Nick talar gärna svenska med kunderna – alla butiker betalar inte för språktillägg

När Nick Myllymäki sitter i kassan i K-butiken i Hagnäs i Helsingfors kan man bli överraskad. Han har nämligen ett ovanligt gott språköra och kan de flesta gångerna lista ut om du är finlandssvensk bara på ditt sätt att säga "hej" eller "hei".

– Det är intonationen. En finlandssvensk går upp i slutet på ordet "hej", medan en finskspråkig säger "hei" mera monotont. "Hej" sägs också lite piggare, avslöjar Nick Myllymäki.

När han hör ett svenskspråkigt "hej" svarar han prompt på svenska.

Då HBL skrev om svårigheterna med att få betjäning på svenska i huvudstadsregionen (7.11) kom det mycket respons av läsarna. De berättade också om positiva förebilder som de stött på. Finskspråkiga Nick Myllymäki är en av dem. Han tar varje tillfälle i akt att öva på sin svenska.

– Min svenska är inte perfekt, jag talar rallysvenska, säger han med ett stort skratt.

I handelns kollektivavtal finns ett språktillägg inskrivet, men vem som får det varierar kraftigt mellan olika kedjor. I K-butiken får han inget språktillägg, men det fick han förut när han jobbade för Varuboden-Osla i Grankulla.

På svenska dagen för två veckor sedan hade han ett eget påhitt i kassan. Alla kunder betjänades både på svenska och på finska.

– Några stamkunder svarade på svenska trots att de talar finska, säger Myllymäki.

Tillägg eller inte tillägg?

I april i år sänktes språktillägget i handelns kollektivavtal från fem till tre procent av tabellönen. Ändringen gäller de som skrivit ett arbetsavtal efter den första april i år.

– Arbetsgivarparten ville ta bort tillägget helt och hållet, men vi tyckte att man inte alls borde ha rört vid det, säger avtalschefen Mia Suominen på Servicefacket Pam, som var med och förhandlade fram det nuvarande avtalet.

Pam och arbetsgivarparten möttes halvvägs, och resultatet blev att tillägget behölls, men att det minskade.

Ett språktillägg får den som i den normala betjäningen av kunder behöver fler än ett språk nästan dagligen.

Suominen förklarar att tillägget är lite otydligt i formuleringen "nästan dagligen".

– Vad är nästan dagligen? Är det hälften av arbetstiden, två och en halv eller tre dagar? Det har vållat problem. Ibland använder man språket varje dag i en vecka, men följande vecka bara två dagar.

I början av 2000-talet slog arbetsdomstolen fast att "normal" kundbetjäning inte är att bara säga, hej, priset på varan och tack. För att få tillägget måste man kunna berätta mera grundligt om en varas egenskaper. Men reglerna lämnar mycket utrymme för tolkning.

– En del företag säger, "okej, vi har självbetjäningskoncept och prislapparna på finska och svenska", därför betalar vi inte språktillägg.

Till och med inom samma koncern kan praxis med att betala ut språktillägg variera. Inom S-gruppen är Varuboden-Osla och Food Market Delikatessen två av undantagen där det betalas ut tillägg för språkkunskap.

– Vi fäster särskild uppmärksamhet på personalens språkkunskaper och detta kunnande uppmärksammas också i belöningen, säger Varuboden-Oslas personalchef Paula Pajunen.

"Kommer som en överraskning"

Av alla kollektivavtal som Pam förhandlar om, de är närmare 40 stycken, är det enbart handeln som har ett språktillägg. Till exempel de som jobbar på kaféer och restauranger omfattas av ett annat avtal, där språktillägget saknas.

På arbetsgivarorganisationen Turism- och restaurangförbundet Mara tycker man inte heller att något sådant behövs.

– I framtiden skulle vi hellre höja grundlönen än ta med nya tillägg, säger vd:n Timo Lappi.

På svenska kedjan Espresso House, med 34 kaféer i huvudstadsregionen, betalas inga språktillägg.

– Det känns som att unga i dag är ganska bra på att tala svenska och på kundsituationer på det andra inhemska språket, säger kedjans vd i Finland, Anssi Thureson.

Men varför får man så ofta svar på engelska eller finska?

– Största delen talar finska så kan det hända att situationen kommer som en överraskning.

Nyligen öppnade kedjan ett kafé i Vasa.

– Det var självklart att när vi öppnar i Vasa, som tydligt är tvåspråkigt, så är prislapparna på svenska och finska. Vi anser att det är artigt att vi verkar på två språk där.

I huvudstadsregionen har man inte tvåspråkiga prislappar, men Thureson säger att om så önskas så gör man gärna något åt den saken. Företaget vill vara neutralt i språkfrågan, och vara "så lokalt, så finskt som möjligt" samtidigt som man har en "nordisk känsla".

Internt funderade de mycket på vad en ny kaffesort på menyn skulle heta: pumpkin latte, höstlatte eller syyslatte? Valet föll sedan på det engelska namnet, för det upplevdes om mera tilltalande för unga.

"Alla kan inte det"

På några andra företag som också har svenska och norska ägare skiljer sig praxisen med språktillägg. På hemelektronikkedjan Gigantti, som hör till norska Elkjøp, får man inga tillägg för språk. Den operativa direktören Janne Henriksson säger att det är svårt att rekrytera personal som kan svenska.

– Vår vilja är ju att kunna betjäna på två språk. Jag skulle säga att i nästan varje butik i huvudstadsregionen har vi någon som har svenska som modersmål eller som behärskar svenska. Eller vi strävar efter det i alla fall.

På svenska Ikea har man språktillägg, men personalen som jobbar i restaurangerna omfattas inte av den. All skyltning i varuhusen sker även på svenska.

– Speciellt i huvudstadsregionen har vi kunder som behöver betjäning på svenska. Vi försöker attrahera så många som möjligt som kan svenska. Men faktum är att alla inte kan det, säger personaldirektören Camilla Weurlander.

För att hitta svenskkunnig personal har Ikea börjat samarbetat med Arcada.

Svenska Clas Ohlson, med 16 butiker i huvudstadsregionen, har språktillägg och språkflaggor i användning.

– Vi försöker främja mångfald i rekryteringen, och i den är språket en aspekt. Men Helsingfors blir mer internationellt, och då blir tonvikten på svenskan tyvärr mindre, säger Marko Röytiö som är tillförordnad vd i Finland.

När Clas Ohlson öppnade sin första butik på Mannerheimvägen 2002 var koncernspråket fortfarande svenska, vilket också avspeglade sig tydligt när man rekryterade personalen. En del finlandssvenskar minns kanske att man mycket ofta fick betjäning på svenska i den butiken.

Mia Suominen på Servicefacket Pam tycker att finlandssvenskar i exempelvis huvudstadsregionen borde fundera på sin roll som konsument.

– Kollektivavtalet går ju ut på att den anställda måste använda språket. Om kunderna inte vill tala svenska så får han eller hon inget språktillägg.

Används svenskan sällan så blir den osynlig.

– Det är ett rop ut till oss själva, att inte tänka "äh, det är lättare att bara säga det på finska så förstår personen det på en gång och det blir ingen "pinsam" situation där hon eller han stapplar på orden och det tar en evighet.

Nick Myllymäki i Hagnäs vaknade upp till tanken att svenskan nog kan vara nyttig när han gick i högstadiet. Han växte upp i Klappträsk i Esbo i en finsktalande familj men där mamman är svenskspråkig.

– Finskspråkiga är lite för rädda för att tala svenska. De skäms för att de inte kan tala perfekt.

Rättelse 19.11 kl 10.59: Namnet på kedjan Clas Ohlson rättat till korrekt stavning.

Plast- och luktfria målfärger av förnyelsebara naturoljor

För fempersonersfamiljen i Malax var valet av Uulas färger enkelt. Inhemska, naturenliga, luktfria, utsläppsfria samt utmärkt service och personal är det som ligger överst. Att färgerna är enkla att stryka på och färgvärlden varm, vacker och harmonisk bidrar till helheten. 4.12.2018 - 09.08