Nu är det avgörande att regeringen Marin håller fast vid sitt program

Bild: Wilfred Hildonen

Vi måste försöka lösa den här krisen på ett annat sätt och med andra medel än som användes i början på 1990-talet eller under krisen 2008. Nu behövs investeringar som ger utdelning i framtiden.

Den första förskräckelsen efter att coronapandemin nått vårt land har nu gått över. Den politiska diskussionen har igen fart och oppositionen har blivit mer kritisk. Även experter och fackfolk på många olika områden uttalar sig friskt om hur pandemin borde skötas och speciellt vad som krävs för att få ekonomin att fungera igen. Allt detta är naturligtvis välkommet i vårt demokratiska samhälle. Att regera utan att möta kritik är inte sunt. Exempel på detta ser vi både innanför och utanför EU.

Den pandemi vår värld nu har drabbats av visar klart att kapitalisterna, som stormat fram i avregleringens och globaliseringens namn, inte är kapabla eller villiga att lösa de gemensamma problemen när motgångarna eller kriserna kommer. Nu ropar man på hjälp av den stat som man förut ställt sig avogt till. Inte nog med det. Nu krävs även att regeringen skall skriva ett nytt regeringsprogram som skall tillfredsställa dem som inte ville ha den här regeringsbasen.

Nu om någonsin är det avgörande att regeringen Marin håller fast vid sitt program. I inledningen av regeringsprogrammet (i allt 180 sidor) skriver man bland annat: "Klimatförändringen, globaliseringen, urbaniseringen, befolkningens åldrande och den tekniska utvecklingen förändrar Finland och världen snabbare än kanske någonsin tidigare. Vårt nordiska välfärdssamhälle är en hållbar och rättvis modell som klarar av att svara på framtida utmaningar. Vårt mål är att Finland senast 2030 ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle. I en nordisk välfärdsstat ska ekonomin tjäna människan, inte tvärtom."

De här orden och målsättningarna i regeringsprogrammet är ännu viktigare nu när vi skall klara oss ut ur pandemikrisen.

Vi måste försöka lösa den här krisen på ett annat sätt och med andra medel än som användes i början på 1990-talet eller under krisen 2008. Nu behövs investeringar som ger utdelning i framtiden. Bland annat därför behöver vi en förhöjd läropliktsålder (i enlighet med regeringsprogrammet) som ger alla ungdomar möjlighet att få gymnasie- eller yrkesutbildning. De grupper som från början varit emot reformen tar nu fram den som det främsta exemplet på sparåtgärder. Att plocka fram gamla käpphästar är föga övertygande.

Situationen inom vårdsektorn är krävande. Det behövs samhälleliga insatser för vård och omsorg som naggats i kanterna av privatisering och vinsthunger.

Mer personal behövs och lönenivån är för låg. Det hjälper inte i nuläget att på olika sätt tacka personalen för deras insatser om detta inte syns i lönepåsen. Investeringar i vårdsektorn är ett måste och till det behövs det skattepengar. Vi behöver fler skattebetalare, det vill säga lägre arbetslöshet och fler i arbete, men också lagstiftning för att storbolagen inte ska kunna smita från att betala skatt.

Oberoende av hur det går med pandemin har vi fortfarande kvar klimathotet. Den globala uppvärmningen får katastrofala följder, höjda havsnivåer, fler översvämningar, stormar och skogsbränder och extremtemperaturer. De fattigaste och mest sårbara människorna drabbas hårt, bland annat på grund av försvårad livsmedelsproduktion. Viktiga arter, livsmiljöer och hela ekosystem hotas. Det här vill regeringen åtgärda.

Kanske covid-19 har lärt oss något om hur vi skall tackla klimatfrågan. Moder jord har mått bättre under den tid vi minskat på, flyg- och andra transporter och när nedsmutsande industrianläggningar stått stilla. Att hålla möten på nätet i stället för att åka businessklass i flyg är förhoppningsvis nu ett alternativ för världens företagare. Att se sig omkring i sitt eget land i stället för att resa halva jorden runt för att se något nytt kan också tålas tänka på. Viktigt att var och en av oss tar sitt ansvar, men det behövs gemensam politik och statliga beslut för att förändringar kan ske.

För att stoppa klimatförändringen krävs samarbete och avtal mellan alla länder. Klimathotet kan inte avvärjas med militära medel. Tvärtom tär krig och militärövningar på klimatet. Ur den här synpunkten är de 1 917 miljarder dollar (Sipri 2020) som världens länder, även vårt eget land, satsar på militär upprustning totalt felinvesterade pengar.

En ljusare framtid är vår om vi vill det!

Marianne Laxén, 70+, Helsingfors

Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning