Nej till val samtidigt

Varför har man satt partisekreterarna att utreda en sak där deras primära intresse är det egna partiets fördel, inte medborgarnas demokratiska rättigheter?

En arbetsgrupp med de åtta riksdagspartiernas partisekreterare utreder möjligheten att ordna nästa riksdags- och EU-val 2019 samtidigt. Arbetsgruppen har tillsatts på partisekreterarnas eget initiativ. De har redan på förhand motiverat idén med att det skulle höja valdeltagandet i EU-valet och att väljarna drabbas av valtrötthet om två val ordnas med mindre än två månaders mellanrum.

Normalt äger nästa riksdagsval rum den 14 april och EU-valet den 9 juni 2019. I praktiken skulle det innebära att Finland förlänger den nuvarande riksdagens mandatperiod med nästan två månader. Det kan vara en grundlagsfråga, eftersom riksdagen enligt grundlagen väljs för fyra år, inte för fyra år och två månader.

Argumenten för val samtidigt är ovanligt svaga. Att väljarna skulle drabbas av valtrötthet om de tvingas till valurnorna på nytt efter två månader? Någon sådan trötthet har inte märkts vid presidentvalets andra omgång två veckor efter första omgången. Valdeltagandet är mera beroende av om medborgarna uppfattar att röstningen har betydelse.

I presidentvalet vet väljaren vad rösten innebär. I riksdagsvalet däremot vet man inte vilket slags regering man röstar på om man röstar på ett visst parti. Här skulle det hjälpa om partierna före valet kunde berätta vilka regeringskoalitioner de föredrar.

Till förvirringen och därmed också det låga valdeltagandet bidrar också medierna. Inför EU-valet får man ingen som helst uppfattning om vilken betydelse EU-parlamentet och dess politiska styrkeförhållanden har då medierna koncentrerar sig enbart på den relativt obetydliga frågan om de finländska EU-parlamentarikernas partifördelning. Kommunalvalet handlar om trehundra skilda val men offentligheten handlar huvudsakligen om partiernas riksomfattande budskap.

Valdeltagandet i EU-valet har hos oss varit 30-40 procent. Undantaget är det första EU-valet 1996 då 60 procent röstade som en följd av att det ordnades samtidigt som kommunalvalet. Av samma orsak vill partisekreterarna ordna nästa EU-val samtidigt som riksdagsvalet. Det är ett konstgjort sätt att få väljarna att rösta. Valdeltagandet borde återspegla den faktiska situationen. Att låta bli att rösta är också en politisk signal. Eller som historieforskaren Timo J Tuikka skriver i sin bok "Vuosisadan sankarit ja pelurit" (2015): "Om röstningsaktiviteten sjunker radikalt skulle det kunna ha en mycket mer sanerande inverkan än den nuvarande nivån, som ger partierna 'lov' att fortsätta sitt spel med mörka kort."

Det kan man redan nu förutspå att EU-frågorna hamnar helt i skymundan om EU-valet ordnas samtidigt som riksdagsvalet. På samma sätt kommer de regionala frågorna att hamna i skymundan om det första landskapsvalet ordnas samtidigt som presidentvalet 2018 såsom partisekreterarna också föreslagit.

Den verkliga orsaken till partisekreterarnas oro är att valen kostar. Men varför har man satt partisekreterarna att utreda en sak där deras primära intresse är det egna partiets fördel, inte medborgarnas demokratiska rättigheter?

Bjarne Nitovuori fri publicist och tidigare politisk journalist vid HBL

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bokåret 2021 på Bokström

Mer läsning