ändå med invandrarröster i förorterna.

Fem killar i svarta jackor och trendigt tajtrakade Mellanösternfrisyrer sitter utanför baren som säljer falafel, shawarma och piroger i Hovsjö, en förort till Södertälje.

– Vi röstar alla på SD! ropar en när vi närmar oss.

På Sverigedemokraterna? Varför då?

– Kan ni gå härifrån nu? Lite respekt. Vi äter.

Betongplattan här med sina låga affärsbyggnader är Hovsjös centrum. Stadsdelen är inte så fel tänkt. Hovsjö byggdes i början av 70-talet luftigt på en kulle mellan E20:an mot Göteborg och en naturskön insjö, Måsnaren.

Fyra av fem är utlandsfödda här, för hela Södertälje är siffran 53 procent. Hovsjö är ett av de områden i Sverige där folk röstar allra minst.

– Nej, jag tänker inte rösta, säger Chagik Sarkis, en kvinna som står och röker vid centrets kiosk. Den är rödmålad och utanpå belamrad med svenska flaggor, lokaltrafikens blå vimplar och en teleoperatörs rosa.

Chagik Sarkis dotter Carmen har precis börjat i skolan här, men familjen planerar att flytta bort. Politikerna gör ingenting, säger hon. och som många andra ser hon sig om, i Stockholm, Örebro eller Malmö.

Själv jobbar hon som butikschef på snabbköpet i grannförorten Ronna.

– Jag tycker om mitt jobb, men med kunderna är det kaos.

Chagik Sarkis jobbar som butikschef i förorterna. Men hon, dottern Carmen och familjen planerar att flytta bort från "kaoset". Bild: Moa Dahlin

Fakta:

Sverigedemokraterna (SD)

Vad: socialkonservativt, populistiskt oppositionsparti

Teman: invandring, brott och trygghet, nationalism

Riksdagsmandat: 42 av 349, sex som hoppat av

Partiledare: Jimmie Åkesson 2005–, Sveriges långvarigaste

Röstandel 2014: 13 %

Snittstöd juli 2018: 22 %

Starkast i: Skåne 26–30 %

Plats i politiken: alltid i opposition, utfruset av alla andra riksdagspartier

EU-grupp: ECR

Kritik för: rötter inom mera högerextrema rörelser, smal politisk agenda

"Politiker spelar allt under bordet"

Milad Mardos kiosk är fullproppad med varor. Det är lördag och en jämn ström av kunder, två av tre ska förnya månadskortet till bussen. Hur länge han har bott i Sverige? Han svänger upp en väldig bordsräknare i plast och räknar blixtsnabbt: 32 år.

– Moderater, liberaler, kristdemokrater, allt gör detsamma, säger han. Politiker avgör allt under bordet.

En äldre kvinna med strängt ansikte, i svartgrön kåpa och utan gemensamt språk med någon i kiosken, kommer in. Hon rotar i sina klädsjok och halar upp en tio amperes elsäkring. Jovisst, sådana har Milad, längst ner på en hylla i vänstra hörnet.

En stång under taket svämmar över av radband, krucifix och en grekisk och en armenisk flagga. Hovsjö har mest kristna invandrare; assyrier och kristna irakier.

Här bor finländare också, som Sabina Jämsä från Borgå som kommer tillsammans med Thomas Ullstrand i en Sverigegul tröja med text om Mats Waltin, ortens hockeylegend från sjuttiotalet.

Sabina Jämsä har inte brukat rösta, men i år ska hon för att Thomas vill det. Hovsjö har varit Thomas Ullstrands hemort sedan han flyttade hit från Norrköping för 30 år sedan. Han ger spontant ett dialektprov på släpig norrköpingska och fortsätter i nästan samma ton med att berätta att han och dom därhemma alltid röstade på sossarna.

– Men i år blir det Sverigedemokraterna, säger han och blinkar i det skarpa lördagsljuset. Dom säger ju att man är rasist då. Men om jag var rasist skulle jag väl inte bo här...

– Dom säger ju som det är. Se bara vad som pågår här, säger han och nickar mot ett av hörnen på det lilla torget – kriminalitet och sånt.

Men annars tycker han att det är bra här. Nära till skog och mark.

Milad Mardo har sett Hovsjö i Södertälje i 32 år. Alla politiker gör detsamma – spelar under bordet, säger han. Bild: Moa Dahlin

SD-spel mellan gamla invandrare och nyanlända

Inför det svenska valet har Sverigedemokraterna fått upp invandring och integration som den främsta valfrågan. Partiledare Jimmie Åkesson talar om att "ta tillbaka de utsatta områdena", i dag 61 problemförorter som den svenska polisen listade hösten 2017. Hovsjö ligger i mellankategorin där det ännu inte är fullt så illa i fråga om hög brottslighet, otrygghet och liten tillit till myndigheter och rättsväsende.

SD hävdar nu att partiet har stöd också i invandrarförorterna. Det är otryggt där och många lågavlönade invandrare som har bott länge i landet, säger man, tycker inte att Sverige blev som de hade tänkt sig.

I Huddinge söder om Stockholm väntar mer än 400 människor på Sjödalstorget på att få höra Jimmie Åkesson. En svart stadsjeep har kört in bakvägen till scenen via gångvägen och står avspärrad med polistejp.

Ett av SD:s publicitetsgrepp i valrörelsen är att ta in folk som dagens moderator Jonas Chongera, en svart man med tyngdlyftarkropp. I bländvit kavaj och ett ledigt och smidigt snack kunde han vara en tv-predikant från en afrikansk megakyrka. Nästan: han är från Kongo och har jobbat i Sverige som pingstpastor.

Bakom scenen står nästa lärling för jobbet, den iranskfödda SD-kandidaten Ghazal Saberian; hon ska vara på scen längre fram i Jimmie Åkessons massiva turné om 55 torgmöten.

"Trött på skitsnacket om rasism"

Genom publiken går Ali i 70-årsåldern med en textad lapp med texten Rasistfritt område! Ingen i publiken bryr sig om honom, de lyssnar på Åkesson. Bara Robel Delarosa frågar stillsamt av den skäggstubbige farbrorn om han faktiskt anser alla här på torget vara rasister.

– Jag är trött på det här skitsnacket om rasism, säger Delarosa, som är byggföretagare till HBL. Jimmie Åkesson är en skicklig politiker och alla här är inte rasister. Jag har röstat på många olika partier och i år väger det mellan Kristdemokraterna och SD. Jag är kristen turk.

Är det någon motsättning mellan gamla invandrare och de nyanlända från 2015?

– Nej, det är det inte. Jag har anställt tre och det går bra. Men jag kräver att de ska tala svenska på jobbet, inte arabiska.

"Själv börjat med städjobb"

I Södertälje är det oroligt bland SD-folket i valstugan på gågatan i centrum. SD har bett polisen om hjälp efter att ordförande Joachim Hagström har fått en flaska kastad i ryggen och gruppledaren i fullmäktige Beata Milewczyk har haft ett gräl med tre unga kvinnor som har gått över styr. Planerna på valarbete i förorten har torkat in för att många valarbetare inte har dykt upp.

– Kvinnorna tyckte att jag borde skämmas för att jag som invandrare står i SD:s t-tröja, säger Beata Milewczyk.

Hon är född i Polen och flyttade till Sverige från Gdansk för elva år sedan med sina två små barn, efter sin man som redan hade jobb här.

– Jag har själv börjat med städjobb, jobbat för olika bemanningsföretag och gått kurser, säger hon. Den nya vågen av invandrare har större förväntningar och andra krav.

Hudfärg betyder ingenting för henne, säger hon.

– Men om man inte har fått lov att stanna här då ska man åka härifrån. Som de afghanska småbarnen.

Ibland blixtrar det till bland SD-folk vi har träffat, av den ironi och språkbruk som fungerar i andra rum, men inte i den politiskt korrekta offentligheten. Hon hänvisar till de omkring 9 000 afghanska unga män som genom en undantagslag nyligen fick stanna i Sverige, trots att sista domstolsinstans hade beslutat avvisa dem.

Beata Milewczyk kan sina siffror och håller med SD-ledningen om att vissa utsatta förorter kanske ska rivas helt och hållet. Kanske det hade varit bättre i Södertälje där man nyligen renoverade förorten Fornhöjden för en summa som motsvarar 43 miljoner euro, säger hon.

– Vi har ett stöd i förorterna, säger Beata Milewczyk, SD-ledare i Södertälje. Många invandrare som har bott många år i Sverige ser en ny generation nyanlända som är mycket mer krävande. Bild: Moa Dahlin

SD:s man vid röda tunnelbanelinjen

I Neistenkangas vid Torne älv, mittemot Pello på den finländska sidan, har SD-riksdagsledamoten Martin Kinnunen sina släktrötter. Hans mamma flyttade till Stockholm och blev socialarbetare, inte minst för finnar, i Sundbyberg.

Martin Kinnunen har själv levt hela sitt liv i förorterna utmed den röda tunnelbanelinjen sydväst om Stockholm. Vi träffas i Fittja, där över 90 procent av alla har invandrarbakgrund. Fittja ser mindre slitet ut än vi hade väntat oss, men ligger på högsta nivå bland utsatta förorter.

– Är han där en politiker? ropar en ung man med östafrikanska drag, snyggt klädd i beige och vitt när han går förbi. Har ni polisen med er också? Det är en dyr kamera ni har där.

– Det finns ett sunkigt kafé där borta där vi kan sitta, säger Martin Kinnunen.

Där berättar han om hur han kombinerade sitt tonårsintresse för politik med fotboll, i Älvsjö AIK. Redan då såg han det som blev hans politik, i omklädningsrummet.

Martin Kinnunen är SD-riksdagsledamot från betongförorterna utmed tunnelbanans röda spår sydväst om Stockholm. Bild: Moa Dahlin

– Svenskarna satt för sig, och turkarna för sig, fast vi spelade i samma lag, säger han. Hade de varit färre hade det inte blivit så.

Hos Sverigedemokraterna har Martin Kinnunen varit Jimmie Åkessons rätt så okända skugga i politiken. När Åkesson blev partiledare 2005 tog Martin Kinnunen över efter honom som ordförande i ungdomsförbundet SDU. Som 23-åring blev han partiets första anställda på 16 000 kronor (1 500 euro) i månaden, i en källarlägenhet i Södermalm med försvetsade fönster.

– Det behövdes också för att många var emot oss, säger han.

Martin Kinnunen har haft olika uppdrag vid partikansliet och har ofta stått i offentligheten när partiet har petat folk. I järnrörsskandalen 2012 hånade och hotade tre partimedlemmar en artist med invandrarbakgrund. År 2015 uteslöt SD i praktiken sitt ungdomsförbund för samröre med högerextrema krafter. "Aktivism" och "identitär politik" heter det på internt SD-språk.

Från härvan då en av de petade i järnrörsskandalen köptes ut ur partiet kom Martin Kinnunen att ta över en styrelsepost i SD:s mediehus, där han till sist satt med spader dam. Han åtalades och dömdes för formellt ansvar för ett skatte- och bokföringsbrott.

– Men jag blev också friad på många punkter, säger han tyst vid sin kaffekopp.

Han har suttit vid det andra bordet i rätten också. För nio år sedan misshandlades han och hans sambo i tunnelbanan vid Gullmarsplan av två kvinnor med knogjärn. Efter det tog Martin Kinnunen en paus från politiken och flyttade till Tyskland för ett år.

– Jag bodde i norra Bayern och tog såna jobb som inga tyskar ville ha.

Martin Kinnunen är SD-riksdagsledamot från betongförorterna utmed tunnelbanans röda spår sydväst om Stockholm. Hans parti talar öppet om att en del av dem borde rivas. Bild: Moa Dahlin

Du blev alltså utsatt för politiskt våld i ditt hemland och flydde till ett annat land?

– Ja, men jag betalade ju alla försäkringar och skatter själv. Var tredje månad behövde jag visa upp det.

Han är numera frånskild men träffar sina barn, fyra och sex, regelbundet.

– Nu har dom ju satsat här i förorterna på lekplatser och så, säger han när vi tittar på en innergård i Fittja. Och dom är bra, jag kunde komma hit och leka med dem.

I valet är han högt nominerad på sitt partis lista och fortsätter säkert som Stockholmsförorternas man i Sveriges riksdag.

Sant eller skämt vid kiosken?

Runtom i Sverige har vi hört SD:are bedyra att partiet inte vill avvisa utlandsfödda som redan bor här. Några dagar senare fäller partiledningen med Jimmie Åkesson bomben: SD har redan velat begränsa asylrätten i Sverige. Nu vill man också stoppa kvotflyktingar och satsa på återvandring med en miljard kronor.

Vi kör ut ur Södertälje, en vackert belägen stad. Det förblir oklart för oss om de unga männen utanför falafelkiosken faktiskt ska rösta på SD. Eller om de skämtade.

Chagik Sarkis jobbar som butikschef i förorterna. Men hon, dottern Carmen och familjen planerar att flytta bort från "kaoset". Bild: Moa Dahlin

I år ska Sabina Jämsä och Thomas Ullstrand gå och rösta. Det blir på Sverigedemokraterna. "Dom säger att man är rasist då. Men om jag var rasist skulle jag väl inte bo här." Bild: Moa Dahlin

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00