Nordkoreakrisen borde diskuteras också i presidentvalsdebatten

Bild: Wilfred Hildonen

Också Finland kan bidra till att främja freden på den koreanska halvön och dess omgivning. Det är frågan om världsfred.

Yrsa Grüne frågar i sin debattartikel "Spänt kring spelbordet Nordkorea" (HBL 2.12.2017) om Finland kanske kunde dela på värdansvaret med Kanada vid en eventuell framgång i de planerade stormaktsförhandlingarna om Nordkoreakrisen i Kanada i januari.

Frågan är kanske retorisk, eftersom Finland knappast i praktiken kunde arrangera ett sådant möte. Men man borde, också i presidentvalsdebatten, ta upp Nordkoreakrisen och Finlands möjligheter att bidra till en fredlig lösning.

Man diskuterar i valdebatten om Finlands roll vid eventuella militära kriser i Östersjöområdet. Sådana kriser bryter dock inte ut över en natt.

På koreanska halvön är läget helt annorlunda. Ett krig kan bryta ut inom några minuter. Rysslands utrikesminister Lavrov har konstaterat att om ett kärnvapenkrig bryter ut i området kräver det en miljon offer redan under första dagen. Även ett krig med konventionella vapen skulle orsaka en fruktansvärd humanitär katastrof och stora skador i området med omedelbara globala följdverkningar.

Även Finland har ett ansvar att bidra till att en sådan global katastrof kan undvikas. En begränsad konflikt kan också ha omedelbara katastrofala följder för Finland, till exempel för Finnairs Fjärran östern-trafik.

Finland har lång erfarenhet av relationer med de bägge koreanska staterna efter det att Finland upprättade diplomatiska relationer med Nord- och Sydkorea i 1973. Finland hade länge en diplomatisk representation, en handelssekreterare, i Nordkoreas huvudstad Pyongyang. Representationen stängdes 1996. För tillfället har sju EU-länder ambassader i Pyongyang, inklusive Sverige, som dessutom är USA:s skyddsmakt i Nordkorea, det vill säga bevakar USA:s intressen i Nordkorea. Finland har deltagit aktivt i olika fredsprocesser vars avsikt har varit att främja en fredlig utveckling på Koreanska halvön och därmed i Nordostasien.

Under Finlands första EU-ordförandeskap 1999 lade arbetsgruppen Copla (planering och analys av gemensam utrikes- och säkerhetspolitik) fram en rapport på 30 sidor om EU:s möjligheter att bidra till säkerhet och samarbete i Nordostasien. Huvudslutsatserna gäller fortfarande: EU kan bidra effektivt på olika sätt till fredsprocessen, men ett direkt deltagande i själva förhandlingarna verkar fortfarande vara uteslutet.

Redan 1995 anslöt sig Finland som första individuella medlemsstat till Koreahalvöns energiorganisation Kedo vars avsikt var att hjälpa Nordkorea bygga upp en fredlig energiproduktion, och på så sätt förhindra landet att utveckla ett kärnvapenprogram. Kedo lades dock ned 2010 eftersom den hade misslyckats med sin uppgift.

Finland bidrog också till öppnandet av järnvägskontakter mellan Nord- och Sydkorea. I april 2002 arrangerade Handelsföreningen Finland-Nordostasien i samarbete med VR "Eurasian railways symposium" i Helsingfors. Bland deltagarna från 13 länder fanns också delegationerna från Nord- och Sydkorea.

I juni 2004 arrangerade Sydkorea och Finland tillsammans "ASEM Symposium on Iron Silk Road" i Seoul med 150 delegater från 25 länder, inklusive Nord- och Sydkorea.

Järnvägen är utan tvivel en av de största fredliga framgångarna i de koreanska relationerna sedan 1994 då Nordkoreas kärnvapenprogram blev aktuellt. År 2003 förenades Nord- och Sydkorea med två järnvägskorridorer genom den tungt minerade demilitariserade zonen mellan nord och syd, i fredligt samarbete mellan nord- och sydkoreansk militär.

Järnvägstrafiken mellan de två fientliga staterna öppnades högtidligt i maj 2007. Regelbunden trafik fortsatte till slutet av 2008, men upphörde efter att det konservativa partiet hade tagit makten i Sydkorea.

Det har ofta hänvisats till Finlands erfarenheter som initiativtagare och värd för ESSK, då man har diskuterat möjligheten att öppna en liknande process i Nordostasien, senast på Nordkoreakonferensen vid Stanforduniversitetet i juni 2016, som veteranpolitikerna, USA:s tidigare utrikesminister George Schultz och tidigare försvarsminister William Perry hade sammankallat.

Finländska experter har deltagit som aktiva observatörer i projektet "Limited Nuclear Weapons Free Zone for Northeast Asia/LNWFZ-NEA", som leds av GeorgiaTech-universitetet i Atlanta, USA. Projektet höll sitt möte i Ständerhuset i Helsingfors 1998 med Utrikespolitiska institutet som värd, och Utrikesministeriet som officiell sponsor. LNWFZ-NEA och dess ledare professor John Endicott var officiell Nobels fredspriskandidat 2005, och på slutsträckan var han samt hela projektet bland kandidaterna på tio i topp-listan.

Ovannämnda exempel visar att man genom informell diplomati kan nå positiva och konkreta resultat, också med aktivt nordkoreanskt deltagande, då gemensamma intressen är tillräckligt stora, man kan komma till förhandlingsbordet utan förhandsvillkor, förhandlingarna är väl förberedda, och då det finns ömsesidigt förtroende.

Ovannämnda exempel visar att också Finland kan bidra till att främja freden på den koreanska halvön och dess omgivning. Det är frågan om världsfred.

Markku Heiskanen pensionerad diplomat, Coplass ordförande 1999, medlem av LNWFZ-NEA, deltagare i Nordkoreakonferensen vid Stanforduniversitetet i juni 2016

Plast- och luktfria målfärger av förnyelsebara naturoljor

För fempersonersfamiljen i Malax var valet av Uulas färger enkelt. Inhemska, naturenliga, luktfria, utsläppsfria samt utmärkt service och personal är det som ligger överst. Att färgerna är enkla att stryka på och färgvärlden varm, vacker och harmonisk bidrar till helheten. 4.12.2018 - 09.08