Nordea förnekar stort kapitalbehov

Bild: Martti Kainulainen

Nordea har tillräckligt med kapital för att fylla alla kapitalkrav, konstaterar banken med anledning av tidningsuppgifter om att banken skulle sakna upp till 9 miljarder euro i buffert mot eventuella framtida förluster.

Svenska Dagbladet publicerade sent på måndagskvällen uppgifter från en hemlig promemoria skriven vid den svenska Finansinspektionen. Enligt promemorian skulle Nordea systematiskt ha underskattat riskerna med sin utlåning till företag och därför vara i behov av ett kapitaltillskott på flera miljarder euro.

SvD spekulerar i en emission där bankens nuvarande ägare skulle stå för kapitaltillskottet som av tidningen beräknas vara mellan 50 och 80 miljarder svenska kronor.

Beräkningarna bygger på så kallade interna modeller, där varje bank själv får räkna ut kapitalbehovet i förhållande till sin utlåning och sina risker. Finansinspektionens roll är att kontrollera att modellerna fyller de krav som ställs på bankverksamheten. Det gör FI som en del av den löpande övervakningen av bankerna.

Nordeas koncernchef Casper von Koskull säger i ett pressmeddelande från banken att Nordea klarar kapitalkraven utan några kapitaltillskott.

– Artikeln i Svenska Dagbladet är mycket spekulativ och saknar riktig substans, säger von Koskull i pressmeddelandet.

Den svenska Finansinspektionen är inne på samma linje. En promemoria som SvD syftar på upprättas som internt arbetsmaterial inom ramen för FI:s löpande insyn, skriver FI i en kommentar. Bedömningen av bankens kapitalbehov grundas på all tillgänglig information om risker och om den interna styrningen.

Svenska FI konstaterar också att den i sin stabilitetsrapport från slutet av maj bedömt att Nordea, liksom de andra svenska storbankerna uppfyller de nuvarande kapitalkraven med marginal. Storbankernas interna modeller till exempel kring riskerna med företagslån är hela tiden föremål för diskussion och utvärdering.

– För Nordeas del kommer behovet av ytterligare kapital att vara väsentligt lägre än vad som anges i artikeln enligt vad vi nu kan bedöma, skriver FI i sin kommentar.

Uppgifterna i SvD berör främst Sverige. Just nu pågår processen inom Nordea med att omvandla de nordiska dotterbankerna till filialer, vilket ställer banken helt under den svenska Finansinspektionens övervakning. Den nya strukturen ska enligt planerna träda i kraft från början av 2017.

Finansinspektionen i Finland följer precis som sin systerorganisation i Sverige hela tiden med bankernas finansiella situation och räknar på deras risktagning. Solvensen inom den finländska banksektorn är stark, konstaterade inspektionen i ett pressmeddelande i början av juni.

Så här skriver den svenska Finansinspektionen för sin del om den svenska banksektorn i slutet av maj:

"FI bedömer att motståndskraften i det svenska finansiella systemet är tillfredsställande, men sårbarheter kvarstår. De svenska bankerna har buffertar men finansieras via internationella marknader, vilket gör banksystemet sårbart för minskat förtroende. Likviditeten i systemviktiga värdepappersmarknader har varit oförändrad de senaste åren."

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning