Norrmannen som stod upp för Finland och blev filmstjärna som 94-åring

Fredrik Seeberg växte upp i Helsingfors på 1930-talet med sina norska föräldrar. 17 år gammal gick han med som frivillig i vinterkriget. Några månader senare, när tyskarna ockuperade Norge, hängde hans liv på en skör tråd.

Nästan 670 000 personer har sett Kongens nei (på svenska Kungens nej) som är årets storfilm i Norge. En av karaktärerna i den heter Fredrik Seeberg och han finns på riktigt. Norska tidningar har intervjuat honom med anledning av filmen och kommenterar hans finska brytning. Men nej, den här 94-åringen bryter inte på finska, utan talar norska med en lätt finlandssvensk brytning! Han talar också en vacker gammaldags svenska.

Dagen då vinterkriget startade var han 17 år och gick nästsista året på Svenska Handelsinstitutet på Jägaregatan i Helsingfors. Speciellt ett minne från den 30 november 1939 har etsat sig fast hos honom.

– Jag och pappa fick gå hem till Brändö från centrum för att inga spårvagnar var i trafik, säger Fredrik Seeberg.

BROKIGT LIV. Fredrik Seeberg jobbade fyra år på ett kontor på den ödsligt belägna ön Sydgeorgien som ligger i Sydatlanten långt utanför Argentinas kust. Där fanns en norsk valfångststation. Bild: Ylva Seiff Berge

Pappa Fredrik Seeberg, som kom till Finland 1911, hade en firma inom trävarubranschen och var en av de centrala gestalterna bland norrmännen här i landet. Så här skrev Hufvudstadsbladet vid hans 60-årsdag år 1949:

"Direktör S. är en helhjärtad norrman, som under sin mångåriga verksamhet som ordförande och styrelsemedlem i härvarande norska förening varmt arbetat på att knyta goda och bestående relationer mellan Finland och Norge."

För att förklara varför en utländsk medborgare som frivillig deltar i två finska krig tar Fredrik Seeberg junior till ett norskt uttryck.

– Man kunne jo ikke gå rundt i blådress og stas.

Det vill säga, man kunde ju inte gå runt i sina finkläder, ha det skoj och låtsas som om kriget aldrig brutit ut.

– Det var naturligt att reagera som varje finsk kille skulle göra. Vi var fyra eller fem killar som satt hemma hos oss samma dag som kriget bröt ut och sa i morgon anmäler vi oss frivilliga. Pang, så var vi eniga om det.

Det blev till att vakta järnvägsbroar och -spår i huvudstadsregionen. När man talar om krigen med Fredrik Seeberg sviker minnet ibland. Alltid är det inte så lätt att komma ihåg exakta detaljer om tidsspann och händelseförlopp som utspelar sig 77 år tillbaka i tiden.

– Man har tur som inte kommer ihåg allt. Många lider när de tänker tillbaka.

Fredrik Seeberg är en person som levt i nuet och inte tittat tillbaka.

DEKORERAD KRIGSVETERAN. På "pojkrummet", som han kallar det, har Fredrik Seeberg hängt upp alla medaljer han förlänats. I raden av medaljer finns Finlands vita ros av första klass och den norska deltagermedaljen som delades ut till dem som deltog eller sårades i kamp under andra världskriget. Bild: Ylva Seiff Berge

– Om någon frågar om krigstiden svarar jag. Men jag tar själv aldrig upp ämnet.

Redan som 15-åring gick han med i skyddskåren där man "lärde sig disciplin och att utföra order". Till fronten i vinterkriget bar det inte av, för pappa Seeberg ville att sonen skulle till Norge och göra sin värnplikt i Kongens Garde för att få behålla det norska medborgarskapet. Och egentligen hade han inte ens åldern inne ännu.

– En finsk militärattaché sa väl några vackra ord så jag fick dispens fast jag var 17. Militär bakgrund hade jag också efter flera år i skyddskåren.

Förhörd av nazisternas befäl

Man kan säga att 17-åringen hamnade ur askan i elden när han inledde sin militärtjänst i Norge år 1940 bara några månader efter frivilligtiden i vinterkriget. Stationeringsorten blir Jørstadmoen cirka 180 kilometer norr om Oslo. En månad senare åker de skidor över fjället till ett militärläger i Elverum. Den 9 april får de veta att tyskarna har ockuperat alla kuststäder i Norge. En timme senare kommer mobiliseringsordern. Tyskarna är på jakt efter kungafamiljen och regeringen som flyr hals över huvud.

I Midtskogen utanför Elverum utspelar sig några av de mest dramatiska dygnen i norsk historia. Det blir Fredrik Seebergs och de andra soldaternas samt de frivilliga i hemvärnets uppgift att se till att nazisterna inte hinner i kapp dem.

STORFILM. Arthur Hakalahti Eilertsen (som är finländare på mödernet) porträtterar den 17 år gamla Fredrik Seeberg i kampen mot nazisterna i filmen Kongens nei. Bild: Paradox Film 1 AS/Agnete Brun

Det de möter är 120 topptränade tyska fallskärmsjägare. Själva är de cirka 40 gardister och 50 frivilliga från hemvärnet. Kampen varar inte så länge, men omkommer gör chefen för Gestapotruppen och fyra andra tyska soldater.

– Jag träffades i bröstet av en rikoschett från en granat.

De norska soldaterna retirerar och lämnar honom sårad och ensam. Så gör några tyska befäl entré och smäller gevärskolven i överarmen på Fredrik Seeberg, för att visa vem som bestämmer. Hela den här sekvensen berättas i detalj i filmen Kongens nei.

– De var inte så väldigt trevliga men det är inte annat att förvänta sig i krig. De kom med några frågor. Jag förstod vad de frågade men skakade på huvudet som om jag inte förstått. Då lät de mig vara. De var ju på jakt efter kungen och han var mer intressant än vad jag var.

Bild: Ksf Media

Han får första hjälpen av tyska sanitetssoldater som han beskriver som "väldigt all right". Därefter kommer en ung man från hemvärnet vid namn Ole H. Dahl och bär honom ett stycke bort till sin lastbil.

– Jag hamnade på Elverums sjukhus och där låg jag i ungefär en och en halv månad. Värst av allt under det uppehället var att dagen efteråt blev Elverum bombat sönder och samman av tyskarna. Men sjukhuset lät de stå. Om det var av humanitära orsaker eller att det var många tyskar där det får man ju fundera själv.

När han skrivs ut från sjukhuset kallar Finland igen. Han åker hem till mamma och pappa på Parkvägen 8 på Brändö. När Finland åter officiellt är i krig efter midsommaraftonen 1941 anmäler sig Seeberg frivillig på nytt.

– Det var en fosterlandskänsla. Du har vissa förpliktelser.

Han tillbringar flera månader i Petrozavodsk 200 kilometer från den finska gränsen. Som han minns det var krigsaktiviteten liten.

Finsk bandy och fotboll

När frivilligtiden är slut tillbringar han flera år med att pendla mellan Finland och Norge. Föräldrarna är nu skilda och mamman har flyttat tillbaka till Norge. Seeberg jobbar på pappans träfirma. Han hinner också vara med om att föra Kiffens fotbollslag från andra division till elitserien 1946. Medaljen har han ännu kvar hemma i Drammen. Under Finlandstiden är han också en ivrig bandyspelare, då i Brändölaget Vesta.

– Jag sökte mig till Kiffen för att lära mig finska. I Brändö samskola var de flesta tvåspråkiga, men inte lärde man sig språket där, säger Seeberg på flytande finska.

Skolåren i Finland har han varma minnen av. Som eftermiddagarna på Fazers kafé med vännerna. Där hade han också ögon för en speciell person.

– Jag var väldigt förälskad i Helene Fazer på avstånd, men jag tror nog inte hon ens visste vem jag var, ler han.

"Livrädda för Lapporörelsen"

Fredrik Seeberg som själv kämpat för att göra Norge fritt från tyska nazister följer med utvecklingen där nynazisterna i Nordiska motståndsrörelsen blir fler. Han tror inte att det löser något att förbjuda den högerextrema organisationen.

– Det positiva är att de är öppna och inte gör det i hemlighet. År 1935 hade ni ju Lapporörelsen i Finland och folk var livrädda för dem. Men de (organisationerna, red.anm.) försvinner ofta av sig själva. Det dyker alltid upp det ena eller det andra.

Trots att Ryssland det senaste året spänt sina muskler med luftrumskränkningar både i Finland och i Norge samt transporterat långdistansrobotar med korvetter i Östersjön ser Seeberg inget reellt ockupationshot mot de nordiska länderna.

– Jag tror de gör det på pin kiv och bara myser. Vad skulle Ryssland vinna på att ockupera Norge, Sverige eller Finland? De skulle bara få trubbel. Det jag saknar i världsbilden i dag är diplomati. Det fanns en tid då diplomater från olika länder satte sig ned och löste problem men samhället har förändrats sedan dess.

Efter kriget jobbade han också jobba på den norska underrättelsetjänsten. Hur mycket erfarenhet av just diplomati han har eller vad han jobbade med där vill han inte säga. Men han går med på att berätta en anekdot.

– Jag och chefen hade varit i Finland och skulle byta flyg till Oslo på Arlanda. Där måste vi låtsas som om vi inte kände varandra. Vi såg på varandra och tänkte vad är det där för en tufs (på svenska, fjant).

Hade du farliga uppdrag i underrättelsetjänsten?

– Nej. Men visst var det ju lite intressant.

En klar slutsats har han i alla fall kommit till om det jobbet.

– Du får inga goda vänner när du jobbar där för du kan aldrig snacka om jobbet. Ingen skall ju få veta något om vad du gör.

KONGENS NEI. Årets mest sedda film i Norge handlar om tyskarnas ockupation av landet. Kung Håkon VII sade nej till tyskarnas ultimatum om en norsk kapitulering. Kongens nei tävlar i kategorin bästa utländska film på Oscarsgalan i vår. Bild: Pressbild

Under hela sitt liv har Seeberg haft täta kontakter med Finland. Bland annat jobbade han med att sälja färdiga badrum till nybyggen i Norge för finska företaget Parma. I två år bodde han med sin fru i Tammerfors där också en av parets döttrar föddes. Regelbundna Finlandsturer har det också blivit till den äldre systern som gifte och bosatte sig i Esbo. Det är ett par år sedan hon gick bort.

– Nu har det gått några år sedan jag varit i Finland. Jag funderar på att ta bilen och köra till Finland nästa sommar. Det är bra att ha en plan.

Nöjd har han varit med valet att leva i samhället Drammen som har Norges största bilhamn. Men han kunde också tänka sig att bo i Finland igen.

Bild: Ylva Seiff Berge

Profil

Fredrik Seeberg

Ålder: 94

Familj: Änkling. Två söner, en dotter. Barnbarn och barnbarnsbarn.

Bakgrund: Norrman född och uppvuxen i Helsingfors. Frivillig i vinter- och fortsättningskriget. Krigade mot nazisterna då Tyskland ockuperade Norge 1940. Årets mest sedda film i Norge, Kongens nei, handlar bland annat om Fredrik Seebergs öde.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00