Nobelpristagaren Bengt Holmström: Vi kan inte luta oss tillbaka

Räcker inte enbart. Den finländska skolan är bra i kunskaper som är mätbara men borde satsa mer på att utveckla elevernas kommunikativa färdigheter, anser Nobelpristagaren i ekonomi, Bengt Holmström. Han är född i Helsingfors och har gjort sin karriär i USA. Bild: Gustav Mårtensson

Han har inte medvetet siktat in sig på det, utan gjort vad han har funnit intressant. På lördag tar Bengt Holmström emot Nobelpriset i ekonomi i Stockholm. Forskararbetet beskriver han som givande men också slitsamt.

STOCKHOLM Trumps seger i det amerikanska presidentvalet och den finska regeringens nedskärningar inom utbildningssektorn. Flera frågor riktas till finlandssvenska Bengt Holmström när han tillsammans med den andra Nobelpristagaren i ekonomi, Oliver Hart, samt fem kemi- och fysikpristagare håller presskonferens i Stockholm.

Han ombeds också kommentera den finländska skolan – Pisaresultaten kom tidigare i veckan.

Enligt Holmström är den bra på sådant som är mätbart, att läsa och räkna. Men det räcker inte.

– Det finns ingen orsak att luta sig tillbaka. I synnerhet när vi ska anpassa oss till en mer ombytlig värld behövs goda kommunikationsfärdigheter, säger Holmström som har bott i USA i fyrtio år men fått sin bas i just den finländska skolan.

Efter presskonferensen är tidtabellen tight, med snabba intervjuer som följer på varandra utan paus i Kungliga Vetenskapsakademiens hus.

Det är mitt i Nobelveckan som kulminerar i högtidlig prisutdelning och bankett på lördag, och med pristagarnas föreläsningar som en viktig komponent före det. Holmström och Hart, som belönas "för sina bidrag till kontraktsteorin" håller sina i dag.

Nu är Holmström en av hedersgästerna men han har de facto varit med tidigare, när två kolleger har fått priset.

Ålder: 67 år.

Aktuell med: Får "Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2016" tillsammans med Oliver Hart ”för deras bidrag till kontraktsteorin”. Den gemensamma prissumman är cirka 800 000 euro.

Född: I Helsingfors.

Bor: Sedan 40 år i USA.

Verksam vid: Massachusetts Institute of Technology.

Känd också för: Tidigare styrelsemedlem i Nokia.

Bjuder med till Nobelbanketten: Familj, släkt, kolleger och "ett par vänner", från USA, Finland och Sverige (systern bor i Stockholm).

– Det är en väldigt speciell vecka, en del vänner är här och man firar, det är en en gång i livet-upplevelse, att vara med och att vara prisvinnare.

Slitande

Det är två månader sedan årets pristagare tillkännagavs och Holmström konstaterar att han "inte är en normal ekonom längre". Med det menar han att han ombeds kommentera vitt skilda teman, samtidigt som det han säger kanske får större tyngd.

Holmström verkar ändå inte stressad, trots att intresset för dessa vetenskapens superstjärnor för tillfället är så stort.

– Nobelpriset verkar ha en väldigt lugnande inverkan på en. Man har kommit till någon slags ändpunkt ändå, i synnerhet när man är i den här åldern, 67 år.

Han ser priset som en positiv belöning efter en forskartillvaro som han beskriver som givande men också väldigt slitande. Han jämför det med en toppidrottares eller författares arbete, eller "vilken som helst kreativ verksamhet".

– De går igenom väldigt tunga perioder. Du hör inte vanligen de här människorna tala om det, men de gör misslyckanden och saker fungerar inte alltid som man vill, så de här toppstunderna är relativt sällsynta.

Sverige kan lära Finland

Vi befinner oss i Sverige och han har precis varit i Finland för olika tillställningar och seminarier. HBL ber Bengt Holmström jämföra länderna och frågar vad de kan lära sig av varandra.

– Ekonomiskt har Sverige gjort reformer nu under de senaste femton tjugo åren som jag tycker Finland bara kunde ha kopierat.

Omvänt, när det gick ekonomiskt bra för Finland på 1990-talet, tog man i Sverige lärdom av Finlands erfarenheter. Holmström reflekterar över om ett sämre finskt självförtroende gör tröskeln för hög att se till Sverige.

– Jag tycker man ska lära sig från alla och Sverige är ett väldigt bra exempel för Finland. I den här världspolitiska situationen tycker jag faktiskt att Finland borde omhulda en del, Sverige har klarat sig väldigt bra.

Holmström har flera gånger tidigare efterlyst snabba reformer på arbetsmarknaden.

Belöning. För en teoretiker är det block och penna som gäller, ibland samarbete med någon annan. Och ju högre upp man kommer, desto större krav ställer man på sig själv, säger Bengt Holmström. Nobelpriset är därför en verklig höjdpunkt. Till höger Oliver Hart som han delar priset med. Bild: Gustav Mårtensson

Skänker brädspel

Alla Nobelpristagare donerar ett personligt föremål till Nobelmuseet i Stockholm. Under presskonferensen kommer det fram att någon i år har skänkt anteckningar, en annan en bok.

Bengt Holmströms bidrag är det kinesiska brädspelet Go som han beskriver som ett schackliknande strategispel men mer avancerat.

Han motiverar valet med att han är förtjust i brädspel och att spelteori ingår i hans forskning.

– 1985 spelade jag med min kollega från Stanford. Vi hade mycket roligt och kanske det gjorde mig mer kreativ.

Och vad svarar Bengt Holmström på frågorna om universitetens nedskärningar?

– Jag stöder inte dem, säger han.

Donald Trump då?

Holmström betonar att han här rör sig utanför sitt expertisområde, och vill vänta och se vad som egentligen kommer ske, eftersom Trump redan har tagit tillbaka en del tidigare uttalanden och löften.

– Han kommer att inse att åtgärder som han har planerat inte är genomförbara.

Holmström upprepar med emfas sin också tidigare framförda starka oro för att folk inte verkar ha tilltro till folkvalda representanter, utan i stället stödjer "enskilda starka kvinnor och män". Enligt honom är det en stor tillbakagång.

– Demokratin är under attack.

Presskonferens med dem som får årets kemi-, fysik och ekonomipris hölls på Kungliga vetenskapsakademien på onsdagen. På torsdag håller de sina öppna Nobelföreläsningar. Holmströms tema är belöningssystem. Bild: Gustav Mårtensson

Annons: Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning