Niinistö: Om Finland hotas blir det aktuellt med Nato

Svensk gäst. Stefan Löfven deltar i Gullrandadiskussionerna i Nådendal. Det är första gången som en utländsk regeringschef medverkar i konferensen. Bild: Roni Rekomaa

I dag föreligger inget militärt hot mot Finland, men om landets utrikespolitiska ledning en dag ändrar uppfattning på den punkten, kan ett Natomedlemskap bli aktuellt för Finland. Det säger president Sauli Niinistö.

President Sauli Niinistös säkerhetspolitiska konferens, Gullrandadiskussionerna, startade i söndags i sommarresidenset i Nådendal. Utöver ett hundratal inhemska höjdare: politiker, diplomater, tjänstemän och företagsledare, gästas konferensen den här gången av Sveriges statsminister Stefan Löfven (S). Gullrandakonferensen ordnas för fjärde året i rad och det är första gången som en regeringschef från ett annat land är med.

Efter att ha samtalat på tu man hand i en dryg timme träder Löfven och Niinistö fram och svarar på pressens frågor och klargör än en gång ländernas olika säkerhetspolitiska strategier: Den svenska socialdemokratiska regeringen håller benhårt fast vid att Sverige är alliansfritt, medan Finland har gått in för vad man kallar en Natooption, det vill säga att Finland kan alliera sig militärt om säkerhetsläget försämras.

President Niinistö, är det inte för sent att ansöka om Natomedlemskap först då situationen förvärras?

– Det beror på vilket sätt det blir värre. Just nu upplever vi inte något hot. Men om situationen förändras i en allvarligare riktning, måste vi tänka om. Jag förstår inte vad ni menar med att det skulle vara för sent. Så länge kommer vi inte att vänta, säger Niinistö.

Var går gränsen?

– Ifall vi anser att det finns ett hot.

Niinistö förtydligar att ett Natomedlemskap kan bli aktuellt för Finlands del ifall uppfattningen om säkerhetsläget försämras märkbart.

Folkomröstningar har kastats fram som verktyg för att mäta om det finns stöd för ett Natointräde i såväl Finland som Sverige. Men olika lagstiftning gör att det inte går att synkronisera eventuella framtida omröstningar i de två länderna.

Niinistö har tidigare sagt att det behövs en folkomröstning i frågan och han förklarar nu varför han anser det: Det är möjligt att ett Natobeslut skulle kräva kvalificerad majoritet i riksdagen och för att det ska gå vägen, behövs ett klart besked från folket.

Sverige och Åland

Niinistö och Löfven får också en fråga om vad det allt intensivare försvarssamarbetet mellan de två länderna betyder för Ålands vidkommande. Här svarar Niinistö med att Finland förstås ser till att försvara Åland och respekterar örikets demilitariserade och neutraliserade status.

Men Löfven kommer med en intressant och ny infallsvinkel:

– Sverige har inte någon direkt förpliktelse att se till Åland. Men vi måste hantera en förändrad situation också för Ålands del och se vad som kan komma att behövas, säger Löfven.

Trots att Sverige och Finland har för avsikt att ytterligare intensifiera sitt militära samarbete kommer det inte att bli aktuellt med någon regelrätt militärallians.

– Men vi kommer att se ytterligare politiska beslut som tar fasta på avsikten att använda varandras kapacitet bortom fredstida förhållanden, säger Löfven.

Sverige har i motsats till Finland uttryckt en allmän solidaritetsförklaring som betyder att landet är redo att bistå nordiska länder och EU-länder om de utsätts för ett militärt anfall. Hur Sverige skulle hjälpa Finland ifall av krig, vill Löfven ändå inte konkretisera.

– Vi är beredda att bistå på det sätt som då passar bäst. Men vi har inte exakt utlovat vad det kan vara, säger Löfven.