Nordisk cirkulär ekonomi: finska brödsmulor blir bioetanol i Sverige

Jan Mauritzson, vd på Lantmännen Agrietanol, vidhåller att det är klimatsmart att skeppa brödsmulor från Finland till Sverige flör att göra bioetanol av dem. Bild: Niklas Tallqvist

Tiotusentals ton bröd som vi aldrig äter undgår ödet att mögla i biosoporna när smulorna torkas och exporteras. Europeiska bilister kan köra klimatsmartare tack vare finska brödsmulor.

KOTKA Doften i fabrikshallen är sötsur och lite stickande, men ändamålet är gott. Företaget Lantmännen Agroetanol återvinning processar brödsmulor och rester av deg från bagerier tillsammans med överblivet bröd som mataffärerna inte lyckats sälja.

Processen är enkel. En magnet lösgör brödpåsarnas tillslutare varefter påsarna separeras från brödet för att smulas och torkas på sin korta väg till hallen invid. Där lagras torkade brödsmulor i stora högar till en bil transporterar dem till Kotka hamn någon kilometer söderut. Där skeppas smulorna till Sverige där de förädlas till bland annat bioetanol för låginblandning i bensin.

– Vi tar vara på matsvinn och producerar bioetanol med klimatprestanda i världsklass, som omedelbart minskar på klimatavtrycket, säger Jan Mauritzson, vd för Lantmännen Agroetanol som är Nordens största bioraffinaderi.

Dess enhet i Norrköping använder spannmål, cellulosa och rester från livsmedelsindustrin som råvara, och det är här brödsmulorna från Finland kommer in som komplement. I andra ändan av raffinaderiet kommer tre huvudsakliga slutprodukter ut: etanol, foderråvara av mäsk som uppstår vid spritkokningen och kolsyra.

Lantmännens raffinaderi producerar över 200 000 kubikmeter etanol, som används som biodrivmedel med låginblandning i bensin, men det kan också användas som gröna kemikalier, till exempel som spolarvätska. Därtill uppstår 200 000 ton drank som går tillbaka till jordbruket där det används som proteinrikt foder för boskap. Ytterligare 90 000 ton kolsyra vidareförädlas till läskindustrin.

– Det är ett rätt slutet kretslopp. Våra produkter går från jord till bord, och tillbaka till jordbruket igen, säger Mauritzson vars företag ägs av svenska bönder.

Degrester, brödsmulor och överblivet bröd torkas och finfördelas på anläggningen i Kotka. Torkningen är viktig för att man inte ska transportera vatten till Sverige i onödan. Bild: Niklas Tallqvist

Klimatsmart export

Det är ett exempel på cirkulär ekonomi och ett kretslopp som involverar flera parter. När Lantmännen Agroetanol kokar sprit i Norrköping behövs vattenånga. När den har gjort sitt är den cirka 90 grader, perfekt för att kraftbolaget Eon ska kunna pumpa ut den i Norrköpings fjärrvärmenät. Och den koldioxid processen genererar tar AGA hand om och gör till kolsyra som används i bubbelvatten. I den här helheten utgör brödsmulorna från Finland en detalj, men bageriföretaget Vaasan bidrar gärna med råvara.

– Vi har jobbat för att minska på vårt svinn, men fortfarande uppstår en del. Det här är ingen stor affär för oss, men ett naturligt sätt för oss att på ett klimatsmart sätt bli av med det spill som uppstår, säger Thomas Isaksson, vd för Vaasan, som ägs av Lantmännen.

En förutsättning för att processen ska vara klimatsmart är att deg- och brödresterna torkas i Kotka. På det sättet slipper man exportera vatten till Sverige. Men trots det kvarstår frågan, hur kan det vara klimatsmart att transportera finska brödsmulor till Sverige? Jan Mauritzson intygar att det blir så eftersom smulorna skeppas med fartyg och i tillräckligt stora volymer. Han säger att transportens klimatavtryck blir litet i jämförelse med den totala koldioxidreduktion företagets bioetanol genererar.

– Våra biodrivmedel reducerar koldioxidutsläppen med över 95 procent jämfört med fossila bränslen. Vi tappar kanske 1,5 procent på utsläppen från transporten, men vi har fortsatt ytterst hög klimatprestanda. Vi certifieras med otrolig noggrannhet för att säkerställa att resursbalansen är korrekt, säger han.

Om Lantmännen i Sverige däremot nyttjade matsvinn från exempelvis Sydeuropa skulle ekvationen se annorlunda ut eftersom det är en förutsättning att råvaran inte transporteras alltför långa vägar till raffinaderiet. Anläggningen i Kotka har miljötillstånd för att processa 19 000 ton brödsmulor om året, men produktionen har precis börjat och Lantmännen är nöjda om man får ihop 15 000 ton.

Lantmännen Agroetanol samarbetar också med Scania – man levererar ett 95-procentigt etanolbränsle till tunga transporter och bussar i Sverige. Bioetanol är det främsta biodrivmedlet i världen i dag, och efterfrågan kan öka om EU skärper klimatkraven på trafiken.

– Alla vill ha ner utsläppen, men det känns som att vi är nära en brytpunkt nu, som att det börjar ta fart ordentligt. Konsumenten ska kunna vara klimatsmart, utan att behöva tänka särskilt på det. Det ska gå automatiskt när man tankar bilen, men då måste politikerna pusha på utvecklingen, säger Jan Mauritzson.

Var femte brödskiva

Cirkulär ekonomi är ett sätt att nyttja rester som råvara, men det ursäktar inte vårt stora matsvinn där bröd hör till det som slängs mest. Thomas Isaksson på Vaasan säger att alla från bonden och bagaren till handelsmannen och konsumenten har ett ansvar.

Thomas Isaksson, vd för bageriföretaget Vaasan, säger att det är naturligt att ta vara på svinn och restprodukter, men att det alltid lönar sig att i första hand minska på svinnet. Bild: Niklas Tallqvist

Upp till 8 procent av allt bröd konsumenterna köper äts aldrig. Då har redan 6 procent av mataffärens bröd kastats, och före det har Vaasan ett svinn på omkring 4 procent trots optimerade bageriprocesser.

– Sammantaget betyder det att nästan var femte brödskiva kastas bort, säger Isaksson,

En del av hushållssvinnet beror på att bröd säljs i stora paket fastän många konsumenter bor i singelhushåll. En annan andel beror på oförmåga att använda bröd som inte är färskt. Thomas Isaksson har ett tips:

– Två dagar gammalt rågbröd duger utmärkt till pizzabotten.

Överlag efterlyser han respekt för vilken fin produkt en vanlig råglimpa är. Det har krävts höstsådd, övervintring, grodd, skörd, kvarnarbete och bagerikonst och distribution för att få till limpan innan vi kan avnjuta en skiva.

– Det är ofattbart att vi inte skäms för att slänga bort bröd så lättvindigt.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning