Nero Wolfe på italienska

Med näsa för detaljerna. Nero Wolfe (Francesco Pannofino) lägger nästan lika stor vikt vid dragon till kaninen som vid sina fall. Bild: Yle

Privatdetektiven Nero Wolfe flyttar från New York till Rom i Yle Teemas åttadelade sommardeckare.

Nero Wolfe, privatdetektiv sänds i Yle Teema fredagar kl. 19.20, repris lördagar kl. 15.40.

Den amerikanska deckarförfattaren Rex Stout publicerade sin första bok om privatdetektiven Nero Wolfe 1934 och hann sammanlagt skriva 33 romaner i serien. I den åttadelade italienska tv-serien om den omfångsrika detektiven och hans assistent utspelar sig handlingen i Rom i stället för i New York, med förklaringen att Wolfe kommit på kant med chefen för FBI.

Året är 1959 när Wolfe (Francesco Pannofino) med svårighet manövrerar sig ur en alldeles för liten italiensk bil för att ta sitt nya hem och kontor i besittning. I prioritetsordning: han nosar sig till hur ett mord alldeles nyligen skett i huset och han börjar söka efter en lämplig kock.

Nero Wolfe är något av en ohyfsad Poirot, eftertänksam och hemlighetsfull. Människor gillar han inte, i synnerhet inte exemplar av kvinnligt kön. Han föredrar mat, öl och orkidéer. Och fall han kan lösa sittande i sin svällande arbetsstol. Fotarbetet sköter assistenten Archie Goodwin (Pietro Sermonti).

Personerna i serien är alla överdrivet karikerade – kvinnorna skrikiga eller förföriska på gränsen till det irriterande – men det är också en njutbar genre. Alla är helt enkelt så fåniga att det blir riktigt mysigt.

Det överdrivna gäller också blickar, tonfall och kroppsspråk. Om en bricka tappas av förvåning sker det med dunder och brak, om ett tidningslägg är dammigt hostas det demonstrativt. Det teatraliska sitter bra i den tid handlingen utspelar sig. Man glömmer nästan bort att serien är gjord 2012, av det italienska statliga bolaget RAI.

I det första avsnittet är mordmysteriet tillräckligt komplicerat, men det här är inte en serie man riskerar fastna i. Spänningen ligger på låg nivå och de kring en och en halv timme långa avsnitten är uppenbarligen avslutade fall. Det här är välgjord, sympatisk underhållning för slappa kvällar.

Ett pluspoäng för italienskan – alltid snappar man upp något – och ett till för den inspirerande maten. Utan att ha stiftat bekantskap med detektiven tidigare kan man få för sig att det är just i Rom han hör hemma.

Synnöve Rabb Konstredaktör

Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning