Nordeas kortdata visar att konsumtionen håller på att piggna till – förutspår att bnp faller med sju procent i år

Antalet betalningar vid restauranger störtdök redan innan de stängdes i början av april. Bild: Emmi Korhonen/Lehtikuva

Enligt Nordeas färska ekonomiska prognos faller Finlands bnp med cirka sju procent i år.

Efter den extrema ekonomiska svackan under våren visar nu flera ekonomier, den finska inräknad, tecken på att vara på bättringsvägen. Det här framkommer i Nordeas senaste ekonomiska prognos.

– Bland ekonomer har fokus flyttat från hur man ska överleva kraschen till hur man kan minimera de negativa följderna på längre sikt, sade bankens chefsekonom Tuuli Koivu då prognosen presenterades på onsdagsmorgonen.

Nordea förutspår en minskning av Finlands bnp på 7 procent i år. Koivu konstaterar att hon under sina 20 år som ekonom aldrig har behövt rita så här extrema konjunkturkurvor.

Redan nästa år väntas ändå ekonomin börja växa igen, med en prognostiserad bnp-ökning på 4 procent.

En viktig del av återhämtningen är att bromsa sysselsättningsbortfallet och förhindra att de permitterade blir permanent arbetslösa. Enligt de senaste siffrorna är 184 000 finländare permitterade och antalet arbetslösa arbetssökande uppgår till hela 433 000.

För att undvika långvariga skadliga effekter måste ekonomin startas upp snarast, menar Koivu.

Om det inte lyckas kan man råka ut för ett värre och mer utdraget recessionsscenario där bnp faller med 10 procent bara i år.

Inom alla branscher kommer man ändå inte kunna häva restriktionerna och återfå sin kundbas, ett faktum som får Koivu att efterlysa innovationer.

– En fullständig återgång till det normala finns inte på kartan. Framöver kommer återhämtningen att förutsätta nytänk och anpassning till den nya situationen.

Tuuli Koivu, chefsekonom på Nordea. Bild: Markku Ulander/Lehtikuva

Kortdata visar positiva tecken

Det är delvis Nordeas data över finländarnas konsumtionsvaror som ligger till grund för bankens hopp om att ekonomin håller på att hämta sig. Informationen visar att betalkorten har varit i allt flitigare användning under maj, jämfört med bottennivåerna i april och slutet av mars.

När betalningarna slog i botten vid månadsskiftet mars-april var de nere på 75 procent av nivån vid årsskiftet, men under maj har siffran närmat sig 90 procent.

– På gräsrotsnivå ser vi att konsumtionen ökar, även om den fortfarande är 15 procent lägre än vid samma tidpunkt för ett år sedan, säger Kristian Nummelin, analytiker på Nordea.

Om man inte råkar ut för bakslag i samband med virusbekämpningen väntar sig banken att kurvan fortsätter peka uppåt.

Inom vissa sektorer, som restaurangbranschen, är vägen till en återhämtning ändå lång. Restaurangerna stängdes i april, men redan i mars dök deras försäljning till en nivå som var ungefär 60 procent lägre än vid årsskiftet.

Bild: Maija Hurme

Där har den legat sedan dess, och utifrån siffrorna drar Nummelin slutsatsen att regeringens påtvingade stängning hade liten effekt.

– Siffrorna tyder på att man kanske inte hade behövt stänga restaurangerna, eftersom människor undvek dem oavsett.

De branscher som har drabbats allra hårdast hittills är kultur- och hotellbranscherna, vars betaltrafik är cirka 90 procent lägre än vid samma tidpunkt i fjol.

På vinnarsidan å sin sida finns näthandeln, dagligvaruaffärerna och den kategori som Nordea kallar "gör det själv-sektorn". Dit räknar banken bland annat järn- och inredningsaffärer. Enligt Nordeas siffror ökar näthandeln allra mest, med 30 procent större betaltrafik än för ett år sedan.

Bild: Maija Hurme

Oro för skuldkris i euroområdet

Ett orosmoln är risken för en skuldkris i euroområdet. Krisen har slagit oproportionerligt hårt mot högt skuldsatta länder som Italien och Grekland, vars ekonomier dessutom till stor del bygger på turism.

– Redan i år kommer Italiens statsskuld att växa sig större än Greklands var för tio år sedan då grekerna första gången sökte om finansieringshjälp, säger Jan von Gerich, Nordeas chefsanalytiker.

Under onsdagen ska EU-kommissionen ta ställning till en återuppbyggnadsfond på cirka 500 miljarder euro, som är tänkt att underlätta situationen för de länder som i nuläget har svårt att lyfta lån.

Fonden har väckt stor debatt då den skulle innebära att EU lyfter lån för att stötta coronadrabbade länder. Det har EU-länderna inte kollektivt gjort i den här skalan tidigare.

von Gerich konstaterar att man måste öka det gemensamma ansvaret för att euroområdet ska förbli intakt, även om det är lätt att dra slutsatsen att Italien och Grekland själva borde ta sig ur den knipa de försatt sig i.

– Det betyder ändå inte att man kan dela ut blanka checker till Sydeuropa. Om man utökar det gemensamma ansvaret måste det göras under strikta villkor, de kan inte fortsätta skuldsätta sig som hittills, säger von Gerich.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Finland behöver Östersjön – vi kan och ska ännu rädda den

Mer läsning