Nobelpriset i litteratur går till poeten Louise Glück – "Alla mina stora priser kommer från Sverige"

Poeten Louise Glück får årets Nobelpris i litteratur. Bilden är tagen 2014. Bild: Robin Marchant/Lehtikuva-AFP

Strax efter klockan 14 på torsdagen tillkännagav Svenska Akademiens ständige sekreterare Mats Malm att poeten Louise Glück får årets Nobelpris i litteratur.

När TT fick tag på den 77-åriga poeten Louise Glück senare under torsdagseftermiddagen var hon trött efter att ha varit uppe sedan kvart i sju på morgonen. Att hon skulle få priset hade hon inte förväntat sig.

– Nej! Jag är en vit, amerikansk lyriker. Så jag tänkte att kanske under ett annat århundrade, men absolut inte nu, säger hon.

– Men alla mina stora priser kommer från Sverige, jag fick Tranströmerpriset för ett år sedan och har tur nog att ha underbara översättare där, så jag känner en tacksamhetsskuld till ert land. Nu en gigantisk sådan.

"Framträdande lyriker"

På grund av den pågående coronapandemin var ett mycket begränsat antal medier representerade vid tillkännagivandet i Börshuset i Stockholm, där den ständige sekreteraren Mats Malm avslöjade pristagarens identitet. Louise Glück är född 1943 i New York och är förutom poet även adjungerad professor i engelska vid Yaleuniversitetet.

Hon får priset för sin "omisskännliga poetiska röst, som med sträng skönhet gör den enskilda människans existens universell".

Nobelkommitténs ordförande, akademiledamoten Anders Olsson, kommenterar beslutet så här:

– Louise Glück har alltsedan sin debut Firstborn 1968 hört till de mest framträdande lyrikerna i den amerikanska samtidslitteraturen.

– Det finns också en stor bit av humor och kvickhet i hennes poesi, säger han.

Han säger att barndomen och relationerna till föräldrar och syskon är en motivkrets som aldrig lämnat henne i fred.

– Även om hon aldrig skulle förneka betydelsen av det självbiografiska stoffet är hon inte någon bekännande lyriker. Glück söker det allmänmänskliga och finner det med hjälp av myter och klassiska motiv. ... Det är lika personligt som universellt.

Olsson nämner bland annat diktsamlingen Ararat från 1990 som enligt honom gjorde henne känd för en bredare publik både i USA och Internationellt och också är typisk för hennes skrivande.

Louise Glück har gett ut totalt tolv diktsamlingar, varav tre finns översatta till svenska, förutom Ararat, även Vild iris (1992) och Averno (2006). De är utgivna på förlaget Rámus.

Ingen Nobelbankett

Litteraturpriset 2020 delas ut efter ett par verkligt turbulenta år i Svenska Akademiens historia. På grund av Akademiens svårigheter att hantera den metoo-relaterade granskningen av verksamheten delades inget pris ut 2018. Först i fjol kunde polskan Olga Tokarczuk tilldelas 2018 års pris, medan beslutet att tilldela österrikaren Peter Handke 2019 års pris väckte ny debatt och uppfattades som provokativt och kontroversiellt.

Under de senaste åren har flera nya ledamöter inträtt i Akademien, däribland den finlandssvenska poeten Tua Forsström, som i år för första gången var med om att fatta beslut om Nobelpriset. Akademien har, som en konsekvens av krisen, även haft hjälp av externa experter för att vaska fram en vinnare.

På grund av coronapandemin ordnas varken traditionsenlig Nobelprisutdelning i Konserthuset eller Nobelbankett i Stockholms stadshus den 10 december i år. I stället delas Nobelprisen i år ut i respektive pristagares hemland, sannolikt på Sveriges ambassad, och utdelningarna tv-sänds.

Glück säger att hon upplever en liten sorg över att inte få uppleva det "sällsynta äventyr" som en resa till Stockholm skulle ha inneburit.

– Fast jag kanske skulle ha fått en hjärtattack av all pompa, säger hon och skrattar mjukt.

Ett smakprov

För den som vill ha ett smakprov på Glücks poesi kan vi citera dikten ALLHELGONA som ingått i samlingen För sångare. Ny poesi från USA (1981).

Casper Verner-Carlsson har gjort översättningen till svenska.

/

Också nu samlas detta landskap.

Kullarna mörknar. Oxen

sover under blå ok

fälten har blivit

renplockade, kärvarna

jämnt bundna och staplade vid vägkanten

bland gåsörten, medan måntanden stiger:

/

Det här är ofruktsamheten

efter skörd eller farsot.

Och frun som lutar sig ut genom fönstret

med sin hand utsträckt, som vid betalning,

och säden

tydlig, guldgul, kallar

Kom hit

Kom hit, lilla vän

/

Och själen kryper ut ur trädet.

Född: 1943 i New York.

Karriär: Har som poet gett ut tolv diktsamlingar, varav Ararat (1990), Vild iris (1992) och Averno (2006) är utgivna på svenska av Rámus. Hon har även publicerat ett par essäsamlingar och är adjungerad professor i engelska vid Yale-universitetet.

Utmärkelser: Redan 1993 vann hon Pulitzerpriset i poesi. National Book Award fick hon 2014 för sin diktsamling Faithful and Virtuous Night. Tidigare i år tilldelades hon Tranströmerpriset. Hon får 2020 års Nobelpris i litteratur för sin "omisskännliga poetiska röst, som med sträng skönhet gör den enskilda människans existens universell”.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Många vill välja ekologiskt – också hos frisören

Mer läsning