Nordnorge - Skandinaviens eldorado för den som kan språket

Nordens norra område verkar leva sitt eget liv. Ekonomin går bra där. Många finska företag och arbetstagare har hittat Nordnorge - Norges ekonomiska motor. Men där finns en stor outnyttjad potential. Med bättre kunskaper i svenska och en seriös inställning kunde området vara ett eldorado för finska företag. Människorna i Nordnorge gillar finländare.

Finns det ett ekonomiskt samarbete mellan de nordiska länderna i de arktiska områdena, det vill säga norr om Nordpolen? Frågan ställs till Utrikesministeriet på Skatudden, till Finlands ambassadör i Arktis, Aleksi Härkönen.

– Nej, egentligen inte, de stora projekten är fortfarande helt i planeringsskedet, så att säga på ritbordet. Det gäller såväl järnvägs- som kabelbyggen i nordostlig riktning från Arktis ned mot Finland. Men där finns samarbete mellan företag, säger Aleksi Härkönen.

Möjligheter i norr en myt?

Ledarskribenter i Finlands ledande tidningar använder kraftiga ord. De talar om en myt. Helsingin Sanomat rubricerar med att skriva att Finlands arktiska vision står på bräcklig grund. Citat ur en ledare 14.5.2016: Myten om den arktiska industrins blomstring lever segt kvar i den offentliga diskussionen i Finland. Tidningens signal är att det är en myt att tro att den industriella tillväxten i de arktiska områdena skulle vara en möjlighet för finska företag.

Ack, hur långt är väl inte avståndet mellan huvudstadsregionen och vårt avlånga lands nordligare delar. Ju mer norrut man kommer desto mer konkreta exempel på ekonomiskt samarbete mellan företag från nordiska länder i de arktiska områdena räknas upp.

Ekonomisk aktivitet syns

Timo Rautajoki, vd för Handelskammaren i Rovaniemi, säger att man ser att den ekonomiska aktiviteten över gränserna i norr har ökat under de senaste åren.

– För ett par år sedan var det lite stillsammare, likaså i början av 2015, men nu går det undan igen. Bland annat Tormets Oy i Torneå säljer gruvteknologi åt olika håll norr om polcirkeln. Många Lapplandsföretag är med och bygger LKAB:s produktionsutvidgning i Kiruna och Havators lyftkranar har en stark ställning i både Sverige och Norge. Det finns många liknande exempel. Men det är helt klart. Det är inte lätt att komma in vare sig på den svenska eller norska marknaden. Sverige är lättare än Norge, men båda marknaderna behöver en långsiktig satsning, säger Rautajoki.

Ett stort steg i nordvästlig riktning, i Tromsø, är entusiasmen över finska företags möjligheter ännu större än i norra Finland. Den finska och nordnorska mentaliteten verkar passa bra ihop. Det handlar om en viss lågmäldhet om de egna kompetenserna, att inte skryta med sig själv, utan att låta resultatet tala.

I Tromsø har bland annat Jukka Olli och Maja Terning från Business Oulu gjort enorma ansträngningar för att öppna upp den nordnorska marknaden för finska företag. De står bakom flygförbindelsen, Arctic Airlink, mellan Uleåborg och Tromsø, med mellanlandning i Luleå. Business Oulu står också bakom Finlandshuset i Tromsø. Ansträngningarna har burit frukt och en hel del finska företag har fått upp ögonen för möjligheter i Nordnorge.

Lokal etablering viktigt

Mot bakgrunden av att den ekonomiska tillväxten i Nordnorge är 6-7 procent årligen och Tromsøtrakten har en skriande brist på arbetskraft kunde trafiken och samarbetet mellan Nordnorge och Finland vara mycket mer intensiv.

Timo Rautajoki säger att det krävs seriösa långsiktiga satsningar att lyckas i Nordnorge.

Vasaföretaget VEO som erbjuder elektrifierings- och automationslösningar är ett gott exempel på vad en seriös, långsiktig satsning kan leda till. VEO har levererat projekt till Norge sedan 1990-talet. Men för att växa på den norska marknaden etablerade sig företaget i Oslo för åtta år sedan.

Staden Tromsøs kraftbolag, Troms Kraft, har färska erfarenheter av projektsamarbete med Vasaföretaget, VEO.

I april 2014 skrev VEO och Troms Kraft under ett avtal som innebar att det stora kraftbolaget hade valt Vasaföretaget att genomföra två projekt i krävande arktiska förhållanden. Det handlade om en transformator- och en fördelningsstation ute på de karga vidderna. Värdet på affären var knappt två miljoner euro. Installationerna genomfördes sommaren och hösten 2015. Sex personer från VEO var engagerade i projektet i Tromsø. Byggarbetet skedde både i företagets fabrik i Vasa och i Tromsø. VEO:s norske vd, Korsholmsbördige, Viktor Forss hade en nyckelroll i förhandlingarna.

Bekant omgivning. Nordbor verkar komma bra överens. Vårt sätt att lösa problem är rätt lika, tycker Vasaföretaget VEO:s vd i Norge, Viktor Forss och projektingenjör Jan Håvard Nyland på Troms Kraft. Bild: Ilkka Jaakkola

Inköpschef Lisbet Larson på Troms Kraft berättar att alla deras projekt och anskaffningar är offentliga. Företag i branschen kan gå in på databasen, Sellihca, för att se vad där finns. Där kan bolag, till exempel från Finland, visa sitt intresse för olika projekt. Troms Krafts investeringar på nätsidan uppgår till cirka 300 miljoner NOK (cirka 33,3 miljoner euro) årligen.

– Då vi får intresseanmälningar av ett, för oss okänt bolag, går vi vidare med att kontrollera en hel del uppgifter. Vi vill ha långsiktiga leverantörer. Det handlar om att kontrollera kvalitetssystem, att företaget har ordnade förhållanden, att miljö- och hälsosäkerheten är i skick. Ett krav hos oss är att det är noll skador på människor och miljö, säger Larson. Allt det här sker digitalt, via databasen, och på norska.

I undantagsfall kan intresseanmälan och hela proceduren gå på engelska. Men då är det fråga om en leverans, där beställaren känner till att det inte finns några nordiska leverantörer. Som exempel kan nämnas turbinerna till vindkraftverk.

Formade av Pippi

Projektchef för Troms Krafts del, Anita Foshaug, säger att kraftbolaget var mycket nöjt med Vasaföretaget.

– För oss är det viktigt med kostnadseffektivitet, hög kvalitet på utrustning och komponenter, att projektet håller tidtabellen och att personerna vi har att göra med är lösningsorienterade och flexibla, säger Foshaug.

Hon säger också att det är viktigt med en god dialog. Det behövs när det uppstår oförutsedda problem. Båda parterna ska dessutom lära sig av varandra under projektens gång.

– Innan processen inleddes var vi en aning oroliga över att det skulle uppstå språkproblem. Men oron var helt obefogad. Både dialogen och rapporteringen fungerade bra. Att vi är samspelta här i Norden beror nog på att vi alla har läst Pippi Långstrump, säger Anita Foshaug.

Viktor Forss säger att för dem som kan svenska kan det norska språket först kännas svårt. Men man lär sig mycket snabbt de norska ord som skiljer sig från svenskan. I Nordnorge påminner dessutom norskan mycket mer om skandinaviska än i andra delar av Norge. Harry Storm, som var projektingenjör för projekten för ett år sedan, håller med Forss vad gäller språket.

– Personer med tvåspråkig bakgrund eller med kunskaper i svenska klarar snabbt av norskan, säger Storm.

Vuxit i Norge

Projekten mellan Troms Kraft och VEO visade sig vara en bra referens för vidare framgång i Nordnorge. Viktor Forss berättar att detta år kommer att vara all-time-high för VEO i Norge med nya kontrakt inom vattenkraft, vindkraft och regionalnät för 15 miljoner euro.

Projekt i Nordnorge är bland annat elektrifiering av vindparken i Hamnefjell för Finnmark Krafts räkning och en transformatorstation i Skoddevare för Alta Kraftlag och en i Kvalsunddalen för Hammerfest Energis räkning.

Viktor Forss berättar att VEO är ständigt på jakt efter bra arbetskraft både i Finland och i Norge.

Stadig fot i Norge. Detta år kommer att vara all-time-high för VEO i Norge med nya kontrakt inom vattenkraft, vindkraft och regionalnät för 15 miljoner euro, säger Viktor Forss, vd för VEO:s dotterbolag i Norge. Bild: Ilkka Jaakkola

– Alla som vill arbeta i ett innovativt, kunskapsrikt och växande företag ska ta kontakt med VEO, säger Forss, som själv är 34 år gammal. Han har studerat till elkraftsingenjör vid yrkeshögskolan i Vasa och sedan till ekonomie magister vid Vasa Hanken. Han har bott i Norge sedan 2008 med familj och tre barn. Alla tre barn är födda i Norge.

– Familjen trivs här. Det att familjen trivs är en grundförutsättning för att också arbetet ska gå bra.

Mycket mer än offshore

Ett stenkast från Tromsø domkyrka jobbar Anu Fredrikson. Hon är direktör för det arktiska ekonomiska rådets (AEC) sekretariat, en organisation som främst ska främja hållbar ekonomisk tillväxt i de arktiska områdena.

– Det är viktigt att komma ihåg att arktiskt ekonomiskt samarbete är mycket mer än olja och gas. Vi har hela den så kallade blueeconomy, marinekonomin, det vill säga allt det som finns i havet förutom olja och gas, säger Anu Fredrikson. Hon kommer från Uleåborg, men har bott i Norge i tio år, först i Oslo och sedan mars 2016 i Nordnorge. Också hennes familj trivs mycket bra i Norge. Hennes man är fotbollsmålvakt och arbetar främst i Oslo.

Anu Fredrikson säger att det finns mycket intressant i Nordnorge både för mindre och större företag.

Ekonomisk boom. Nordnorge är växtmotorn i den norska ekonomin. Dagens små och mellanstora företag kommer att vara de stora aktörerna i framtiden, tror Anu Fredrikson, direktör för det arktiska ekonomiska rådets (AEC) sekretariat. Bild: Ilkka Jaakkola

– Det är inte bara norra Finland som har ett arktiskt kunnande. Hela landet har det här kunnandet. Finländska företag klarar av att bygga vägar, broar, hus, elektricitet och värmeanläggningar som tål sträng kyla, vind och dåliga förhållande. Just nu är det ett italienskt företag som bygger högspänningsledningar för Statnett i Nordnorge. Inget illa om italienarna, men det hade varit naturligt att något finländskt företag, med arktiskt kunnande, hade haft en roll i miljardinvesteringarna, tycker Fredrikson. Hon anser att många företag i Lappland, Uleåborg och Vasa är mycket bra på att hålla sig framme i Nordnorge.

Det är en fördel att kunna tala norska eller skandinaviska i Norge. Fredrikson säger att hon lärde sig snabbt norska, via de kunskaper i svenska hon lärde sig i skolan.

Annat än språkhinder

Torbjørn Pedersen, som leder företaget EKNNAs, säger att finska företag och medborgare har stora chanser att nå framgång i Nordnorge. Arbetskraftsbristen är stor bland annat i trakterna kring Tromsø och det råder kraftig ekonomisk tillväxt i Nordland, Finnmark och Tromsø.

– Men för att klara sig här måste man anpassa sig efter våra regler och anställningsförhållanden. Det svåraste är språket. På expert- och företagsledningsnivå är det inte lika viktigt att kunna skandinaviska eller norska. Men på yrkesnivå är det en förutsättning för att kunna arbeta här, säger Pedersen.

En annan broms är det att en hel del yrken i Norge är reglerade. Det gäller till exempel elektriker.

– Det är mycket stor brist på elektriker i Nordnorge. För att en elektriker som har fått sin utbildning i Finland eller Norge ska få jobba här behövs tilläggsutbildning och ett tillstånd. Det är inte en lång kurs. I tid kan det handla om några dagar. Men det kostar förstås och kräver aktivitet att genomföra, säger Pedersen. Han anser att någon yrkesskola i Finland kunde ge de blivande elektrikerna en möjlighet att få ett norskt fackbrev (diplom), och varför inte erbjuda kurser i norska, säger Pedersen.

Våga ta steget till Norge!

Laura Mattila från Haapavesi har bott i Tromsø i tretton år. Det tog ett år för henne att lära sig norska. Hon startade ett städföretag. Därefter köpte hon och hennes man en bilverkstad, som de senare lät bygga om till ett biltvätteri.

Gör som jag! Ta vilket enkelt jobb som helst. Sådana får man utan språkkunskaper. Börja studera norska vid sidan av jobbet. Efter ett år kan du norska och arbetsmarknaden öppnar sig för dig, säger Laura Mattila, som har bott i Tromsø 2002-2015. Bild: Ilkka Jaakkola

– Jag kan absolut rekommendera andra att göra som jag gjorde. Men det gäller att lära sig språket, på ett eller annat sätt. Jag började med att städa på kvällarna och läsa norska på dagarna, säger Mattila.

Men hon säger att man klarar sig bättre som företagare om man har något specialkunnande. Det man gör ska inte vara någonting som alla kan erbjuda. Enligt Mattila var bilverkstaden och biltvätteriet ett bättre koncept än städföretaget.

– Det är lättare att starta företag i Norge än i Finland. Visserligen har reglerna skärpts också i Norge. Men det tar en tid att få kontakter och referenser. Det positiva i Nordnorge är att alla inte stirrar sig blinda på prisnivån. Andra faktorer än priset är också viktiga.

Laura Mattila har nyligen kommit tillbaka till Finland på grund av ett sjukdomsfall i familjen. Men hon hoppas att i framtiden kunna främja ett ökat samarbete mellan företag i Nordnorge och norra Finland.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33