Niinistö: Bra att vi vaknade och förstod att säkerheten inte är evig

Sauli Niinistö tycker inte att det finns skäl att luckra upp sanktionerna mot Ryssland, trots att sådana röster har höjts. Bild: Roni Rekomaa/Lehtikuva

President Sauli Niinistö tycker att det är bra att man i EU har insett realiteterna och begripit att säkerhetssituationen inte är densamma som i början av årtusendet. – Vi trodde att det skulle råda evig säkerhet, men så var inte fallet.

President Sauli Niinistös årliga diskussion om säkerhets- och utrikespolitiken, Gullrandakonferensen i Nådendal har kört i gång.

Niinistös bedömning är att regeringsskiftet inte betyder några stora skillnader i Finlands utrikes- och säkerhetspolitik.

– Vad jag har bekantat mig med regeringsprogrammet förefaller det som om det där inte finns några betydande nyheter, utan ett program som det är bra att fortsätta ifrån. Också personerna i regeringen är bekanta sedan tidigare, sade Niinistö vid den presskonferens som inledde Gullrandakonferensen.

HBL tog tillfället i akt och frågade hur presidenten ser på att representanter för den franska presidentadministrationen i en artikel i HBL i veckan lät förstå att Frankrike är redo att diskutera den franska kärnvapenavskräckningen och vad den kunde medföra för Europa.

Borde Finland delta i en diskussion om kärnvapenavskräckning och varför?

– I vår riktning har man inte kommit med något sådant förslag och därför kan och vill jag inte ta ställning till saken. Man har ännu inte fört en sådan diskussion om den europeiska säkerhetsdimensionen, svarade Niinistö.

I det nya regeringsprogrammet finns en formulering om att Finland inte tillåter att dess territorium används för fientliga ändamål. Formuleringen har väckt uppseende och i vissa kretsar betraktats som undfallenhet i förhållande till Ryssland. Men Sauli Niinistö låter sig inte bekommas över uppståndelsen kring formuleringen.

– Det skulle först vara märkvärdigt om man skulle säga att vårt territorium får användas för fientliga ändamål. Så uppfattar jag meningen som är helt i linje med vad den förra regeringen enhälligt slog fast i sin försvarsredogörelse.

– Jag är nöjd över att EU har börjat diskutera säkerhetsfrågor. EU:s grundläggande uppgift handlar om att garantera säkerheten i unionen. På 1990-talet och början av det här årtusendet trodde vi att det skulle råda evig säkerhet, men så var inte fallet och jag är mer än nöjd över att man nu har vaknat upp och insett det.

Niinistö tycker att det är viktigt att påminna varför EU är viktigt.

– Det andra alternativet vore att varje land för sig måste klara sig på egen hand.

Den nya regeringen har utsätt rekordmånga statssekreterare och ministermedarbetare. Niinistö som har ett förflutet som kamrersaktig finansminister parerade frågan om hur han ser på det stora antalet specialmedarbetare och statssekreterare:

– Då man ursprungligen planerade systemet med statssekreterare, var jag tillammans med dåvarande presidenten Ahtisaari rätt bestämt av den uppfattningen att en sådan institution inte är lämplig hos oss och som minister hade jag ingen specialmedarbetare. Därför är jag nog jävig att besvara den frågan.

Niinistö tycker inte att det finns skäl att luckra upp sanktionerna mot Ryssland, trots att sådana röster har höjts.

– Jag tycker det är helt klart att sanktionerna ska finnas kvar eftersom orsaken till varför de infördes inte har försvunnit någonstans.

I lördagens Hufvudstadsbladet sade en av författarna till Finlands senaste Natoutredning, den säkerhetspolitiske experten François Heisbourg, att han inte är säker om Trump skulle godkänna en finsk Natoansökan, vilket skulle dra mattan under fötterna för regeringens så kallade Natooption. HBL frågade Niinistö hur han ser på Natooptionen under Trumperan.

– Jag har ingen aning om vad Heisbourg har hört eller om det bara är en retorisk fråga han ställer. Själv använder jag inte ordet Natooption. Om man är noggrann handlar det inte om att vi har någon option. Det är frågan om att vi själva håller möjligheten öppen att starta en process för att möjligtvis bli Natomedlemmar. Och jag har inte sett eller hört några nya nyanser av president Trump beträffande Natomedlemskapet.

Läs också: "Osäkert om Trump skulle godkänna finsk Natoansökan"

Det här är sjunde året i rad som Sauli Niinistö står värd för Gullrandadiskussionerna.

Årets huvudgäst är den tyska socialdemokratiske förbundspresidenten Frank-Walter Steinmeier som anlände till Gullranda för bilaterala samtal redan dagen innan på lördag.

Tyskland har för stunden stora problem, både i inrikes- och i utrikespolitiken. Det råder oklarhet om vem som ska efterträda den förbundskansler Angela Merkel och Steinmeiers eget parti, socialdemokraterna, gjorde en brakförlust i EU-valet och funderar på att lämna regeringen.

Donald Trump har högljutt kritiserat Tyskland för att åka snålskjuts och inte betala tillräckligt för sitt eget försvar.

Under debatten med Steinmeier bekymrade sig Niinistö över att USA och Ryssland har meddelat att de slutar tillämpa INF-avtalet som betecknas som det symboliska slutet på kalla kriget och som förhindrar länder att utveckla landbaserade missiler med kärnstridsspets med medellång räckvidd.

– Det är mycket oroväckande att vi verkar vara tillbaka där det kalla kriget slutade, sade Niinistö.

Men Steinmeier tog inte lyra på Niinistös kommentar, utan sade endast att det nu är viktigt att samla de länder som vill bevara den internationella ordningen.

Niinistö: Försvarar EU icke- Natomedlemmar?

Under diskussionen med Steinmeier kom Niinistö med en annan viktig passning till den tyska förbundspresidenten.

– Jag har frågat europeiska ledare vad EU skulle göra om ett land som inte hör till Nato skulle invaderas? frågade Niinistö och påminde om att EU föddes för att garantera säkerheten för unionens invånare.

– Ibland säger man till mig att Nato har hand om den biten. Men det får mig att fråga: Vad är det för en union som är beroende av utomstående hjälp. Därför är jag nöjd över att vi de senaste åren har fått till stånd en försvarsdiskussion i EU, sade Niinistö till Steinmeier.

Men den tyske förbundspresidenten sade ingenting om att Tyskland skulle vara redo att backa upp Finland eller något annat land för den delen heller.

– Jag skulle inte kalla det en brist, utan en konsekvens av historien. Ni är i en annan position än vi. Vår hårda säkerhet är förlagd till Nato och för oss har EU snarare betytt mjukare frågor, sade Steinmeier.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning