Norsk oljeborrning strider inte mot grundlag

En jordglob i is – känslig för temperaturhöjningar – placerades utanför högsta domstolen i Oslo när målet behandlades i november. Arkivbild. Bild: Ørn E Borgen/TT-NTB

Norge bröt inte mot grundlagen när landet tillät oljeborrning i Arktis. Högsta domstolen i Oslo går på statens linje i det som miljöorganisationer kallat "århundradets mål".

– Högsta domstolen kan inte se att några procedurfel har begåtts. Beslutet om att öppna Barents hav i sydöst är därför inte ogiltigt, sade domaren Borgar Høgetveit Berg när han inledde voteringen i Högsta domstolen i Oslo.

Høgetveit Bergs linje fick stöd av 11 domare, medan fyra anförde skiljaktig mening.

Beskedet innebär slutet på en flera år lång juridisk strid som tagit sig till högsta instans och där såväl stora ekonomiska värden som framtida klimatpolitik legat i potten.

Stämde staten

Processen inleddes 2016 då Norge undertecknade Parisavtalet och samtidigt – för första gången på drygt 20 år – öppnade upp för oljeborrning i tidigare oexploaterade områden i arktiska Barents hav.

Miljöorganisationerna Greenpeace och Natur og Ungdom valde att stämma staten för brott mot grundlagens paragraf 112 som slår fast att naturresurser ska hanteras på ett långsiktigt hållbart sätt.

De två första rättsinstanserna slog fast att paragraf 112 är relevant men dömde till statens fördel. Den första instansen menade att det inte är Norges ansvar att oljan orsakar utsläpp av växthusgaser i andra länder. Den andra slog fast att Norge har ett ansvar, men att utsläppen inte är tillräckligt stora för att paragrafen ska aktualiseras.

En säkerhetsventil

Högsta domstolen slår fast att paragraf 112 är en säkerhetsventil som kan aktualiseras om staten grovt har åsidosatt sina åtaganden. Så har inte skett, menar rätten, som pekar på att Norge fattat en rad bindande beslut om utsläppsminskningar.

Domstolen menar också att Norge inte kan hållas ansvarigt för utsläpp som norsk exportolja genererar utomlands.

De fyra skiljaktiga domarna menade att beslutet om att öppna för oljeborrning i Barents hav måste omprövas eftersom "möjliga framtida globala utsläpp av växthusgaser inte hade värderats i konsekvensanalysen".

"Sviker dagens ungdom"

Miljöorganisationerna hade uttryckt stora förhoppningar inför högsta domstolens utslag. Om högsta domstolen bifallit deras klagan hade konsekvenserna för de fossila industrierna blivit stora. Men "århundradets mål" slutade i moll för klimatkämparna.

"Högsta domstolen sviker dagens ungdom när de ger politikerna makt att ta ifrån oss en trygg framtid", säger Therese Hugstmyr Woie, som leder Natur og Ungdom, i ett uttalande.

Hon tar samtidigt fasta på att en fjärdedel av domarna ville ompröva oljeborrningen.

"Det visar tydligt att det var rätt av miljöorganisationerna att ta saken till domstol och det ger oss ett starkt argument för att kräva en förändring av den norska olje- och klimatpolitiken."

Norge gav i maj 2016 tretton bolag tillstånd att börja leta olja i tio nya områden i Barents hav. Beslutet fattades knappt en månad efter att Norge undertecknade klimatavtalet från Paris.

Miljöorganisationer anser att beslutet strider mot paragraf 112 i Norges grundlag som slår fast att alla "har rätt till en miljö som säkerställer hälsan" samt att naturresurser ska nyttjas på ett sådant sätt att "denna rättighet skyddas också för kommande generationer".

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bred efterfrågan på stugor gynnar den som vill sälja

Mer läsning