Nötfri studentlunch väcker känslor – "Kostrekommendationerna kan styra mot klimatsmart ätande"

Skyll inte klimatförändringen på bönderna, eftersom skog och vall hör till det som bäst binder koldioxid, säger SLC:s ordförande Mats Nylund. Bild: HBL-arkiv

Finländarna äter för mycket kött. Men man behöver inte bli vegan av klimatskäl. Ett stort steg för klimatet skulle vara att få alla att följa kostrekommendationerna.

Den som vill äta klimatsmart ska lägga mångsidig mat från växtriket, fullkornsspannmål och fisk såsom siklöja och strömming på tallriken. Dessutom ska man minska matsvinnet och äta måttliga mängder. Så sammanfattar Juha-Matti Katajajuuri, specialforskare vid Naturresursinstitutet (Luke), diskussionen kring matens klimatpåverkan.

Efter det att Unicafe på tisdagen meddelade att de slutar servera nötkött i sina studentrestauranger uppstod ett ramaskri på sociala medier och i kommentarsfält.

Det är mycket lättare för folk att jämföra bilarnas utsläppsnivåer eller välja bort flygresan. Maten på tallriken är däremot ett mycket personligt val. Enligt Katajajuuri är debatten om matens klimatpåverkan onödigt polariserad och förenklad.

Ett påstående som ibland förs fram i debatten är att den inhemska köttproduktionen skulle vara en klimatgärning. Det är enligt honom ett laddat påstående. Att välja kött är inte en klimatsmart gärning, inte ens om det är fråga om inhemskt kött. För mångfalden kan det vara positivt att korna idisslar. Däremot får fjäderfä, grisar och odlad fisk foder som skulle kunna gå direkt till människan.

Ett problem med korna är den stora mängden metangas som de släpper ut. Ett kilo nötkött orsakar 20-30 kilogram koldioxidekvivalenter, vilket är åtminstone fyra gånger så mycket som kyckling. Rotfrukter har mellan 0,2 och 0,8 kilogram koldioxidekvivalenter och spannmål har cirka 1 kilogram koldioxidekvivalenter.

Bönder är inga bovar

Mats Nylund, ordförande för Svenska lantbruksproducenternas centralförbund (SLC), säger att det har en betydelse var korna betar. Enligt Nylund är den finländska mjölkens klimatavtryck mindre än hälften av mjölkens klimatpåverkan globalt.

Han ondgör sig över klimatdebatten som skuldbelägger bönder och konsumenter.

– Om vi slutar äta nötkött drar man samtidigt undan mattan för den finska mjölkproduktionen. Mjölk och nötkött hör till de sektorer där vi är konkurrenskraftiga. Vi har bra vattenhushållning och har kommit mycket långt när det gäller att minska klimatavtrycket.

Den finska odlingsmarken lämpar sig bäst för odling av foder eller vall. Odlingen av vall binder kol effektivt och förbättrar jordmånen. Betande kor och får bidrar till förbättrad artrikedom på ängsmarker.

– Om man slutar producera nötkött skulle många bönder i stället för vall välja att odla ettåriga växter på sin åkerareal. Det å sin sida skulle i värsta fall kunna innebära att Finlands klimatpåverkan blir större än den är i dag.

Nylund är kritisk till att man med skattesubstituerade studentluncher har gått in för att bojkotta nötkött.

– Det är inte så att man ger studenterna ett fritt val. De studenter som vill äta billig studentlunch kan inte längre äta nötkött.

Man tänker ofta att importerade livsmedel är dåliga för miljön. Det stämmer i viss grad, men transportens andel av koldioxidutsläppen är inte så stor som man skulle tro. Det som däremot glöms bort är effekten på lokalsamhället och vattendragen. Bild: Pixabay-SPT

Argumentet håller inte

Restauranger kan bara erbjuda några få rätter per dag. Att en restaurang slutar servera någon enskild råvara, till exempel nötkött eller fisk, är ingen inskränkning på det fria valet, säger Teea Kortetmäki, matsystemsforskare vid Jyväskylä universitet.

Enligt Kortetmäki skulle det ändå ha varit bättre att ha utgångspunkt i klimatpåverkan, inte gå ut med att man slutar servera nötkött.

– Att bojkotta ett visst livsmedel är inte det bästa tillvägagångssättet. Jag tycker att man i stället ska diskutera matens klimatavtryck i sin helhet.

Ja, finländarna borde äta mindre kött, men det är inte svart eller vitt, säger Kortetmäki. Enligt henne skulle det vara en bra utgångspunkt ifall människor skulle äta enligt kostrekommendationerna. Därefter kan man börja styra in maten mot en klimatsmart diet som innehåller en större andel spannmål och grönsaker.

Köttsubstitut är bättre

Hur mycket bättre är det då för klimatet att äta protein från växtriket? Det har kommit en mängd produkter på marknaden, till exempel Nyhtökaura, Oumph, Pease, Härkis och Beyond Meat. Ingen vet exakt hur stort klimatavtryck dessa har.

– De här köttsubstituten borde ha ett mindre klimatavtryck än kött, men det finns väldigt lite forskning om det. Min uppskattning är att köttsubstitut ligger på cirka 1-4 kilogram koldioxidekvivalenter per kilo, säger Juha-Matti Katajajuuri.

Ytterligheten är Beyond Burger som enligt en studie har 4 kilogram koldioxidekvivalenter. De höga utsläppen beror enligt Katajajuuri inte på transporten, utan på råvarorna och tillverkningsprocessen.

– Det skulle vara bra att få ännu fler inhemska växtproteinprodukter på marknaden.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Diamanter är det ultimata vintageköpet

Mer läsning