Nordea förutspår höjda bolåneräntor – Schauman manar till lugn

Nordea förutspår att finländska kunder med bostadslån känner av ränteuppgången redan på våren. Bild: Pixabay

Nordea förutspår att tolv månaders euriborränta kommer att stiga över nollstrecket redan i vår. Gör inget förhastat, svarar Aktia.

Den långa perioden av nollränta går mot sitt slut, förutspår Nordea. I Finland är över 90 procent av bolånen bundna till rörliga marknadsräntor, vilket är en klart högre andel än i många andra länder. Det betyder att stigande marknadsräntor får större effekter i Finland än i många andra länder.

– Just nu tyder prognoserna på att de stigande räntorna börjar märkas i hushållens plånböcker från och med nästa vår. Europeiska centralbanken förväntas börja höja räntorna i slutet av nästa år, men höjningarna kommer redan på förhand att påverka bolåneräntorna, säger Olli Kärkkäinen, privatekonom vid Nordea.

Aktias chefsekonom Heidi Schauman är däremot försiktigare i sin prognos. Hon tror inte att bolåneräntorna stiger under våren.

– Själv ser jag ingen orsak till att göra något förhastat. Allt tyder på att en räntehöjning går väldigt långsam. Om man däremot oroar sig ska man gå till banken för att diskutera saken, säger hon.

Under oktober har Helsingforsbörsen stadigt gått neråt. Vad beror det på?

– Det började med att de långa räntorna steg i USA. Men det är också en allmän osäkerhet i världsekonomin som har pressat ner börserna i världen. Det finns en viss rädsla för lågkonjunktur. Men samtidigt handlar det om vinsthemtagning. Aktieägare vill alltså vara säkra på att de får vinst för sina aktier på grund av att marknaden är osäker.

Vad skulle hända ifall Finland inte hinner höja räntan förrän konjunkturen vänder?

– Finland har mera möjligheter än till exempel Italien, men här kämpar vi också med hög skuldsättning och en åldrande befolkning. Vi har en utgiftsstruktur inom den offentliga sektorn som är väldigt krävande. Finland har mycket mindre redskap att jobba med just nu än inför finanskrisen, säger Schauman.

I klarspråk innebär det att Finland skulle vara tvungen att öka statsskulden ytterligare. Också EU behöver inflationstryck och högkonjunktur en tid framöver.

– Vi har högt skuldsatta stater i Europa och en centralbank som är utan sitt huvudredskap. Förstås kan centralbanken igen återgå till att göra stödköp om det skulle vara så att vi går mot en lågkonjunktur.

Hur är ränteläget om några år ifall den ekonomiska tillväxten är gynnsam?

– USA är ett bra exempel för hur det kan gå, om allting går väl. Där har man nu en ränta som närmar sig tre procent. Men tyvärr tror jag inte det går lika lätt för Europa. Vi har inte en lika stark ekonomisk konjunktur de kommande fem–tio åren, säger Schauman.