Nordiskt och arktiskt samarbete binds ihop

Bild: Ksf Media

Det gäller att inte rubba det fungerande samarbetet i det Arktiska rådet. Därför är informationen knapp om vad Finland satsar på som nästa ordförandeland. Det som är klart är att Finland tar upp aktuella nordiska projekt i Arktis i det Arktiska rådets verksamhet under ordförandeskapet.

Geopolitiken har inte hittills påverkat det Arktiska rådets arbete. Det här bedöms som en bedrift i sig mot bakgrunden av rådande globala säkerhetspolitiska spänningar där Ryssland och USA är starkt involverade. Samarbetet i det Arktiska rådet har till och med utpekats som det enda som, tack vare samarbetets praktiska natur, har kunnat fortsätta enligt uppgjorda målsättningar.

Arktiska rådet

Island, Kanada, Norge, Sverige, Finland, Danmark (Färöarna och Grönland), Ryssland och USA är medlemsländer i Arktiska rådet.

Representanter för ursprungsfolk deltar aktivt i rådets arbete.

Rådets högsta beslutande maktorgan är utrikesministermötet, som äger rum vartannat år. Mellan dessa möten leds verksamheten av en ämbetsmannakommitté som består av medlemsländernas arktiska ambassadörer.

Huvudsakligen sker rådets verksamhet i sex arbetsgrupper som främst fokuserar på att följa upp den arktiska miljön, identifiera nedsmutsningsrisker, förebygga miljöolyckor, främja hållbar utveckling, bevara den biologiska mångfalden samt frågor som är specifika för arktiska havsområden. Arbetsgrupperna producerar vetenskaplig fakta och ger rekommendationer.

Det bor cirka 4 miljoner människor i Arktis. Ursprungsbefolkningen beräknas uppgå till cirka 400 000 personer.

Källa: Utrikesministeriet

Viktiga principer är kontinuitet i projekten och en smidig övergång från ett ordförandeskap till ett annat. Ordförandeperioderna är två år. Finland blir ordförande i maj, efter USA, som nu har det övergripande ansvaret för verksamheten.

Projekt kan gå i arv

Finlands arktiske ambassadör Aleksi Härkönen säger att det är uttryckligen intentionen att övergången ska vara smidig som är en orsak till att Finland tillsvidare inte kan berätta om sina prioriteter.

– Det är relativt lång tid till maj nästa år. Det kan ännu hända det ena och det andra. USA som ordförandeland måste få slutföra vissa projekt eller be Finland att fortsätta dem. Det är så samarbetet fungerar i det Arktiska rådet, säger Härkönen.

Han säger att det är klart att klimatfrågor och hållbar utveckling kommer att finnas med på programmet. Också USA har koncentrerat sig på klimatfrågor. Som exempel kan nämnas president Barack Obamas arktiska klimatmöte i fjol och arktiska vetenskapsfrågor. Ett ministermöte om arktisk forskning hålls i Vita huset om två veckor. Havsfrågor är också viktiga. USA har bekräftat viljan att samarbeta med alla inklusive Ryssland om arktiska frågor.

Nordiskt mervärde

Statsminister Juha Sipilä poängterade nyligen att Finland strävar efter att koordinera två aktuella ordförandeskap. Finland är nämligen ordförande för det Nordiska ministerrådet i år och för det Arktiska rådet nästa år. Nordiska ministerrådet har ett arktiskt samarbetsprogram vars övergripande mål är att stödja hållbar utveckling i regionen och att via olika projekt och initiativ skapa nordiskt mervärde.

– Det är viktigt att det här nordiska samarbetsprogrammet också stöder det arbete som görs i det Arktiska rådet och i andra relevanta internationella och regionala forum. Nyckeln till det här är koordinering, sade Sipilä på ett seminarium om arktiskt samarbete.

Han tog fram tre konkreta exempel på arktiska projekt som pågår inom ramen för Nordiska ministerrådet. Finland har initierat ett treårigt projekt där tillgångarna på färskvatten i de nordiska arktiska områdena ska kartläggas. Finlands miljöcentral och Miljöministeriet driver projektet som är ett nordiskt samarbetsprojekt.

– Tanken är att titta på den socioekonomiska betydelsen av färskvatten i det arktiska området. Vattenförsörjningen är mycket viktig för invånarna, turismen, ursprungsbefolkningen, fritidsverksamheten, gruvindustrin och fisket. Färskvattnet har också en biologisk-kemisk betydelse för ekosystemtjänsterna, i det att det binder koldioxid. Det har en vattenreningspotential, säger rådet för internationella ärenden vid Miljöministeriet, Ann-Britt Ylinen.

Hon säger att tanken med det här projektet är att det ska fungera som en bro mellan det nordiska ordförandeskapet och Finlands arktiska ordförandeskap.

Totalt 600 000 euro gemensamma nordiska pengar har reserverats för färskvattenprojektet.

Ett annat projekt som nyligen har avslutats är en förundersökning om möjligheterna att börja skapa ett trådlöst mobilnätverk som kunde omfatta de arktiska områdena. Professor Matti Latva-aho vid Uleåborgs universitet har koordinerat projektet.

Nordiska ministerådet stöder också ett projekt där målet är att Finland, Sverige och Norge tillsammans ska utveckla turismen i de nordiska arktiska områdena. Målet är att locka turister från Kina, Japan och Sydkorea till de nordliga områdena.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33