Nostalgikern slutar aldrig längta – frågan är efter vad?

Bild: Maija Hurme

På 1700-talet behandlades den som en sjukdom som kunde botas med blodiglar och laxermedel. På 2010-talet blev den en källa för populister att dricka ur. Nostalgin har ofta betraktats med misstänksamhet, men att vilja kämpa mot glömskan är heller inte fel, Skriver Merete Mazzarella i sin essä.

Man kan börja med en sorglustig – eller kanske rentav sorglig? – historia om hemkomst, ursprungligen berättad av en rysk journalist: Efter att Sovjets gränser öppnades reste ett tyskt par för första g...