Nobelpris ska uppmuntra fortsatt fredsprocess

Fredspristagaren. Colombias president Juan Manuel Santos håller, i sällskap med hustrun Maria Clemencia Rodriguez, sitt första tal som fredspristagare. Han tillägnade priset offren i det långa inbördeskrig hans land lidit av. Bild: Guillermo Legaria

Colombias president Juan Manuel Santos får Nobels fredspris – även om folket nyss röstat ner fredsavtalet med Farcgerillan. Enligt Nobelkommitténs ordförande Kaci Kullmann Five ska priset ses som en uppmuntran till fredsprocessen. Men det väcker också kritik att motparten Farcgerillan inte ens omnämns, än mindre delar på priset.

Inbördeskriget i Colombia har pågått i 52 år. Uppskattningsvis 220 000 personer har dött och 6 miljoner människor har fördrivits från sina hem.

Efter fyra år av förhandlingar nådde regeringen och Farcgerillan i slutet av augusti ett fredsavtal som undertecknades under högtidliga former. Men bara en vecka senare, så sent som i söndags, fick det nej i en folkomröstning i Colombia – när 50,23 procent röstade emot det.

Därför var det nog många som räknade med att fredsprocessen i Colombia inte skulle vara aktuell för årets fredspris, även om den länge var en av förhandsfavoriterna i spekulationerna.

När Norska Nobelkommitténs ordförande Kaci Kullmann Five så på fredagsförmiddagen kungjorde årets fredspristagare i Oslo var reaktionerna åtminstone till en del förvånade. President Juan Manuel Santos får priset för sina "resoluta ansträngning att få ett slut på ett mer än femtio år långt inbördeskrig", lyder motiveringen.

Genom att tilldela årets fredspris till president Juan Manuel Santos vill den Norska Nobelkommittén uppmuntra alla dem som strävar efter att uppnå fred, försoning och rättvisa i Colombia."Norska Nobelkommitténs prismotivering

Kullmann Five betonar att nej-sidan inte har motsatt sig fred, utan röstade mot det uttryckliga avtalet. I motiveringen talas om vikten av att fredsprocessen fortsätter, och att priset också ska ses som en uppmuntran till det colombianska folket.

Nobelkommittén hoppas att alla parter ska ta sitt ansvar och "konstruktivt delta i de kommande fredssamtalen". Farcgerillan nämns däremot inte och i går fanns det frågor om varför den andra parten i samtalen inte får dela på priset.

– President Santos har tagit det första och historiska initiativet, han har gått "all in" för det med stark vilja att nå resultat, säger Kaci Kullmann Five när hon svarar på pressens frågor i Oslo. Hon betonar att han är statsöverhuvud.

På frågan om det är omöjligt att tilldela fredspriset till en gerillarörelse svarar hon att Nobelkommittén aldrig kommenterar dem som inte får priset.

"Väldigt, väldigt nära"

"Den här ärofyllda utmärkelsen är inte till mig, den är till konfliktens alla offer. Tillsammans kommer vi att vinna det viktigaste priset av alla: FRED".Juan Manuel Santos på Twitter

Juan Manuel Santos säger i en intervju för Nobelkommitténs att priset ger ett åtagande att fortsätta försöka nå fred.

– Vi är väldigt, väldigt nära att uppnå fred.

Han säger att priset är "en viktig händelse för mitt land, för offren i detta krig" och att han tar emot det å det colombianska folkets vägnar.

Santos är 65 år gammal och fick sin första ministerpost 1991. 2010 valdes han till president och började – i motsats till sin föregångare – förhandla med Farc. Det skedde bland annat med hjälp av fredsprislandet Norge.

Delat pris kontroversiellt

Mikael Wigell är äldre forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland och anser att Santos förtjänar fredspriset.

– Han har satt sin person och sitt politiska kapital på spel och gjort eftergifter till Farc även om han vet att de inte är särskilt populära. Han har gjort en stor insats trots att han vet att det också är emot honom.

Wigell, expert på Latinamerika, säger ändå att han blev förvånad av valet – just på grund av resultatet i folkomröstningen.

Överraskande är också beslutet att inte bägge parter får priset, samtidigt som Mikael Wigell säger att det är förståeligt på grund av de kriminella handlingar, mord och kidnappningar som gerillan har utfört.

– I Colombia hade det varit mycket kontroversiellt om Farc fått priset.

De marxistiska gerillarörelserna Colombias revolutionära väpnade styrkor (Farc) och Nationella befrielsearmén (ELN) bildades 1964 sedan vänstern utestängts från det politiska systemet.

Olika vänsterrebellgrupper, högerpolitiska paramilitärer och knarkkarteller har dragits in i konflikten som rasat sedan dess. Uppskattningarna varierar men en statlig utredning har kommit fram till att omkring 220 000 människor, av dem cirka 80 procent civila, har dött i konflikten sedan 1959.

Samtalen mellan regeringen och landets största gerillagrupp Farc påbörjades i november 2012 och har bedrivits i Kubas huvudstad Havanna. Med ELN har man ännu inte fått fart på fredsförhandlingar.

Regeringen och Farc kom överens om ett fredsavtal den 25 augusti 2016. De colombianska väljarna röstade ändå, med mycket liten marginal, oväntat nej till avtalet i folkomröstningen den 2 oktober.

Källor: TT/Utrikespolitiska institutet, Folke Bernadotteakademin.

Det hade dessutom haft motsatt effekt än det som verkar vara Nobelkommitténs vilja: att uppmuntra en fortsatt fredsprocess.

Mikael Wigell betonar ändå att man inte ska förvänta sig för mycket på den punkten. De som röstade för fredsavtalet är Santosanhängare som ger honom sitt stöd fortsättningsvis, medan de som röstade nej i hög grad gjorde det som en motreaktion. Han anses representera ett etablissemang och förstod enligt Wigell inte nog vikten av att verkligen förklara för människor som berörs av avtalet och varför det ser ut som det gör.

Den reaktionen ändrar inte Nobelpriset på, menar Mikael Wigell.

Farc gratulerar

Samtidigt som det rapporteras om att medlemmar i Farcgerillan börjar återvända till gömställen i djungeln är det meningen att fredsförhandlingarna ska återupptas. För Farcgerillans del kommer det enligt Mikael Wigell att krävas större eftergifter – hårdare straff och att den får ge upp tanken på representation i parlamentet. Om Nobelpriset till motparten Santos stödjer eller försvårar är enligt honom svårt att säga.

På Twitter skriver Farcledaren Rodrigo Londoño Echeverri, eller "Timochenko", enligt TT att "det enda priset som vi strävar efter är fred med social rättvisa för Colombia utan paramilitarism, utan vedergällningar eller lögner." Samtidigt gratulerar han presidenten.

Från FN-håll kommer också gratulationer. FN:s flyktingkommissarie Filippo Grandi skriver på Twitter att "fredspriset belönar politiskt mod". Och FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon säger enligt AFP att priset kommer vid en kritisk tidpunkt och att Colombia kommit så långt på vägen till fred att det inte finns en återvändo.

Fredrik Heffermehl på Nobel Peace Prize Watch, är däremot direkt kritisk i sin kommentar till Svenska dagbladet.

– Kommittén hävdar felaktigt att Juan Manuel Santos är en fredspristagare i Nobels anda. Han är en tidigare försvarsminister som tror på militär styrka.

Övriga källor: Nobelkommittén, NRK, Aftenposten, AFP, TT.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Närvårdare Pia Lemberg studerar vidare på läroavtal: ”Vård i livets slutskede ligger nära mitt hjärta”

Mer läsning