Nej till välfärd på kredit

Skuldsättning som någon slags välfärdens hörnsten är en absurd chimär.

Jan-Erik Ingvall flaggar för välståndet: En hållbar utveckling där "ingen skall ha det dåligt" (HBL Debatt 28.5).

Målsättningen omfattas av alla. Välfärden i sin vida bemärkelse utgör kärnan i bland annat våra nordiska länders politik. Problematiken gäller hur välfärden resursmässigt skall möjliggöras, utvecklas och upprätthållas.

Ingvall menar att ekonomin spelar en alltför stor roll i sammanhanget och slår ett slag för skuldsättningen: Den är bara "något fiktivt, några papper eller siffror, när det kommer till kritan."

Åsikten tycks vinna gehör på sina håll. Men skuldsättningen som någon slags välfärdens hörnsten är en absurd chimär. Grekerna har under historiens gång många gånger om levt över sina tillgångar baserad på nämnda slags finansiella alkemi. Den senaste oundvikliga kraschen för drygt tio år sedan bland annat halverade grekernas löner och pensioner.

Inte heller kommunismen eller socialismen har för sin del rosat marknaden, varken vad gäller materiellt eller intellektuellt välstånd – tvärtom. De många exemplen förskräcker.

På tal om välståndet och det allmännas finansiering: Finlands avsides belägna lilla marknad är problematisk. Den försvårar för våra företag att växa sig tillräckligt stora för att våga etablera sig på exportmarknaden. Små resurser, stora risker.

Följaktligen har vi alldeles för få skattebetalande och sysselsättande storbolag. Det ena ger det andra. Av detta följer, att vi också har för få storinkomsttagare och miljonärer. I stället för en allmänt ogin inställning borde vi uppskatta dem vi har. – Detta som ett fenomen av många andra i ett bättre klimat för företagsamheten och ett så hållbart och självresurserat välstånd som möjligt.

Ove Ohlström Helsingfors

Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning