Norska regeringen föreslår omfattande reform: Inget straff för bruk och innehav av narkotika

– Sjuka människor behöver behandling och inte straff, säger den norska ministern och partiledaren Guri Melby om regeringens drogreform. Hon betonar att det ändå inte handlar om en legalisering, och att det inte kommer att öppna affärer som säljer droger i Oslo. Bild: Martti Kainulainen/Lehtikuva

Blir Norge det första land i Norden som avkriminaliserar bruk och innehav av narkotika? Det vill den norska regeringen, i fall då det handlar om mindre mängder. – Det här är den viktigaste socialpolitiska reformen i modern tid, säger Guri Melby, kunskaps- och integrationsminister.

Den norska regeringen presenterade på fredagen ett redan i förväg mycket omtalat lagförslag. Enligt det ska bruk av narkotika samt innehav av mindre mängder droger för eget bruk inte längre vara straffbart.

I stället för att bestraffas ska brukare och de som påträffas med mängder under fastslagna tröskelgränser styras till vård – rent konkret till ett möte i en kommunal rådgivande enhet, som varje norsk kommun enligt förslaget måste inrätta.

Enligt den norska regeringens förslag ska man kunna bära på sig tre olika slag av narkotika samtidigt utan att straffas, om mängden är under tröskelvärdet.

Utan att straffas ska man kunna ha på sig bland annat 2 gram heroin, 2 gram kokain, 2 gram amfetamin eller 10 gram cannabis.

Regeringen vill också införa en slags övre gräns tänkt för personer med ett kraftigt beroende. Motiveringen är att de här personerna ofta har en högre tolerans och därför kan bära på sig mer, och man vill inte att de ska straffas med böter eller fängelse. Huvudregeln är att de här personerna inte ska åtalas, om det är klart att narkotikan är till eget bruk.

Den övre gränsen är i de fallen till exempel 5 gram för heroin och 15 gram för cannabis.

Källa: Regeringen i Norge

– Det blir en plikt att delta i mötet, men inte en plikt att ta emot hjälp, säger hälso- och omsorgsminister Bent Høie (borgerliga Høyre).

Den som inte möter upp ska betala en straffavgift på 230 euro. När det handlar om minderåriga kan polisen kräva att vårdnadshavarna är med, för att stärka effekten.

Høie betonar att polisen fortfarande ska arbeta med att avslöja bruk och innehav och också kunna visitera folk.

– Eget bruk ska vara fortsatt förbjudet, men inte längre straffbart.

Under presskonferensen var han och Guri Melby, som är kunskaps- och integrationsminister och partiledare för socialliberala Venstre, noga med att betona att det inte handlar om en legalisering, utan en om avkriminalisering.

Vill komma ifrån stigmatisering

Guri Melby kallar förslaget en historisk socialpolitisk reform. Modell tar regeringen framför allt från Portugal som genomförde en avkriminalisering 2001.

Melby menar att straff inte har visat sig fungera för att minska på drogbruk – utan tvärtom kan göra det svårare att komma åt drogrelaterade problem. Melby talar om stigmatisering och utstötning av missbrukare.

– Egentligen är det självklart. Sjuka människor behöver behandling och inte straff.

Regeringen tar avstamp i en statlig utredning som publicerades för drygt ett år sedan, Rusreform – fra straff til hjelp. Mängdgränserna för vad som tillåts utan straff har ändå sänkts jämfört med det förslaget.

Melby motiverar det med att tröskeln ska vara hög för unga ska hålla sig borta från droger. Sänkningen är också ett svar på polisens kritik av planerna i ett tidigare skede.

Men det handlar också om att blidka oppositionen, vars stöd minoritetsregeringen i alla fall delvis behöver få med sig. Centerpartiledaren Trygve Slagsvold Vedum kallar till exempel reformen "en gåva till gängen" enligt VG, och menar att det nu kommer att bli betydligt lättare för dem att rekrytera folk till droghandel.

Och inte heller inom trepartiregeringen är man enig. Kristelig Folkeparti har meddelat att det är emot förslaget, men ändå kommer att rösta för det i stortinget.

Bild: Timo Jaakonaho/Lehtikuva

Lockas unga?

Det var när Høyre 2017 vände i sin syn på avkriminalisering som möjligheten till en reform öppnade sig.

På fredagens presskonferens vände sig Bent Høie till Arild Knutsen, ledare för Foreningen for human narkotikapolitikk, som Høie sade att enträget stått på gator och torg och skanderat i frågan.

– Det tog alldeles för lång tid för mig att stanna upp och lyssna på vad du sade.

Det har ändå förts fram farhågor om att i synnerhet unga ska lockas till drogbruk i och med straffriheten. Under presskonferensen fick ministrarna en fråga om partyungdomar som vill experimentera.

Melby svarade med att det inte kommer bli lagligt att ha på sig eller använda narkotika och Høie att han tror att det här i stället kan hjälpa unga mer.

Somliga har också ställt sig skeptiska till om kommunerna faktiskt har resurser att sköta det som nu åläggs dem. Bent Høie medger att just det är avgörande för hur reformen ska lyckas.

Intresse i Finland

Frågan är aktuell också i Finland i och med ett medborgarinitiativ om avkriminalisering av cannabis. Tidigare i veckan hörde lagutskottet i riksdagen sakkunniga om medborgarinitiativet.

I sitt utlåtande till utskottet menar Institutet för hälsa och välfärd att det inte är ändamålsenligt att införa separat lagstiftning för cannabis.

"Om man avskaffar straffbarheten för användning bör det gälla alla ämnen och göras så att man samtidigt utvidgar och utvecklar vårdsystemet, det förebyggande arbetet och det tidiga ingripandet", skriver institutet.

Även i Island pågår en diskussion om avkriminalisering. Av de nordiska länderna har i sin tur Danmark och Norge kommit lång vad gäller särskilda brukarrum, något som den finska lagstiftningen inte som det är i dag tillåter.

Lagförslaget går nu till stortinget där åsikterna om det är delade. Bild: Orn E. Borgen/Lehtikuva-AFP

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skräddarsytt drömhem uppfyllde alla önskemål och höll budgeten

Mer läsning