Norge siktar mot skyarna – i trä

Det heter Treet, det högsta trähuset i världen och det utstrålar inte lyrisk finstämd träarkitektur med vackert silvergrå fasad. Men det är en byggnad med attityd där den står mitt i en ruffig hamnmiljö intill en bro i brutal betong.

Bergen är Norges näststörsta stad, en sjöfartsstad från 1070, en av Europas regnigaste och säkerligen en av de vackraste, omgiven av djupblå fjordar och höga berg.

Bergen har starka traditioner av att bygga trähus, här finns världsarvet, Bryggens unika trähuskvarter med anor i Hansatiden och utsökta trähuskvarter bland annat på Nordnes, som är ett av flera näs som ger staden struktur och personlighet.

Och så ståtar Bergen med världens högsta trähus, Treet. Det står visserligen inte på paradplats i det innersta av Bergen utan i en ganska sjaskig hamnmiljö som präglas av skjul i korrugerad plåt och gårdar för hantering av skrot. Lägg till ruljangsen med fartyg som lastar eller lossar och köret med tungt lastade fordon som forslar varor. Treet står dessutom tätt invid en livligt trafikerad hög betongbro som går över Puddefjorden.

Här skulle japansk yoga ta plats men man ändrade planerna och rummet på nionde våningen är nu i stället gym med maffig utsikt mot äldre delar av Bergen. Bild: Leif Weckström

Treet består av färdiga trämoduler som staplats på varandra. På var fjärde våning har man gjutit en betongplatta som säkrar husets styvhet, annars skulle det svaja i vinden, säger arkitekten Per Reigstad som ritat huset. Bild: Leif Weckström

Området har åtminstone i dag ingen trivselfaktor alls, men det är här som det nya Bergen är i vardande, det är här som man bygger lägenheter som riktar sig till unga urbana professionella i karriären. Längs Damsgårdsveien där också Treet står, finns redan några nybyggen och det är nutida hus med robust formspråk, hus som inte har någonting gemensamt med vare sig de gamla inbjudande trähusmiljöerna eller de färgstarka flärdfulla jugendkvarteren i Bergen.

Treet ter sig samtidigt som kronjuvelen bland nybyggena i hamnen, dels genom sitt starka väsen, dels genom sin höjd. Trähuset är fjorton våningar och den femtonde är takterrass med vida vyer i alla väderstreck.

Arkitekten bakom Treet, Per Reigstad, står på taket och gestikulerar:

– Treet är som symbolen för omstruktureringen av hamnen som i framtiden ska vara ett attraktivt modernt bostadsområde. Hamnfunktioner försvinner och nya bostadshus kommer i stället. Och med dem förstås service som butiker och restauranger. Det handlar om en förvandling som tar omkring tjugo år.

Från sju till fjorton

Treet byggdes inte över en natt, fastän själva byggnadsarbetena gick snabbt genom att konstruktionen i princip består av limträbalkar som håller ihop huset och prefabricerade moduler som staplats på varandra.

Men själva processen att få bygga så högt som 14 våningar tog tid. Det var redan 2007 som tanken om extra högt lanserades men idén vann inte stöd hos vare sig politiker eller stadsplanerare. Praxis i Norge är max sju våningar högt i trä.

Men sedan drev byggherren BOB, Bergen og Omegn Boligbyggelag, aktivt på ett 12 våningar högt bygge och fick slutligen klartecken. Senare reviderade man planerna till 14 våningar för att samtidigt slå världen med häpnad och bygga världens högsta trähus i Bergen.

Utan massa skulle huset som når drygt 51 meters höjd ha reagerat som ett grässtrå för vinden.

– Egentligen var oddsen för ett så högt projekt inte bra men där huset nu står intill den höga betongbron över hamnsundet ger byggnaden sken av att vara betydligt lägre eftersom bara hälften av huset sticker upp ovanför bron, säger Reigstad.

62 bostadsmoduler från Estland

Man kan kalla Treet för ett halvfabrikat, de massiva limträbalkarna i norsk gran bär upp konstruktionen och levererades färdiga i likhet med de 62 bostäderna som i själva verket är färdiga moduler som har byggts i Tartu i Estland.

