NTM-centralen handlar i enlighet med författningarna

I skarvdiskussionen påstås det nästan utan undantag att NTM-centralen inte beviljar storskarvstillstånd och att orsaken är en egenmäktig tolkning av författningarna.

I insändaren "Skarvproblemet sopas undan" (HBL 12.4) tar Ove Pettersson ställning till resultaten som Miljöministeriets skarvarbetsgrupp hade kommit till och bedömer NTM-centralens agerande i storskarvsfrågan. Skrivelsen innehåller sakfel som det är allt skäl att korrigera. Ett problem i skarvdiskussionen är de upprepade felaktiga uppgifterna som har presenterats i offentligheten både om lagstiftningen som gäller arten och bakgrunden till undantagstillstånden.

I princip skyddar EU:s fågeldirektiv alla vilda fågelarter på samma sätt oberoende av om en art ingår i direktivets bilaga I eller inte. Bilaga I, eller den så kallade listan över arter som kräver särskilt skydd, skapar endast en förpliktelse att fästa särskild uppmärksamhet vid skyddet av livsmiljön för de fågelarter som finns på listan. Direktivet definierar speciellt vilka åtgärder som är förbjudna för att de hotar skyddet samt förutsättningarna för att avvika från dessa.

Enligt fågeldirektivet ska EU:s medlemsstater förbjuda att bland annat avsiktligt döda eller fånga fåglar, förstöra eller skada bon och ägg, samla in fågelägg och avsiktligt störa fåglarna under häcknings- och uppfödningsperioden. Avvikande från denna allmänna princip innehåller direktivet bland annat en lista på arter som får jagas, där storskarven inte finns, och därför får arten alltså inte jagas. Direktivets krav har beaktats i vår nationella lagstiftning så att storskarven är en fredad art. Den berörs av exakt likadana författningar som till exempel bofinken eller sädesärlan på gården.

Att avvika från fredningen kräver undantagstillstånd och förutsättningarna för att bevilja ett definieras i fågeldirektivet. Enligt skarvgruppens rapport finns det skillnader mellan länderna i Östersjöområdet i antalet undantagstillstånd och i bedömningarna av skadorna som arten orsakar, som utgjort grunden för tillstånden. När läget i olika länder jämförs bör man ta i beaktande att också antalet storskarvar och förhållanden varierar inom området.

I skarvdiskussionen påstås det nästan utan undantag att NTM-centralen inte beviljar storskarvstillstånd och att orsaken är en egenmäktig tolkning av författningarna. Enligt bakgrundsuppgifter ser läget annorlunda ut. Det finns flera domstolsavgöranden om NTM-centralernas storskarvsbeslut som delvis har styrt bedömningen av tillstånden. Avvikelserna från artskyddet som gäller fåglar koncentrerades till NTM-centralen i Egentliga Finland från början av 2015 och ur arbetsgruppens rapport går det att läsa att NTM-centralen tillsvidare har behandlat elva tillståndsbeslut, av vilka nio har varit positiva. Av dessa har åtta beviljats för att förhindra skador orsakade av storskarv och endast ett har varit ett forskningstillstånd.

Egentliga Finlands NTM-centrals beslut under de senaste åren har varit i linje med hur domstolarna tillämpar författningarna. I de fyra senaste avgörandena, av vilka den färskaste är från i år, har förvaltningsdomstolen konstaterat att Egentliga Finlands NTM-centrals beslut varit riktiga.

I insändaren framförs en beräknad uppskattning av storskarvsbeståndets utveckling och individantal som inte motsvarar läget i skarvarbetsgruppens rapport och dess bakgrundsmaterial. Beståndets utveckling under de senaste fem åren har varit måttligare än den beräknade tillväxttakten under de två senaste åren, som i insändaren har valts som bakgrundsmaterial. Hur fullständigt exakta talen är har ingen betydelse när undantagstillstånd bedöms, men för att kunna bilda en uppfattning om problemen och lösa dem är det viktigt att man försöker läsa och behandla bakgrundsuppgifterna så neutralt som möjligt utan att vara tendentiös.

I insändaren hänvisas också till NTM-centralens beslut att förbjuda attrapper (lockfåglar) för att jaga skarvar. För- och nackdelarna i användningen av attrapper diskuterades i skarvarbetsgruppen. I det sammanhanget bedömdes att det inte är motiverat att automatiskt förbjuda dem, utan användningen bedöms från fall till fall utifrån avsikten med tillståndsansökan och det beskrivna problemet. Användningen av attrapper som ett verktyg att jaga storskarvar effektivare kan höra till verktygslådan utanför häckningstiden lika bra som andra åtgärder i samma syfte. Skarvarbetsgruppens förslag understöddes av alla parter i gruppen. Förslagen ger praxis när det gäller undantagstillstånden önskad flexibilitet; i den utsträckning som det genom nationella beslut över huvud taget är möjligt att få.

Arbetsgruppen föreslår att regionala samarbetsgrupper grundas som ett verktyg att lösa problemen. Samarbetsgruppernas mål är bland annat att föra fram de lokala synpunkterna om lokala förhållanden och eventuella problemområden som bakgrund för tillståndsbehandlingen. Dylika grupper erbjuder en god kanal för att bilda en uppfattning om och lösa problemen.

Risto Timonen Direktör, Miljö och naturresurser Tapio Aalto Inspektör NTM-centralen i Egentliga Finland

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 5.11.2019 - 14.22

Mer läsning