Niinistö: Naivt att tro att Åland inte berörs av väpnad konflikt

Åland oroar. Nu sällar sig försvarsminister Jussi Niinistö till dem som anser att Ålands demilitarisering är problematisk – pudelns kärna är att demilitariseringen inte minskar utan ökar på risken mot öarna, anser försvarsministern. Bild: Heikki Saukkomaa

En väpnad konflikt i Östersjön innebär startskottet på en militär spurt till Åland mellan olika militärmakter. Det säger försvarsminister Jussi Niinistö som är bekymrad över örikets demilitariserade status.

Försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf) förtydligar sitt uttalande från i lördags då han ifrågasatte Ålands demilitariserade ställning. Niinistös uttalande väckte som väntat ramaskri på Fredens öar, Åland, och åländske riksdagsledamoten Mats Löfström var inte sen med att protestera och kallade Niinistös utspel för "onödiga uttalanden som bara skadar förtroendet mellan regeringen och Åland eftersom man kan tolka det som att regeringen och Finland inte helhjärtat står bakom Ålands demilitarisering".

I ett blogginlägg förtydligar Niinistö vad han menar:

– Jag blev tillfrågad och svarade som jag tänker vilket väcker protester på Åland och i oppositionen.

Niinistö skriver att tanken att Åland som demilitariserat område skulle kunna stå utanför en väpnad konflikt är lindrigt sagt naiv.

– Till exempel under första världskriget och finska frihetskriget år 1918 fanns det soldater från Finland, Sverige, Ryssland och Tyskland på Åland. Ifall en allvarlig militär kris bryter ut i Östersjön, får vi se en kappsegling mellan olika militärmakter till Åland, skriver Niinistö.

Niinistö påminner om att Åland precis som Gotland är av strategisk betydelse och tillägger att en betydande del av dataförbindelserna till väst går via Åland.

– Den som härskar över Åland kan kontrollera hela norra Östersjön, blockera Finlands sjötrafik och förorsaka ett allvarligt hot mot såväl det finska fastlandet som Sverige. Därför ligger det i Finlands och Sveriges gemensamma intresse att försvara Åland.

Niinistö säger att demilitariseringen gör att Åland är ett militärt vakuum som är utsatt för snabba begränsade operationer och hänvisar till annekteringen av Krim.

– Pudelns kärna är att demilitariseringen inte minskar utan ökar risken mot öarna.

Enligt Niinistö kommer Finland inte nu att skrida till åtgärder för att förändra Ålands status trots att det är militärt motiverat.

– Frågan är en del av en större helhet och försvarsministerns uppgift är inte att göra utrikespolitik. Genom att samarbeta med Sverige kunde vi i framtiden förbättra vår förmåga att försvara Åland.

Jussi Niinistö är inte ensam om att peka på riskerna med Ålands demilitariserade status. I fjol kommenterade tidigare kommendören för Nylands brigad, Henrik Nystén, demilitariseringen i HBL och sade att han och många andra är oroade över Åland.

– I en krissituation skulle det avtal som förbjuder krigshandlingar på Åland vara noll värt. Det har man vetat länge fastän man inte har fått säga det, sade Nystén.

Tomas Ries, lektor i strategi och säkerhetspolitik vid Försvarshögskolan i Stockholm hör också till skeptikerna:

– Som situationen är nu lever ålänningarna i en trygg fantasivärld. Resonemanget är jämförbart med att man skulle låta bli att teckna brandförsäkring eller att man undviker cancerscreening för att man tror att det skyddar från cancer, sade Ries till HBL.

Andra som har uttryckt oro är forskaren vid utrikespolitiska institutet Charly Salonius-Pasternak och ex-ambassadören Alpo Rusi.

Wallin: Vad tror han att ryssarna säger?

Tidigare försvarsministern och nuvarande ordföranden för svenska riksdagsgruppen, Stefan Wallin (SFP), säger att det förändrade läget kring Östersjön väcker frågan om hur mycket respekten för Ålands demilitarisering egentligen är värd i en krissituation. Ändå ifrågasätter han Niinistös uttalande:

– Säger man A ska man säga B. Vill Jussi Niinistö omförhandla Ålands demilitarisering? Och vad tror han att Ryssland i detta läge skulle säga om en sådan förhandlingsinvit? Jussi Niinistö skapar fler frågetecken än vad han reder ut, säger Wallin.

Från svenskt håll har man tidigare signalerat en viss vilja att hjälpa till i försvaret av Åland. I somras vid president Sauli Niinistös säkerhetspolitiska Gullrandasamtal sade svenska statsministern Stefan Löfven (S) att Sverige inte har någon direkt förpliktelse att se till Åland, men att man måste kunna hantera en förändrad situation också för Ålands del och se vad som kan komma att behövas.

Sovjetunionen skrev inte under Ålandskonventionen från 1921 som undertecknades av tio stater.

Åland är demilitariserat vilket innebär att militär inte får uppehålla sig på Åland och att landskapet inte får befästas.

Åland är även neutraliserat vilket innebär att krigshandlingar mot eller inom Ålands gränser inte är tillåtna.

Konventionen innehåller en rätt motstridig bestämmelse: Finland är förpliktat att försvara Åland mot angrepp, men kan inte försvara Åland militärt förrän öarna har angripits.

Ryssland är inte part i konventionen från 1921 men i Moskvafördraget om Ålands­öarna 1940 och fredsfördraget i Paris 1947 finns bestämmelser om Ålands demilitarisering, däremot nämns inte neutraliseringen.

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning