Nobelpriset i kemi för sylvasst verktyg för att bygga molekyler

Bild: Jonathan Nackstrand/AFP-Lehtikuva

Nobelpriset i kemi går till Benjamin List (Tyskland) och David W C MacMillian (USA) för utveckling av asymmetrisk organokatalys.

Upptäckten har fått stort genomslag inom läkemedelsforskningen, och har dessutom gjort kemin grönare, enligt Kungliga vetenskapsakademin (KVA).

List och McMillan tilldelas alltså priset "för utveckling av asymmetrisk organokatalys".

Det handlar om att bygga molekyler, en "svår konst", enligt KVA.

Många forskningsområden och industrier är beroende av kemisters förmåga att konstruera molekyler som exempelvis kan ge elastiska och hållbara material, lagra energi i batterier eller bromsa sjukdomsprocesser i kroppen. I det arbetet krävs katalysatorer.

Länge trodde forskare att det i princip bara fanns två olika typer av katalysatorer: metaller och enzymer. Benjamin List och David MacMillan utvecklade år 2000, oberoende av varandra, en tredje form av katalys. Den heter asymmetrisk organokatalys och bygger på små organiska molekyler, skriver KVA i ett pressmeddelande.

"Detta koncept för katalys är lika enkelt som genialt, och faktum är att många har undrat varför man inte kom på det tidigare", säger Johan Åqvist, som är ordförande i Nobelkommittén för kemi i pressmeddelandet.

I fjol belönades fransyskan Emmanuelle Charpentier och amerikanskan Jennifer Doudna för upptäckten av den så kallade gensaxen Crispr/Cas9 som gör det möjligt att göra dramatiska förändringar i dna, arvsmassan.

Du kan följa direktrapporteringen från tillkännagivandet här:

Alfred Bernhard Nobel (1833–1896) är Sveriges genom tiderna mest berömda uppfinnare och industriledare. Han uppfann dynamiten och låg bakom en rad andra viktiga uppfinningar inom sprängteknikens område.

I sitt testamente uttryckte han en en önskan om att hans kvarlåtenskap, det vill säga den förmögenhet han hade tjänat ihop efter att ha uppfunnit dynamiten, skulle användas till att instifta ett pris som skulle delas ut i fem olika kategorier: fysik, kemi, fysiologi eller medicin, fred samt litteratur.

Utöver dessa delas även ett ekonomipris ut av Riksbanken, men detta kallas inte officiellt för Nobelpriset i ekonomi (eftersom Nobel inte nämnde den kategorin i testamentet) utan benämns priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

Enligt testamentet ska priserna tilldelas dem inom de fem disciplinerna "som under det förlupna året hafva gjort menskligheten den största nytta". Men i praktiken fungerar det inte så eftersom vetenskapliga rön oftast tar många år att verifiera. Pristagarna belönas därför relativt långt efter att de gjort sina upptäckter.

Prisceremonin äger normalt sett rum varje år på Alfred Nobels dödsdag, 10 december. Prissumman är tio miljoner kronor per pris. Högst tre personer får dela på varje pris.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Närvårdare Pia Lemberg studerar vidare på läroavtal: ”Vård i livets slutskede ligger nära mitt hjärta”

Mer läsning