Norska Skam är det bästa gymnasiedramat på länge

2010-talets Friends. Centrala tjejgänget Eva (Lisa Teige), Sana (Iman Meskini) Chris (Ina Svenningdal) och Vilde (Ulrikke Falch) är kompisarna man önskar att man hade i gymnasiet. Bild: Nrk

Ungdomsserien som genre är väldigt vältrampad mark, men NRK:s Skam lyckas sluka upp en på ett sätt som få serier gör oavsett målgrupp.

Säsong ett och två av Skam finns på Yle Arenan med både svensk och finsk textning. Säsong tre går att se med norsk textning på NRK TV.

Skam följer ett gäng ungdomar som börjar på första klass i Hartvig Nissen, ett (verkligt) gymnasium i överklassområdet Frogner i Oslo. Första säsongen, som sändes i Norge 2015, kretsar kring Eva (Lisa Beige) som försöker finna sin plats i en ny skola, hitta nya vänner och bli inbjuden på fester med de coola 97:orna i trean. Andra säsongen, som sändes våren 2016, följer hipstertjejen Noora (Josefine Frida Pettersen) som inte vill ha något att göra med føkkboyn William (Thomas Hayes). Säsong tre, som pågår nu, fokuserar på Isaks (Tarjei Sandvik Moe) första kärlek.

Skam har blivit en enorm succé både i Norge och i grannländerna, och man förstår varför. Serien känns äkta på ett sätt som väldigt få tv-serier om ungdomar gör. Tonårsklyschorna och stereotypierna finns visserligen med, men serien lyckas behandla dem på ett intelligent och ofta roligt sätt. Handlingen i sig är inget revolutionerande, men Skam undviker att moralisera. Det är mycket festande, supande och hångel, men också vänskap, statusångest och självironi. Tänk Blå är den varmaste färgen möter Mitt så kallade liv. Den kanske mest uppenbara jämförelsen är brittiska Skins, men Skam har mycket mer värme, humor och framtidstro än det ofta väldigt cyniska och pretentiösa Bristoldramat.

Samtidigt som en del scener känns dokumentära och improviserade ser andra ut som musikvideor med slow motion, panoreringar och ett välvalt soundtrack med EDM-bangers, nittiotalshiphop och Joy Division. Rikemansgymnasiet ger också serien en viss prägel. Många av huvudpersonerna är väldigt privilegierade, men till exempel föräldrarna är frånvarande både i ungdomarnas liv och i serien.

Skam föddes utifrån hundratals djupintervjuer med ungdomar runtom Norge. I intervjuerna använde serieskaparen Julie Andem en Stanford-metod som ursprungligen utvecklats för produktutveckling. Utgångspunkten ska ha varit att luska ut hur NRK kan locka tonåringar och vad Skam kan erbjuda dem som ingen annan kan. Med facit i hand kan man konstatera att konceptet fungerat: kring 1,2 miljoner norrmän besöker Skam-sajten varje vecka (det vankas självklart redan en amerikansk version).

Den nordiska kontexten gör att Skam för en finländare känns bekant, men samtidigt främmande. Mycket av handlingen fokuserar till exempel på russetiden, en slags norsk bänkskuddartradition upphöjt i tio med studentoveraller, vilda fester och ett slags lyxiga studentflak, russebusser. Språket är en del av seriens charm, men kan också vara en stötesten. Det tar en stund att vänja sig vid den slangfyllda ungdomsnorskan, men efter en tid börjar man utan att ens märka det använda ord som serr, drittsekk och kødder du?

Skam har inte marknadsförts på traditionellt vis, utan i stället har man satsat på djungeltrumman och sociala medier. Formmässigt satsar NRK också på något nytt. Serien kan följas på två sätt: endera ser man ett avsnitt i taget på normalt vis, eller så kan man följa seriens flöde där både korta och längre klipp varvas med Instagrambilder, sms och chattloggar. Varje klipp börjar med en tidsangivelse och klippen läggs upp i skenbar realtid. Om en scen utspelar sig på en fredagskväll läggs klippet upp på fredag kväll. Också det är oerhört effektivt: plötsligt sitter man där, med alla norska tonåringar, och uppdaterar sajten varje dag för att få reda på vad som händer härnäst.

Sara Sundman Reporter

Pippi skuttar omkring på Finns sommarteater

Pippi Långstrump, Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump, är en av Astrid Lindgrens mest kända och populära figurer. Sommaren 2019 skuttar hon omkring på Finns sommarteaters (tidigare Glims sommarteater 1973-2005) scen i Esbo till Georg Riedels välkända musik. Senast spelades Pippi på Finns år 2006 och det var alla tiders publiksuccé på sommarteatern med nästan 6000 åskådare! Då spelades huvudrollen av Josefin Silén, som sedan dess utbildat sig till musikalartist i Sverige och i höst spelar Esmeralda i Ringaren i Notre Dame på Tampereen Teatteri. 29.3.2019 - 07.54