Nollutsläppsdagen utmanar perspektivet: Tänk vilken bra framtid vi kan skaffa oss

När barn och ungdomar gestaltar en önskvärd framtid ska de få tänka själva och fördomsfritt, utan att vuxna begränsar det möjliga. Så resonerar man i skolpaketet som Barn- och ungdomsstiftelsen har utvecklat till Nollutsläppsdagen. Bild: Mostphotos

Föreställ dig hur meningsfullt livet kunde te sig i en framtid utan klimatutsläpp. Det är en utgångspunkt för de skolelever som uppmärksammar Nollutsläppsdagen i dag.

Vi vet att många barn och ungdomar är klimatmedvetna och oroliga, men att deras oro inte alltid leder till att de skulle leva sin vardag klimatsmart.

Vi vet också att det är rädsla för framtiden som främst motiverar ungdomar att eftersträva en hållbar livsstil. Och att hela diskursen kring temat tenderar att kretsa kring vad man måste avstå.

– Framtiden porträtteras som dagens värld minus det ena och det andra. Det blir alternativlöst, i värsta fall dystopiskt, säger Otto Tähkäpää, framtidsexpert vid Barn- och ungdomsstiftelsen som hör till arrangörerna för årets upplaga av Nollutsläppsdagen och som håller i samarbetet med skolorna.

– Vi kommer inte att skapa bestående livsstilsförändringar på bred front med den utgångspunkten. Därför måste vi fokusera annorlunda och föreställa oss vad gott och meningsfullt livet kan ge i en utsläppsfri framtid, säger Tähkäpää.

Stiftelsen har sammanställt läromedel för skolor. Paketet ger eleverna verktyg att skissa på hur ett meningsfullt liv kunde te sig i en klimatsmart framtid, utan att de vuxnas sätt att gestalta framtiden utesluter en massa alternativ.

– Folk brukar föreställa sig framtiden på ett mycket begränsat sätt. Vi vill att ungdomarna ska få tänka själva, utan att de vuxna erövrar deras framtid med sitt smala perspektiv, säger Tähkäpää.

I stället för att utgå från hur världen ser ut i dag och grunna på vad vi måste avstå gäller det att tänka helt annorlunda.

– Man börjar med att tänka sig att världen har nått nollutsläpp och funderar på vad det innebär. Sedan kan man skissa på vilka möjligheter man har i en sådan framtid. Det skapas nya möjligheter hela tiden, säger Tähkäpää.

De övningar eleverna kan göra bygger på metoder från framtidsforskningen. Man utgår från allt vad man kan tänka sig i framtiden. Utifrån några megatrender skissar man på hur världen kunde te sig i framtiden om en viss trend förstärks, och vad som då skulle behövas för ett gott liv.

– Först tänker man sig en framtid med nollutsläpp, sedan hur man ska nå dit. Men då måste man släppa de tankar som begränsar oss i dag.

Gymnasiet Otaniemen lukio är en drivande kraft i Nollutsläppsdagen och där sker också mycket av det som sänds på Youtube och som skolorna kan ta del av. Beroende på resurser och intresse kan en del skolor uppmärksamma dagen i korthet, andra kan bygga ett helt tema kring den.

Eftersom barn- och ungdomsstiftelsen har tagit över på kort varsel är allt material på finska i år, men avsikten är att framöver ta fram motsvarande paket åtminstone också på svenska och engelska.

Nollutsläppsdagen har sitt ursprung i Kanada 2008 och businessnätverket Climate Leadership Coalition har uppmärksammat dagen i Finland sedan 2017, tillsammans med ett antal företag och organisationer. CLC:s medlemsföretags sammanräknade marknadsvärde motsvarar nästan 60 procent av Helsingforsbörsens marknadsvärde.

Avsikten med dagen är att öka klimatmedvetenheten och få människor att reflektera kring hur deras val i vardagen påverkar utsläppen.

Barn- och ungdomsstiftelsen står från och med i år för skolsamarbetet medan CLC och dess medlemsföretag bjuder på tips om klimatvänlig personalpolitik och utmanar andra företag att hänga på.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Finland behöver Östersjön – vi kan och ska ännu rädda den

Mer läsning