De bärande balkarna i limträ har installerats med millimeterprecision för att stöda huset, och är alltså inte avsedda som ett nätt element i trapphuset. Bild: Leif Weckström

Torgeir Arne Langhelle pendlar mellan stadsvåningen i Treet i Bergen och hytten i fjällen. Han gillar Treet och känslan av trä som finns i huset. Bild: Leif Weckström

– Boendemodulerna, som kommer i två storlekar på drygt 50 kvadratmeter respektive drygt 60, anlände ombord på fartyg som lade till vid kajen intill. Med hjälp av lyftkranar lyftes sedan modulerna på plats. I princip skulle det ha varit möjligt att stapla huset på några veckor, berättar Reigstad.

Treet vilar på betongbotten och under huset finns parkeringsplatser. För att säkra husets stabilitet och styvhet ingår betong i själva byggnadskonstruktionen också.

– Ett 14 våningar högt hus i trä kan inte bära upp sig utan förstärkning, de undre våningarna skulle inte klara tyngden. Och utan massa skulle huset som når drygt 51 meters höjd ha reagerat som ett grässtrå för vinden, säger Reigstad.

Stabilitet och styvhet kommer från betonglock som har gjutits ovanpå var fjärde våning, enligt principen om att stapla fyra våningar lägenheter på varandra, sedan betongplatta på och så fyra våningar till och betongplatta och så vidare.

– Nu står huset stadigt, försäkrar Reigstad.

Sin egen prägel och en stark närvaro av trä ger de massiva bärande balkarna i limträ. Man har inte försökt dölja dem utan de är synliga i trapphus, på balkonger och i en del lägenheter.

Både trapphus och lägenheter har sprinklers men faktum är att limträ är en kompakt produkt som brinner dåligt. Där stål smälter och kollapsar vid höga temperaturer slutar limträ brinna på grund av sin materialdensitet.

– I Treet är hissen en fristående brandsäker konstruktion som räddningsverket kan använda om olyckan är framme, säger Reigstad.

Brandsäkerhet är också orsaken till att trähuset inte ser ut som ett trähus, dels har alla bostäder inglasade balkonger, dels går gavelfasaderna i stål med färdig rostig prägel. Stålverket bildar ett yttre hölje och rummet mellan den yttre fasaden och den inre träfasaden har samtidigt en värmeisolerande funktion.

Bergen är en sjöfararstad och man har alltid byggt mycket i trä. Till Norges mest populära sevärdheter hör Bryggen med tätt stående trähus med anor i Hansatiden. Bild: Leif Weckström

– Treet är ett nollenergihus, tillägger Reigstad och fortsätter förklara varför Treet inte ser ut som ett trähus:

– Bestämmelserna i Norge säger att man måste impregnera fasaden med brandsäkerhetsfärg vart femte år, och det säger sig självt att arbetet på ett så stort hus skulle bli väldigt kostamt för aktieägarna. Höljet i stål skyddar mot det obarmhärtiga vädret i Bergen.

Folk i alla åldrar

Den ursprungliga målgruppen i marknadsföringen av bostäderna var äldre, och i konceptet ingick husbolagets gemensamma japanskinfluerade rum för yoga och meditation. Rummet är två våningar högt med enhetlig glasvägg och utsikt över vatten.

– Sedan insåg man att det blir unga urbana singlar eller par i karriären som kommer att köpa och yogarummet blev gym för de boende, säger Reigstad i samma ögonblick som en grånande pensionär stiger in. Köparna blev nämligen en mycket spretigare grupp än bara unga och urbana.

– Vi som bor i Treet är i alla åldrar och jag tror alla gillar huset skarpt. Åtminstone stortrivs jag, säger Torgeir Arne Langhelle och visar sin trerummare med balkong och vida vyer över fjorden. Men Langhelle är norrman i själ och hjärta och han betraktar hytten i fjällen som sitt riktiga hem.

– Från hytten kan jag ta raska promenader i fjället varje dag. Men det är trevligt med en unik bas i staden också.

Fakta

Treet

Är 51 meter högt och består av 14 våningar bostäder och överst en femtonde våning i form av en takterrass.

Byggt i 136 färdiga moduler i trä och bärsystem i limträ.

Innehåller 62 lägenheter i form av två- och trerummare.

På var fjärde våning vilar en förstärkt specialvåning som bär en betongplatta.

Bärande fackverk i limträ både invändigt och utvändigt ger bygget tillräcklig styvhet.

Byggnadsarbetena inleddes i augusti 2014 och färdigställdes i juli 2015.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00